ingrid_pihl_eva_bergstrom_westerberg

Lärarkollegorna Ingrid Pihl och Eva Bergström Westerberg.

| Foto: Jens Bäckström
Norrtoppen

Därför är Piteå Sveriges bästa skolkommun

Piteå toppar Lärarnas Riksförbunds kommunrankning. Förklaringen: Förtroende och ömsesidig förståelse mellan personal, ledning och kommunpolitiker.
– Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och politikerna är stolta över sin lärarkår, säger språkläraren Ingrid Pihl på Pitholmsskolan.

Utanför Pitholmsskolan, belägen i de södra delarna av Piteå, står cyklar och mopeder prydligt uppradade. I skolans lärarrum tar språkläraren Ingrid Pihl emot. Som kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund i Piteå och Norrbottens distriktsordförande har hon en god inblick i hur skolan fungerar. Känner hon igen sig i beskrivningen av Piteå som en bra skolkommun?

– Jo… när jag träffar fackliga kollegor runt om i Sverige förstår jag ju att vi har det förhållandevis bra här. Men även vi står inför utmaningar som vi måste lösa.

Varför hamnar Piteå i topp?

– Grunden är nog att vi har en stabil ekonomi och haft det under lång tid. Vi har ett relativt homogent elevunderlag och en erfaren lärarkår. Hittills, även om det börjar krisa nu, har det funnits tillräckligt med behöriga lärare och man har inte behövt ge avkall på kvaliteten på sin egen undervisning för att täcka upp för varandra.

Enligt rankningen är Piteås starkaste sidor elev-resultaten, den höga lärarbehörigheten och likvärdigheten. När det gäller hur mycket resurser som läggs på skolan hamnar man någonstans i mitten.

– Som kommun har man förstås väldigt olika förutsättningar att lyckas sett till ekonomiska resurser. Jag förstår att små avfolkningskommuner med åldrande befolkning har svårt att påverka löner och satsa på skolan. Men det handlar i väldigt hög grad också om vilken kunskap och inställning huvudmannen har. I och med att skolan styrs av 290 kommuner, med politiker och tjänstemän som har högst varierande vilja att utveckla den, så blir det väldigt stora skillnader, säger Ingrid Pihl.

I Piteå tycks den där viljan vara framträdande. Att barn- och ungdomsnämndens ordförande Ruth Rakhola och Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, framhåller att man satsar mycket på skolan är kanske inte så konstigt, men Ingrid Pihl säger samma sak.

– Skolan är högt på agendan bland våra politiker. Det finns en kunskap och en förståelse för varandras situation som genomsyrar hela organisationen. Jag tycker att vi har en bra dialog i Piteå om skolan och det finns ett förtroende från politikerna, de är stolta över sin lärarkår.

Något som enligt Ingrid Pihl inte är självklart i alla kommuner.

– Nej, det finns ibland ett lärarförakt hos politiker och tjänstemän. Jag tror att det är en gammal föreställning, om läraren som alltid har lov och bara skriker efter högre lön, som lever kvar. Det är ingen bra grund för en välfungerande skola.

I Pitholmsskolans korridorer är det påfallande lugnt, vilket visar sig bero på att eleverna den här dagen har miljödag och tillbringar förmiddagen med studiebesök på ortens företag. De lärare som tagit en paus i lärarrummet beskriver sin kommun som ett bygde- och industrisamhället med många småskolor runt om i byarna. Men det är också en utbildningsort med musikhögskola och ett starkt och aktivt musikliv. Och man känner en stolthet över sin bygd, berättar de.

– Piteå är en ort som man flyttar hem till. Kommunen har ett uttalat mål om att vi ska vara 43 000 invånare år 2020 och visionen om att ha en bra skola hänger samman med det. Man förstår att god kvalitet i skolan är en förutsättning för att folk ska stanna. Jag tror nog att man tänker klokt där, säger Ingrid Pihl.

Ingrid Pihls kollega Eva Bergström Westerberg håller med om att ett ömsesidigt förtroende är något som präglar skolkommunen.

– Vi har en stor frihet i jobbet, politikerna överlåter till oss att bestämma hur vi ska göra saker. Jag vet inte hur det funkar mellan rektor och uppåt men mellan oss lärare och rektor fungerar det bra, säger hon.

De rektorer man haft på skolan har förstått vikten av reflektion och eftertanke, säger hon.

– Var femte onsdag har vi pedagogisk eftermiddag då eleverna går hem klockan 13 och vi kan ägna oss åt fortbildning. Då finns också möjlighet att jobba i kapp med eget vilket är oerhört värdefullt. Ledningen förstår att det inte går att lägga på oss för mycket uppgifter.

Piteå är också en kommun som varit bra på att utnyttja de satsningar som initierats av staten. Det beror dels på att det finns en organisation och rutin kring ansökan av statsbidrag,  dels på inställningen att vara på tå, säger Ingrid Pihl.

– En del är kritiska till att vi hoppar på för snabbt. Men finns det gratis pengar som kan komma oss till del är det väl bättre att söka, så länge det inte ökar vår arbetsbelastning. Jag hör ju från andra ombud hur huvudmannen inte är intresserad av att söka. Det säger en hel del om hur lite man bryr sig.

Efter lunch samlas eleverna i klass 7D i sitt klassrum för att, liksom resten av skolan, avsluta dagens miljödag. Några måste få en påminnelse om att kepsarna ska av och samtliga är lite uppspelta efter förmiddagens aktiviteter. Sittandes i bänkarna framstår de som en ganska vanlig högstadieklass men resultatmässigt ligger de mycket bra till. 

91 procent av eleverna i årskurs nio uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen 2014 enligt Lärarnas Riksförbunds rankning och nästan samtliga, 97 procent, blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram. 
Har ni särskilt goda elevförutsättningar?

– Nej, det tror jag inte. Men som jag sa, elev-underlaget är ganska homogent. Vi har inte haft så många nyanlända elever och där har vi nog en lättare situation jämfört med vissa andra. Det är en framtida utmaning för oss och något vi måste rigga för. Vi kommer också ta emot flyktingar, säger Ingrid Pihl.

– Elevernas resultat är bra och det hoppas man ju beror på oss lärare. Alla som jobbar här är engagerade. Sen önskar man att resurserna var bättre, framförallt när det gäller elever med stora stödbehov. Där tycker man aldrig att resurserna räcker, tillägger Eva Bergström Westerberg.

Ytterligare en sak menar Eva Bergström Westerberg påverkar resultaten positivt. Det faktum att lärarna i Piteå hittills inte sett någon ökning av sin undervisningstid.

– Det gör att vi orkar stötta eleverna lite extra och ”jaga” dem som ligger efter med uppgifter. Arbetssituationen gör att vi mäktar med att göra ett gediget jobb.

På gymnasiet har man lagt på mer undervisningstimmar och ökat klasserna, inflikar Ingrid Pihl, men grundskolan har klarat sig. Hittills.

– Det låter helt annorlunda i andra kommuner. Där är det mer: ”Nu är det sparbeting, ni måste undervisa mer, vi bedömer att ni klarar det”.

Betyder det att ni är nöjda med er arbetssituation?

– Tack vare att vi än så länge inte behöver täcka upp för varandra allt för mycket, eller sätta betyg åt lärare som inte är legitimerade, så ror vi fortfarande. Men många gör det med alla åror. Jag upplever även lärare i Piteå som väldigt stressade. Det är en kombination av faktisk arbetsbörda och upplevelsen av att ha ett uppdrag som är näst intill omöjligt att genomföra. Det är ett oerhört energikrävande arbete och det jag ser som den stora utmaningen, inte bara för oss, det är att få lärare att fortsätta orka, säger Ingrid Pihl.

Piteås skolchef, Ingemar Jernelöf, som själv är lärare i grunden, har suttit på sin post sedan 2011. Även han nämner kommunens stabilitet när han får frågan om Piteås framgångar.

– Sen är skolfrågorna viktiga och tas med i egentligen alla samhällsförändringsprocesser. Även om man kan vara oense i enskilda frågor så har skolan brett stöd politiskt och får den plats den förtjänar.
Skulle han ge ett råd till en nytillträdd skolchef, säger han, så är det att intressera sig för samhällsutvecklingen.

– Det är nödvändigt för att förstå vilka åtgärder som behöver göras och vilken riktning skolan ska ha. Piteå är en av de kommuner där befolkningen blir allt äldre. Då måste vi ha en attraktiv skola så att folk vill flytta hit. Det är avgörande.

– En annan fråga som jag driver är skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat. ”Idén om varför man ska gå i skolan” verkar inte ha trängt igenom hos killarna. Det visar på ett fel i skolans kultur och så kan vi inte ha det.

Piteå ligger bra till vad gäller likvärdighet.

– Ja, vi börjar ana en positiv förändring nu.

Men en viktig anledning till att kommunen står sig bra är Piteås alla ”oerhört skickliga” pedagoger, menar han.

– Det finns en väldig utvecklingslusta här, många lärare är engagerade i olika utvecklingsinsatser. Vi försöker höja kvaliteten genom olika satsningar, vi ser saker tidigt och tar oss an utmaningarna.

Han nämner att man jobbar mycket med Läslyftet och var bland de första som hoppade på Matematiklyftet.

– Och det är sällan några diskussioner, alla ställer upp. Därför går det fort att genomföra saker här. Det finns en fantastisk förändringsbenägenhet bland Piteås lärare.

Piteåeleverna själva tycks ta beskedet om att de bor i Sveriges högst rankade skolkommun med ro. En flicka berättar att hon sett nyheten på tv. Kanske börjar de bli luttrade, det är inte första gången Piteå utses till bästa skolkommun.

”Just det!”, säger någon, ”den gången bjöds det ju på tårta”. Om det blir så den här gången återstår att se.

Kommentera