Annons
Malmaskolans elevhälsoteam: Ann-Cathrin Jansson, föreståndare Ungdomsgården, Maria Hemström, skolsköterska, Johan Hallberg, rektor, Eva-Lena Arvidsson, specialpedagog, Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare och Josefine Göransson, högstadielärare. Foto: Jonas Bilberg
I klassrummet har Josefin Göransson användning för det stöd hon fått från elevhälsan. Foto: Jonas Bilberg
Bild 1/2

Elevhälsoteamet ska göra Malmaskolan likvärdig

Publicerad 9 januari 2017

Fakta

Så funkar förstärkt mentorskap på Malmaskolan

  •  Träffar eleverna varje dag för att se eleven.
  •  Varje mentor på högstadiet träffar sina elever varje dag – en grupp om 12–15 elever.
  •  10 minuter måndag, tisdag och torsdag och 50 minuter onsdag och fredag är avsatt.
  •  Ger lärarna större möjlighet att känna av om något händer i gruppen och de kan ta med den oron till elevhälsan i ett tidigt stadium, berättar Johan Hallberg. 
  •  Tiden har tagits från elevens val, skolans val och den gamla klassföreståndartiden.

Kolsva skolområde består av Malmaskolan och Odensvi skola. Inom skolområdet går 615 elever, från förskoleklass till årskurs 9.

Elevhälsan stärks med närmare 700 personer

  • Regeringen vill se mer personal inom elevhälsa och special-pedagogik. När statsbidraget nu ska betalas ut står det klart att Skolverket beviljat medel för att anställa totalt 667 personer över hela landet.
  • Pengarna kommer att användas till att anställa skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare.

Relaterat

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan. 

I december kom nyheten att den negativa resultatutvecklingen i Pisa-undersökningen är bruten. Men inte i alla avseenden. År 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet men nu ser Skolverket tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. 

– En väl fungerande elevhälsa gör att skolan blir kompensatorisk, säger Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde, Köping. 

På Malmaskolan där han arbetar har man stort fokus på elevhälsoarbetet, något som till exempel innebär att man reagerar med kraft när en elev börjar stanna hemma från skolan. 

– När en elev slutar gå till skolan går vi hem till eleven. Vi är tydliga med att visa eleven att även om du väljer bort skolan, så väljer inte vi bort dig. Man kan helt enkelt inte välja att inte vara en elev, säger Johan Hallberg som är rektor i Kolsva skolområde. 

Tillsammans med elevens föräldrar bygger man upp relationen för att i små, små steg arbeta sig tillbaka till skolan. Inte sällan sker de första mötena vid hemmets köksbord. Senare får eleven ta sig till skolan, först efter skoltid för att känna på miljön. Beroende på elevens situation beslutar man om eleven ska tillbaka till samma klass eller en parallellklass, kanske till en lägre årskurs eller till särskild undervisningsgrupp. 

Johan Hallbergs rektorskollega, Gun-Marie Persson, berättar att från det att skolan förstått att en elev börjat stanna hemma ska man vara hemma hos eleven inom en månad.

– Men vi reagerar även innan en elev börjar vara frånvarande helt och hållet. Tidiga tecken kan vara att eleven alltid är borta på måndagar eller slutar gå på gympan. 

Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor

Arbetet med att få eleverna tillbaka till skolan har gett resultat. De återvänder. Dessutom har arbetet fått en oväntad konsekvens.  

– Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor, via skolvalet. Vi har under åren skrivit in tio elever som inte går till sin förra skola för man har hört att vi är bra på att få eleverna tillbaka. Det hade vi inte räknat med, men det har fungerat även för dem, berättar Johan Hallberg.

Arbetet med att få eleverna att återvända utgör en del av Malmaskolans elevhälsoarbete. Skolan har skapat en egen modell för elevhälsa, något de båda rektorerna tog initiativ till när de tillträdde 2004, utifrån sina egna erfarenheter som lärare. När Johan Hallberg ska berätta om hur skolans modell fungerat börjar han med att förklara hur det brukar kunna se ut på andra ställen. 

– Det är vanligt att lärare upplever att de inte får stöd till de elever som behöver det. Och man upplever att det tar tid från det att man pratar med någon i elevhälsan till att det faktiskt händer något. Många gånger stämmer det. Veckorna går och blir månader, kanske år. Vi ville skapa något annat. 

Tre morgnar i veckan har skolans elevhälsa därför öppen mottagning. Hit kan de undervisande lärarna gå när man upplever att något inte fungerar med en elev eller elevgrupp. På plats finns  varje vecka förutom rektor: specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, en beteendevetare och en fritidsledare som, förklarar Johan Hallberg, har med sig kunskap om hur eleven fungerar utanför klassrummet. Skolpsykologen är med en gång i månaden. Den enda instans som inte är med på elevhälsans öppna mottagning är skolläkaren. 

Det ska vara kort väg från oro till insats. 

– Vi vill att den enskilda läraren ska känna att elevhälsan är en viktig stödfunktion i det dagliga arbetet med eleverna. Läraren ska få stöd och inspiration till att vara en ännu bättre lärare än man varit annars. Vi har sagt att man inte längre kan lämna ifrån sig ett ärende till elevhälsan, läraren är ansvarig för eleven, men man är aldrig ensam med det heller.

En av de lärare som haft anledning att besöka elevhälsan öppna mottagning är Josefine Göransson som undervisar i historia och religion i årskurs 6–9. Det går snabbt att få stöd, bekräftar hon, och tillägger att det skulle påverka den psykiska arbetsbördan negativt om stödet drog ut på tiden. 

– Ofta kan jag få en tid redan nästa vecka och då handlar det om tio minuter första gången. Sen kan man boka in extra tider. Jag tror att den största skillnaden är att elevhälsan är så lättillgänglig och att man får träffa alla. 

Genom att stötta lärarna får eleven stöd

Hon är inne på sitt fjärde läsår som lärare och berättar hon som ny i yrket utnyttjade elevhälsan för att få råd kring hur hon skulle hantera svåra klassrumssituationer. Beroende på vad som är problemet kan stödet se lite olika ut. 

– Ibland kan det handla om saker jag som lärare ska göra annorlunda i klassrummet. Andra gånger kan det handla om att eleven själv behöver träffa kuratorn eller någon annan i elevhälsan. Ibland krävs en utredning eller andra åtgärder.

Josefine Göransson jämför med när hon själv gick i skolan och menar att Malmaskolans elevhälsa är väldigt synlig. 

– De flesta eleverna vet vad elevhälsan är. Och det finns en stor öppenhet om att man går dit. Det skulle kunna bero på att vårt arbete fått mycket uppmärksamhet i media men jag tror också att vi pratar mycket om det och att eleverna själva märker att det händer saker. De kan få träffa kuratorn imorgon, inte om fem veckor, säger Josefine Göransson. 

Rektor Johan Hallberg sammanfattar skolområdets vision:

– Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Det är tanken.   

Och arbetet har haft fler effekter än att minska frånvaron. Tidigare låg andelen obehöriga till gymnasiet omkring 15 procent.

– Tills vi började jobba med de här frågorna och det visade sig att var ju ingen naturlag. De sista sex åren har samtliga varit behöriga till gymnasiet. Det skulle jag säga är en direkt följd av att lärarna blir bättre och bättre genom att man har tillgång till en välfungerande elevhälsa. 

Det låter som er elevhälsa slukar mycket resurser?

– Det här sättet att jobba sparar mycket tid. I och med att lärarna reagerar i ett tidigt skede kan man jobba med elevernas stödbehov innan det utvecklar sig till katastrofer, säger Johan Hallberg.

Gun-Marie Persson säger att allt är inom budget men tillägger att det förutsätter att de väljer bort annat som är kostsamt. 

– Vi måste gå på det vi vet ger resultat. Att eleverna är i skolan vet vi är bättre än att de är hemma. Och vad gäller elevhälsan så finns det evidens för allt vi gör. Däremot bedrivs det massor av vidlyftiga projekt runt om i Sveriges skolor som inte alls har evidens men som man satsar mycket pengar på. Det säger vi nej till. 

Vilken roll spelar elevhälsan för att få frånvarande elever tillbaka till skolan? 

– Det gör att man får färre hemmasittare till att börja med, eftersom vi kan gå in med stödåtgärder tidigare. Men om du ändå får hemmasittare, så är det en del av elevhälsans roll att få dem tillbaka till skolan. Jag har några personer som trivs bra med att arbeta med hemmasittarna och gör det väldigt bra, säger Johan Hallberg. 

Det yttersta ansvaret för att fånga upp hemmasittarna ligger på rektor, säger Johan Hallberg. 

– Det är helt orimligt att varje enskild lärare ska känna ett kall att åka hem till varje elev som inte är i skolan. Så kan det inte funka. Det måste finnas en struktur för det arbetet. Men man måste inse att de här eleverna också är våra elever fast de av oklara skäl inte är i skolan just nu. Talar vi om ”en elev som inte klarar skolan”, eller ”en elev som skolan inte klarat, ännu”? Hur vi formulerar oss kan avgöra hur vi organiserar arbetet för att alla elever ska klara skolan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons