Annons

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Publicerad 2 juli 2020

Relaterat

Debatt ”Om vi lärare, istället för eleverna, fick genomgå ett prov kring bedömning och betygsättning utifrån gällande regelverk, skulle eventuella brister kunna uppmärksammas”, skriver debattörerna. 

Beslutet om utökad sekretess kring de nationella proven, lyfter återigen frågan om provens egentliga syfte. Vad ska de egentligen användas till och varför?

Sedan i fjol ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättningen i skolan. Anledningen till detta är enligt Skolverket att proven är ”välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen” (Skolverkets nya allmänna råd, 2018). 

Vi har tidigare påtalat (Dagens samhälle 16/6-19) att de prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning i skolan, inte stämmer överens med hur lärare normalt sett ska göra vid betygsättning utifrån rådande läroplan Lgr11. På de nationella proven vägs provpoäng samman för att sedan bli till ett provbetyg utifrån fastställda gränser, vilket strider mot direktiven i gällande regelverk - såväl läroplan som skollag.

Som ett exempel kunde elever på förra årets nationella prov i historia för årskurs 9, få provbetyget E endast genom att kryssa någorlunda rätt på flervalsfrågor. 14 av 60 så kallade belägg gav ett godkänt resultat även om eleven inte fört ett enda resonemang, vilket kunskapskraven i historia kräver.  

13 maj 2019 skrev Skolverket i ett svar på en insändare i DN, att de nationella proven behöver följa andra principer än de som gäller vid den ordinarie betygssättningen i skolan, eftersom elever inte ska missgynnas på grund av tillfälliga omständigheter vid provtillfället. Skolverket menade att proven var gjorda utifrån en ”kompensatorisk modell” och frågan om hur provresultaten då skulle kunna användas som ett reellt stöd vid betygsättning utifrån skolans kunskapskrav, lämnades obesvarad. 

Genom Skolverkets otydlighet lämnades en redan pressad lärarkår i förvirring, trots en uttrycklig önskan om klara direktiv

De som förespråkar nationella prov, trots provens uppenbara brister, lyfter ofta vikten av ett nationellt mätinstrument där Sveriges skolor och betygsättning kan granskas och jämföras. Proven ska motverka så kallade glädjebetyg och betygsinflation, fungera som en form av kontrollinstrument mellan skolor. 

Tanken är god, men i praktiken faller den platt.

Från och med i höst kommer Skolverket, enligt en färsk dom i kammarrätten, inte längre att publicera statistik för enskilda skolor. Information om resultat på nationella prov och huruvida dessa korrelerar med betygen som sätts i skolorna, kommer inte längre att finnas tillgängliga för allmänheten.

Proven som tar så extremt mycket undervisningstid och kostar enorma summor att genomföra, blir därmed än mer onödiga för skolans ordinarie verksamhet, lärarnas bedömning och betygsättnin

I skollagen står att ”betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas” (kap 3 16 §). När sedan betyg sätts, efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav (kap 10 20 §). 

Utifrån detta faktum borde nationella prov på högstadiet, så som de är utformade i dagsläget, inte ha någon särskild funktion alls. Efter tre års undervisning har professionella legitimerade lärare tillräckligt med underlag för att göra en rättssäker bedömning och betygsättning, även om Skolverkets nya allmänna råd delvis säger annorlunda.

Problemen kring de nationella proven är svåra att synliggöra, eftersom proven alltid varit sekretessbelagda. Om nu även provresultaten ska omges av sekretess, blir proven än mer meningslösa: Om svensk skola ska hålla lika hög kvalitet över hela landet, behövs naturligtvis någon form av kontroll. Men vad vinner man på att testa eleverna via prov vars resultat inte matchar kunskapskraven i styrdokumenten och som därefter dessutom hålls hemliga för allmänheten?

För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?

Om vi lärare, istället för eleverna, fick genomgå ett prov kring bedömning och betygsättning utifrån gällande regelverk, skulle eventuella brister kunna uppmärksammas varpå huvudmännen också skulle bli varse och få en chans att bedriva fortbildning kring allt från skollag och kunskapskrav till nya undervisningsmetoder.

Vi lärare skulle, utan inverkan på skolans ordinarie verksamhet och undervisning, kunna göra ett test när eleverna gått på sommarlov. Därefter skulle vi, utifrån våra provresultat och individuella behov, få reell tid för eventuell vidareutbildning och gemensamma diskussioner. Samtliga lärare i Sverige skulle därmed ges en riktig möjlighet att lära, tänka mer lika och göra rätt!

Helena Forsman Lund, lärare i SO-ämnena
Anna Musikka, lärare i NO-ämnena och matematik

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons