studenter_ovaninfran
Lärarutbildningen

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men på landets enda lärarutbildning med intagningsprov är motsvarande siffra sju studenter av hundra.

Universitetskanslersämbetet släppte nyligen siffror som visar att de tidiga avhoppen – avhopp som sker innan andra läsåret – har minskat något. Från 35 procent 2011 till 31 procent 2016. Det innebär alltså att fler än var tredje student som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av redan under utbildningens första år.

| MISSING https://skolvarlden.se/sites/default/files/blog/rebecca_roth2.jpg |– Det är en så pass låg minskning att jag inte vet om det är värt att prata om det som en minskning. All utveckling åt det hållet är förstås bra, men det här påverkar inte så mycket i praktiken, säger Rebecca Roth som är ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening (LR Stud).

Under samma period mer än halverades motsvarande siffror bland ämneslärarstudenter på Jönköping University, från 34 procent till 16 procent. För de studenter som antogs 2018 är avhoppen nere på 7 procent.

Weronica Ader, programansvarig för ämneslärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University, tror att lärosätets unika antagningsprov är en del av förklaringen till de jämförelsevis få avhoppen.

Weronica Ader
Weronica Ader

– Vi ska inte dra för stora växlar på det här än eftersom de första studenter vi tog in med antagningsprov inte är igenom utbildningen ännu. Men vi ligger långt under rikssnittet och den nedåtgående trenden är tydlig. Och det kanske man kan säga är det viktiga, säger hon.

Utöver antagningsprovet har Jönköping University höjt gränsen för behörighet via högskoleprovet till 0,8. Visserligen är det bara hälften så högt som den lägsta intagningspoängen till läkarprogrammet höstterminen 2018 (1,6), men samma termin kom 19 elever in på andra lärarutbildningar med ett resultat på 0,05, vilket Expressen rapporterade om.

– Vi jobbar både före och under utbildningen med att det här är en attraktiv utbildning. Läraryrket är ett attraktivt yrke som har ett oförtjänt dåligt rykte. Vi bygger en förväntanskultur, och gör man det så vill folk befinna sig i den, säger Weronica Ader.

Ingen vill tillhöra en grupp som ständigt uthängs som förlorare

Rebecca Roth på LR Stud delar synen att höjda krav på lärarstudenter är vägen framåt för att få ordning på dagens utskällda lärarutbildning, och i förlängningen lärarbristen.

– Jag tror att alla sätt att höja kraven på de som kommer in och söker sig till utbildingen är bra. Vi har ju länge sett att det finns ett tydligt samband mellan gymnasiebetyg och avhopp. Idag är antagningskraven för låga, vilket gör att en del studenter påbörjar studierna men märker en bit in att de inte klarar av det. För även om lärarutbildningen inte håller så hög kvalitet som den borde så är det fortfarande en tuff utbildning, säger hon.

Grunden till Jönköping Universitys höjda krav går att spåra till 2013. Då skrev Dagens Nyheter att ”det är så lätt att komma in på utbildningen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna”, och Heidi Avellan skrev i Sydvenskan att ”en schimpans som kastar pil kunde komma in på lärarutbildningen”.

– När det här med schimpansen kom så kände vi att ”vi kan inte bara sitta här och se på”. Ingen vill tillhöra en grupp som ständigt uthängs som någon sorts förlorare, och tyvärr utmålas läraryrket så. Vi började fråga oss hur vi får dem att vara en grupp man vill tillhöra, säger Weronica Ader.

Vi behöver göra något drastiskt

2016 deltog Jönköping University tillsammans med Linnéuniversitetet i ett försök med vad som då kallades ”lämplighetsprov”. Testerna prövade kommunikativ förmåga, personlig hållning och lyhördhet samt synen på sig själv och lärarrollen. Av 89 sökande till Jönköping under testets första termin bedömdes sex stycken som ”ännu ej lämpliga”.

Projektet drevs av Universitets- och högskolerådet (UHR) på uppdrag av regeringen. När testet utvärderades våren 2018 rekommenderade UHR att man inte skulle permanenta lämplighetstesten, då man inte kunde dra några slutsatser om positiva effekter. Men då tog Jönköping beslut om att fortsätta med Antagningsprovet på egen hand.

– Det finns frågor om rättssäkerhet och moral förknippat med att sitta och bedöma vem som platsar och inte. Men när de var utredda såg vi positiva effekter av antagningsprovet, säger Weronica Ader.

Sökande till ämneslärarutbildningen vid Jönköping university som klarar av det vanliga antagningsförfarandet bjuds in till nästa steg, som är antagningsprovet. Det består av en skriftlig del och en intervju som behandlar utbildningen, läraryrket och den sökandes syn på det och sin egen roll. Vid intervjun sitter två personer från lärosätet och en arbetade lärare eller rektor med. Beroende på resultatet blir den sökande behörig till utbildningen eller inte.

– När vi började med antagningsprov funderade vi över om det var elitistiskt. Och vilka var vi att bedöma andras lämplighet? Men det vi ser är snarare att de som inte är motiverade tackar nej. Det handlar mycket om deras egen motivation. Tittar vi på våra sökandes betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och sådant så får vi inte in en annan grupp än alla andra. Men det är personer som har tänkt igenom varför de vill bli ämneslärare. Utbildningen är 5 år lång och det krävs att man är motiverad, säger Weronica Ader.

Är det här ett recept som går att sprida till andra lärosäten?

– Jag är förvånad att andra inte har tagit efter det här redan. Sedan innebär det förstås att vi inte längre kommer att få fram stora kvantiteter studenter, samtidigt som det fattas jättemånga lärare. Men vi vet att de som kommer in och tackar ja, de kommer hit på uppropsdagen. Det är ju ganska lång leveranstid på lärare, och det måste ju vara viktigare att vi får fler färdigutbildade lärare än fler som söker.

LR Stud driver linjen att lärarutbildningarna bör koncentreras till ett fåtal lärosäten, med liknande motiv.

– Jag vet inte om Jönköpings modell funkar överallt, men de har ju gjort någonting rätt. Vi menar att man bör förlägga lärarutbildningen på ett midre antal lärosäten. Det skapar en typ av exklusivitet som lärarutbildningen behöver. I januariavtalet finns det ju ett förslag på att reformera lärarutbildningen, bland annat vill man ha fler lärarledda undervisningstimmar, mer VFU och höjda antagningskrav. Och jag tror att det är en sådan reform som behövs nu. Vi behöver göra något drastiskt, säger Rebecca Roth.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm