Annons
Malmaskolans elevhälsoteam: Ann-Cathrin Jansson, föreståndare Ungdomsgården, Maria Hemström, skolsköterska, Johan Hallberg, rektor, Eva-Lena Arvidsson, specialpedagog, Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare och Josefine Göransson, högstadielärare. Foto: Jonas Bilberg
I klassrummet har Josefin Göransson användning för det stöd hon fått från elevhälsan. Foto: Jonas Bilberg
Bild 1/2

Elevhälsoteamet ska göra Malmaskolan likvärdig

Publicerad 9 januari 2017

Fakta

Så funkar förstärkt mentorskap på Malmaskolan

  •  Träffar eleverna varje dag för att se eleven.
  •  Varje mentor på högstadiet träffar sina elever varje dag – en grupp om 12–15 elever.
  •  10 minuter måndag, tisdag och torsdag och 50 minuter onsdag och fredag är avsatt.
  •  Ger lärarna större möjlighet att känna av om något händer i gruppen och de kan ta med den oron till elevhälsan i ett tidigt stadium, berättar Johan Hallberg. 
  •  Tiden har tagits från elevens val, skolans val och den gamla klassföreståndartiden.

Kolsva skolområde består av Malmaskolan och Odensvi skola. Inom skolområdet går 615 elever, från förskoleklass till årskurs 9.

Elevhälsan stärks med närmare 700 personer

  • Regeringen vill se mer personal inom elevhälsa och special-pedagogik. När statsbidraget nu ska betalas ut står det klart att Skolverket beviljat medel för att anställa totalt 667 personer över hela landet.
  • Pengarna kommer att användas till att anställa skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare.

Relaterat

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan. 

I december kom nyheten att den negativa resultatutvecklingen i Pisa-undersökningen är bruten. Men inte i alla avseenden. År 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet men nu ser Skolverket tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. 

– En väl fungerande elevhälsa gör att skolan blir kompensatorisk, säger Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde, Köping. 

På Malmaskolan där han arbetar har man stort fokus på elevhälsoarbetet, något som till exempel innebär att man reagerar med kraft när en elev börjar stanna hemma från skolan. 

– När en elev slutar gå till skolan går vi hem till eleven. Vi är tydliga med att visa eleven att även om du väljer bort skolan, så väljer inte vi bort dig. Man kan helt enkelt inte välja att inte vara en elev, säger Johan Hallberg som är rektor i Kolsva skolområde. 

Tillsammans med elevens föräldrar bygger man upp relationen för att i små, små steg arbeta sig tillbaka till skolan. Inte sällan sker de första mötena vid hemmets köksbord. Senare får eleven ta sig till skolan, först efter skoltid för att känna på miljön. Beroende på elevens situation beslutar man om eleven ska tillbaka till samma klass eller en parallellklass, kanske till en lägre årskurs eller till särskild undervisningsgrupp. 

Johan Hallbergs rektorskollega, Gun-Marie Persson, berättar att från det att skolan förstått att en elev börjat stanna hemma ska man vara hemma hos eleven inom en månad.

– Men vi reagerar även innan en elev börjar vara frånvarande helt och hållet. Tidiga tecken kan vara att eleven alltid är borta på måndagar eller slutar gå på gympan. 

Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor

Arbetet med att få eleverna tillbaka till skolan har gett resultat. De återvänder. Dessutom har arbetet fått en oväntad konsekvens.  

– Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor, via skolvalet. Vi har under åren skrivit in tio elever som inte går till sin förra skola för man har hört att vi är bra på att få eleverna tillbaka. Det hade vi inte räknat med, men det har fungerat även för dem, berättar Johan Hallberg.

Arbetet med att få eleverna att återvända utgör en del av Malmaskolans elevhälsoarbete. Skolan har skapat en egen modell för elevhälsa, något de båda rektorerna tog initiativ till när de tillträdde 2004, utifrån sina egna erfarenheter som lärare. När Johan Hallberg ska berätta om hur skolans modell fungerat börjar han med att förklara hur det brukar kunna se ut på andra ställen. 

– Det är vanligt att lärare upplever att de inte får stöd till de elever som behöver det. Och man upplever att det tar tid från det att man pratar med någon i elevhälsan till att det faktiskt händer något. Många gånger stämmer det. Veckorna går och blir månader, kanske år. Vi ville skapa något annat. 

Tre morgnar i veckan har skolans elevhälsa därför öppen mottagning. Hit kan de undervisande lärarna gå när man upplever att något inte fungerar med en elev eller elevgrupp. På plats finns  varje vecka förutom rektor: specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, en beteendevetare och en fritidsledare som, förklarar Johan Hallberg, har med sig kunskap om hur eleven fungerar utanför klassrummet. Skolpsykologen är med en gång i månaden. Den enda instans som inte är med på elevhälsans öppna mottagning är skolläkaren. 

Det ska vara kort väg från oro till insats. 

– Vi vill att den enskilda läraren ska känna att elevhälsan är en viktig stödfunktion i det dagliga arbetet med eleverna. Läraren ska få stöd och inspiration till att vara en ännu bättre lärare än man varit annars. Vi har sagt att man inte längre kan lämna ifrån sig ett ärende till elevhälsan, läraren är ansvarig för eleven, men man är aldrig ensam med det heller.

En av de lärare som haft anledning att besöka elevhälsan öppna mottagning är Josefine Göransson som undervisar i historia och religion i årskurs 6–9. Det går snabbt att få stöd, bekräftar hon, och tillägger att det skulle påverka den psykiska arbetsbördan negativt om stödet drog ut på tiden. 

– Ofta kan jag få en tid redan nästa vecka och då handlar det om tio minuter första gången. Sen kan man boka in extra tider. Jag tror att den största skillnaden är att elevhälsan är så lättillgänglig och att man får träffa alla. 

Genom att stötta lärarna får eleven stöd

Hon är inne på sitt fjärde läsår som lärare och berättar hon som ny i yrket utnyttjade elevhälsan för att få råd kring hur hon skulle hantera svåra klassrumssituationer. Beroende på vad som är problemet kan stödet se lite olika ut. 

– Ibland kan det handla om saker jag som lärare ska göra annorlunda i klassrummet. Andra gånger kan det handla om att eleven själv behöver träffa kuratorn eller någon annan i elevhälsan. Ibland krävs en utredning eller andra åtgärder.

Josefine Göransson jämför med när hon själv gick i skolan och menar att Malmaskolans elevhälsa är väldigt synlig. 

– De flesta eleverna vet vad elevhälsan är. Och det finns en stor öppenhet om att man går dit. Det skulle kunna bero på att vårt arbete fått mycket uppmärksamhet i media men jag tror också att vi pratar mycket om det och att eleverna själva märker att det händer saker. De kan få träffa kuratorn imorgon, inte om fem veckor, säger Josefine Göransson. 

Rektor Johan Hallberg sammanfattar skolområdets vision:

– Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Det är tanken.   

Och arbetet har haft fler effekter än att minska frånvaron. Tidigare låg andelen obehöriga till gymnasiet omkring 15 procent.

– Tills vi började jobba med de här frågorna och det visade sig att var ju ingen naturlag. De sista sex åren har samtliga varit behöriga till gymnasiet. Det skulle jag säga är en direkt följd av att lärarna blir bättre och bättre genom att man har tillgång till en välfungerande elevhälsa. 

Det låter som er elevhälsa slukar mycket resurser?

– Det här sättet att jobba sparar mycket tid. I och med att lärarna reagerar i ett tidigt skede kan man jobba med elevernas stödbehov innan det utvecklar sig till katastrofer, säger Johan Hallberg.

Gun-Marie Persson säger att allt är inom budget men tillägger att det förutsätter att de väljer bort annat som är kostsamt. 

– Vi måste gå på det vi vet ger resultat. Att eleverna är i skolan vet vi är bättre än att de är hemma. Och vad gäller elevhälsan så finns det evidens för allt vi gör. Däremot bedrivs det massor av vidlyftiga projekt runt om i Sveriges skolor som inte alls har evidens men som man satsar mycket pengar på. Det säger vi nej till. 

Vilken roll spelar elevhälsan för att få frånvarande elever tillbaka till skolan? 

– Det gör att man får färre hemmasittare till att börja med, eftersom vi kan gå in med stödåtgärder tidigare. Men om du ändå får hemmasittare, så är det en del av elevhälsans roll att få dem tillbaka till skolan. Jag har några personer som trivs bra med att arbeta med hemmasittarna och gör det väldigt bra, säger Johan Hallberg. 

Det yttersta ansvaret för att fånga upp hemmasittarna ligger på rektor, säger Johan Hallberg. 

– Det är helt orimligt att varje enskild lärare ska känna ett kall att åka hem till varje elev som inte är i skolan. Så kan det inte funka. Det måste finnas en struktur för det arbetet. Men man måste inse att de här eleverna också är våra elever fast de av oklara skäl inte är i skolan just nu. Talar vi om ”en elev som inte klarar skolan”, eller ”en elev som skolan inte klarat, ännu”? Hur vi formulerar oss kan avgöra hur vi organiserar arbetet för att alla elever ska klara skolan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons