skriver
Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt ”Om vi lärare, istället för eleverna, fick genomgå ett prov kring bedömning och betygsättning utifrån gällande regelverk, skulle eventuella brister kunna uppmärksammas”, skriver debattörerna. 

Beslutet om utökad sekretess kring de nationella proven, lyfter återigen frågan om provens egentliga syfte. Vad ska de egentligen användas till och varför?

Sedan i fjol ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättningen i skolan. Anledningen till detta är enligt Skolverket att proven är ”välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen” (Skolverkets nya allmänna råd, 2018). 

Vi har tidigare påtalat (Dagens samhälle 16/6-19) att de prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning i skolan, inte stämmer överens med hur lärare normalt sett ska göra vid betygsättning utifrån rådande läroplan Lgr11. På de nationella proven vägs provpoäng samman för att sedan bli till ett provbetyg utifrån fastställda gränser, vilket strider mot direktiven i gällande regelverk – såväl läroplan som skollag.

Som ett exempel kunde elever på förra årets nationella prov i historia för årskurs 9, få provbetyget E endast genom att kryssa någorlunda rätt på flervalsfrågor. 14 av 60 så kallade belägg gav ett godkänt resultat även om eleven inte fört ett enda resonemang, vilket kunskapskraven i historia kräver.  

13 maj 2019 skrev Skolverket i ett svar på en insändare i DN, att de nationella proven behöver följa andra principer än de som gäller vid den ordinarie betygssättningen i skolan, eftersom elever inte ska missgynnas på grund av tillfälliga omständigheter vid provtillfället. Skolverket menade att proven var gjorda utifrån en ”kompensatorisk modell” och frågan om hur provresultaten då skulle kunna användas som ett reellt stöd vid betygsättning utifrån skolans kunskapskrav, lämnades obesvarad. 

Genom Skolverkets otydlighet lämnades en redan pressad lärarkår i förvirring, trots en uttrycklig önskan om klara direktiv

De som förespråkar nationella prov, trots provens uppenbara brister, lyfter ofta vikten av ett nationellt mätinstrument där Sveriges skolor och betygsättning kan granskas och jämföras. Proven ska motverka så kallade glädjebetyg och betygsinflation, fungera som en form av kontrollinstrument mellan skolor. 

Tanken är god, men i praktiken faller den platt.

Från och med i höst kommer Skolverket, enligt en färsk dom i kammarrätten, inte längre att publicera statistik för enskilda skolor. Information om resultat på nationella prov och huruvida dessa korrelerar med betygen som sätts i skolorna, kommer inte längre att finnas tillgängliga för allmänheten.

Proven som tar så extremt mycket undervisningstid och kostar enorma summor att genomföra, blir därmed än mer onödiga för skolans ordinarie verksamhet, lärarnas bedömning och betygsättnin

I skollagen står att ”betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas” (kap 3 16 §). När sedan betyg sätts, efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav (kap 10 20 §). 

Utifrån detta faktum borde nationella prov på högstadiet, så som de är utformade i dagsläget, inte ha någon särskild funktion alls. Efter tre års undervisning har professionella legitimerade lärare tillräckligt med underlag för att göra en rättssäker bedömning och betygsättning, även om Skolverkets nya allmänna råd delvis säger annorlunda.

Problemen kring de nationella proven är svåra att synliggöra, eftersom proven alltid varit sekretessbelagda. Om nu även provresultaten ska omges av sekretess, blir proven än mer meningslösa: Om svensk skola ska hålla lika hög kvalitet över hela landet, behövs naturligtvis någon form av kontroll. Men vad vinner man på att testa eleverna via prov vars resultat inte matchar kunskapskraven i styrdokumenten och som därefter dessutom hålls hemliga för allmänheten?

För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?

Om vi lärare, istället för eleverna, fick genomgå ett prov kring bedömning och betygsättning utifrån gällande regelverk, skulle eventuella brister kunna uppmärksammas varpå huvudmännen också skulle bli varse och få en chans att bedriva fortbildning kring allt från skollag och kunskapskrav till nya undervisningsmetoder.

Vi lärare skulle, utan inverkan på skolans ordinarie verksamhet och undervisning, kunna göra ett test när eleverna gått på sommarlov. Därefter skulle vi, utifrån våra provresultat och individuella behov, få reell tid för eventuell vidareutbildning och gemensamma diskussioner. Samtliga lärare i Sverige skulle därmed ges en riktig möjlighet att lära, tänka mer lika och göra rätt!

Helena Forsman Lund, lärare i SO-ämnena
Anna Musikka, lärare i NO-ämnena och matematik

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm