Annons

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Publicerad 18 september 2019

Relaterat

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men på landets enda lärarutbildning med intagningsprov är motsvarande siffra sju studenter av hundra.

Universitetskanslersämbetet släppte nyligen siffror som visar att de tidiga avhoppen – avhopp som sker innan andra läsåret – har minskat något. Från 35 procent 2011 till 31 procent 2016. Det innebär alltså att fler än var tredje student som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av redan under utbildningens första år.

Rebecca Roth– Det är en så pass låg minskning att jag inte vet om det är värt att prata om det som en minskning. All utveckling åt det hållet är förstås bra, men det här påverkar inte så mycket i praktiken, säger Rebecca Roth som är ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening (LR Stud).

Under samma period mer än halverades motsvarande siffror bland ämneslärarstudenter på Jönköping University, från 34 procent till 16 procent. För de studenter som antogs 2018 är avhoppen nere på 7 procent.

Weronica Ader, programansvarig för ämneslärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University, tror att lärosätets unika antagningsprov är en del av förklaringen till de jämförelsevis få avhoppen.

Weronica Ader– Vi ska inte dra för stora växlar på det här än eftersom de första studenter vi tog in med antagningsprov inte är igenom utbildningen ännu. Men vi ligger långt under rikssnittet och den nedåtgående trenden är tydlig. Och det kanske man kan säga är det viktiga, säger hon.

Utöver antagningsprovet har Jönköping University höjt gränsen för behörighet via högskoleprovet till 0,8. Visserligen är det bara hälften så högt som den lägsta intagningspoängen till läkarprogrammet höstterminen 2018 (1,6), men samma termin kom 19 elever in på andra lärarutbildningar med ett resultat på 0,05, vilket Expressen rapporterade om.

– Vi jobbar både före och under utbildningen med att det här är en attraktiv utbildning. Läraryrket är ett attraktivt yrke som har ett oförtjänt dåligt rykte. Vi bygger en förväntanskultur, och gör man det så vill folk befinna sig i den, säger Weronica Ader.

Ingen vill tillhöra en grupp som ständigt uthängs som förlorare

Rebecca Roth på LR Stud delar synen att höjda krav på lärarstudenter är vägen framåt för att få ordning på dagens utskällda lärarutbildning, och i förlängningen lärarbristen.

– Jag tror att alla sätt att höja kraven på de som kommer in och söker sig till utbildingen är bra. Vi har ju länge sett att det finns ett tydligt samband mellan gymnasiebetyg och avhopp. Idag är antagningskraven för låga, vilket gör att en del studenter påbörjar studierna men märker en bit in att de inte klarar av det. För även om lärarutbildningen inte håller så hög kvalitet som den borde så är det fortfarande en tuff utbildning, säger hon.

Grunden till Jönköping Universitys höjda krav går att spåra till 2013. Då skrev Dagens Nyheter att ”det är så lätt att komma in på utbildningen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna”, och Heidi Avellan skrev i Sydvenskan att ”en schimpans som kastar pil kunde komma in på lärarutbildningen”.

– När det här med schimpansen kom så kände vi att ”vi kan inte bara sitta här och se på”. Ingen vill tillhöra en grupp som ständigt uthängs som någon sorts förlorare, och tyvärr utmålas läraryrket så. Vi började fråga oss hur vi får dem att vara en grupp man vill tillhöra, säger Weronica Ader.

Vi behöver göra något drastiskt

2016 deltog Jönköping University tillsammans med Linnéuniversitetet i ett försök med vad som då kallades ”lämplighetsprov”. Testerna prövade kommunikativ förmåga, personlig hållning och lyhördhet samt synen på sig själv och lärarrollen. Av 89 sökande till Jönköping under testets första termin bedömdes sex stycken som ”ännu ej lämpliga”.

Projektet drevs av Universitets- och högskolerådet (UHR) på uppdrag av regeringen. När testet utvärderades våren 2018 rekommenderade UHR att man inte skulle permanenta lämplighetstesten, då man inte kunde dra några slutsatser om positiva effekter. Men då tog Jönköping beslut om att fortsätta med Antagningsprovet på egen hand.

– Det finns frågor om rättssäkerhet och moral förknippat med att sitta och bedöma vem som platsar och inte. Men när de var utredda såg vi positiva effekter av antagningsprovet, säger Weronica Ader.

Sökande till ämneslärarutbildningen vid Jönköping university som klarar av det vanliga antagningsförfarandet bjuds in till nästa steg, som är antagningsprovet. Det består av en skriftlig del och en intervju som behandlar utbildningen, läraryrket och den sökandes syn på det och sin egen roll. Vid intervjun sitter två personer från lärosätet och en arbetade lärare eller rektor med. Beroende på resultatet blir den sökande behörig till utbildningen eller inte.

– När vi började med antagningsprov funderade vi över om det var elitistiskt. Och vilka var vi att bedöma andras lämplighet? Men det vi ser är snarare att de som inte är motiverade tackar nej. Det handlar mycket om deras egen motivation. Tittar vi på våra sökandes betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och sådant så får vi inte in en annan grupp än alla andra. Men det är personer som har tänkt igenom varför de vill bli ämneslärare. Utbildningen är 5 år lång och det krävs att man är motiverad, säger Weronica Ader.

Är det här ett recept som går att sprida till andra lärosäten?

– Jag är förvånad att andra inte har tagit efter det här redan. Sedan innebär det förstås att vi inte längre kommer att få fram stora kvantiteter studenter, samtidigt som det fattas jättemånga lärare. Men vi vet att de som kommer in och tackar ja, de kommer hit på uppropsdagen. Det är ju ganska lång leveranstid på lärare, och det måste ju vara viktigare att vi får fler färdigutbildade lärare än fler som söker.

LR Stud driver linjen att lärarutbildningarna bör koncentreras till ett fåtal lärosäten, med liknande motiv.

– Jag vet inte om Jönköpings modell funkar överallt, men de har ju gjort någonting rätt. Vi menar att man bör förlägga lärarutbildningen på ett midre antal lärosäten. Det skapar en typ av exklusivitet som lärarutbildningen behöver. I januariavtalet finns det ju ett förslag på att reformera lärarutbildningen, bland annat vill man ha fler lärarledda undervisningstimmar, mer VFU och höjda antagningskrav. Och jag tror att det är en sådan reform som behövs nu. Vi behöver göra något drastiskt, säger Rebecca Roth.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons