pride_lr
Foto: Lärarnas Riksförbund
Stockholm Pride

”Det finns mycket kvar att göra”

Såväl lärarutbildning och läromedel som vardagliga samtal behöver bli bättre för att skolan ska leva upp till skollagen, är slutsatsen av LR:s studerandeförenings panelsamtal om normkritiskt arbete i klassrummet.

Normkritisk pedagogik

Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på de som uppfattas som avvikande i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer som pekar ut vissa som avvikande och de konsekvenser som kommer av denna obalans.

Skollagen innehåller långt gående skrivningar om att alla lärare aktivt ska främja allas rätt till utbildning oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning eller ålder, och motarbeta stereotypa könsroller och kränkningar. För att det ska vara möjligt behövs ett normkritiskt arbetssätt, enligt panelen.

Lärarstudenten Marcus Löfgren från Lärarnas Riksförbunds studerandeförening pratar om lärarutbildningens roll. Han är inte minst kritisk till den bristande likvärdigheten.

– Det är viktigt att utbilda blivande lärare i normkritik och det görs väldigt lite. Dessutom skiljer det sig mellan olika lärosäten. Vissa läser mycket normkritik i sin utbildning, andra inget alls. På Stockholms universitet läser vi ingenting.

LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad berättar att de populäraste inslagen på de kurser som föreningen erbjuder sina medlemmar är just de som handlar om normkritik.

Sfi-läraren och författaren Sara Lövestam tar upp att de flesta läromedel saknar ett normkritiskt perspektiv. Antingen uttalade eller implicita heterosexuella relationer är ofta de enda exempel som dyker upp i litteraturen.

– Det finns en del nyare läromedel som faktiskt är lite bättre på det här, men det handlar inte om merparten, säger hon.

Hon ger flera negativa exempel från sfi-undervisningen, bland annat ett läromedel som beskriver kända svenskar. Där har författarna tagit med Jonas Gardell och Eva Dahlgren i listan.

– De har ju fått med två homosexuella, bra där. Men. Beskrivningen om de heterosexuella personerna innehåller info om familj och partner, men ingenting på Gardell eller Dahlgren. Jonas och Mark och Eva och Evfa är Sveriges mest kända homosexuella gifta par! Men de har valt att inte nämna det, säger Sara Lövestam.

Tommy Eriksson från Skolverket säger att normkritik är en central del av deras verksamhet, men påpekar att eftersom skolan inte är statlig så kan Skolverket inte tvinga någon att ta del av deras material eller gå deras kurser. Det är upp till kommunerna.

Slutligen kommer panelen in på att prata om läraren själv, och lärarens roll som bärare och brytare av normer, och hur viktigt det är att lyfta fram och prata om sådant som kan vara kränkande.

– När mina elever till exempel använder ”bög” som skällsord så pratar jag med dem. Först löser jag den akuta situationen, sedan frågar jag ”Vad är det här med bög nu då? Vad menar du när du säger så” Att inte släppa det utan att lyfta fram det och prata om det är viktigt. Det är inte så att mina elever slutar kalla varandra för bög helt och hållet, men nu räcker det med att jag tittar på dem så ”åh, javisst ja, förlåt”. Det sätter igång en process i huvudet på dem, säger språkläraren Sanna Mac Donald.

Andra tips är att medvetet slänga in exempel på normbrytande relationer i samtal och övningar, på ett naturligt och okommenterat sätt.

Sara Lövestams bästa tips: Kom ut!

– Alla har kanske inget att komma ut med. Men ni som har det – gör det! Jag kan inte nog understryka hur viktigt det kan vara för elever att ha en öppen vuxen hbtq-person på skolan.

Kommentera