Annons

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Publicerad 18 september 2019

Relaterat

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första läsåret. Men på landets enda lärarutbildning med intagningsprov är motsvarande siffra sju studenter av hundra.

Universitetskanslersämbetet släppte nyligen siffror som visar att de tidiga avhoppen – avhopp som sker innan andra läsåret – har minskat något. Från 35 procent 2011 till 31 procent 2016. Det innebär alltså att fler än var tredje student som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av redan under utbildningens första år.

Rebecca Roth– Det är en så pass låg minskning att jag inte vet om det är värt att prata om det som en minskning. All utveckling åt det hållet är förstås bra, men det här påverkar inte så mycket i praktiken, säger Rebecca Roth som är ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening (LR Stud).

Under samma period mer än halverades motsvarande siffror bland ämneslärarstudenter på Jönköping University, från 34 procent till 16 procent. För de studenter som antogs 2018 är avhoppen nere på 7 procent.

Weronica Ader, programansvarig för ämneslärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University, tror att lärosätets unika antagningsprov är en del av förklaringen till de jämförelsevis få avhoppen.

Weronica Ader– Vi ska inte dra för stora växlar på det här än eftersom de första studenter vi tog in med antagningsprov inte är igenom utbildningen ännu. Men vi ligger långt under rikssnittet och den nedåtgående trenden är tydlig. Och det kanske man kan säga är det viktiga, säger hon.

Utöver antagningsprovet har Jönköping University höjt gränsen för behörighet via högskoleprovet till 0,8. Visserligen är det bara hälften så högt som den lägsta intagningspoängen till läkarprogrammet höstterminen 2018 (1,6), men samma termin kom 19 elever in på andra lärarutbildningar med ett resultat på 0,05, vilket Expressen rapporterade om.

– Vi jobbar både före och under utbildningen med att det här är en attraktiv utbildning. Läraryrket är ett attraktivt yrke som har ett oförtjänt dåligt rykte. Vi bygger en förväntanskultur, och gör man det så vill folk befinna sig i den, säger Weronica Ader.

Ingen vill tillhöra en grupp som ständigt uthängs som förlorare

Rebecca Roth på LR Stud delar synen att höjda krav på lärarstudenter är vägen framåt för att få ordning på dagens utskällda lärarutbildning, och i förlängningen lärarbristen.

– Jag tror att alla sätt att höja kraven på de som kommer in och söker sig till utbildingen är bra. Vi har ju länge sett att det finns ett tydligt samband mellan gymnasiebetyg och avhopp. Idag är antagningskraven för låga, vilket gör att en del studenter påbörjar studierna men märker en bit in att de inte klarar av det. För även om lärarutbildningen inte håller så hög kvalitet som den borde så är det fortfarande en tuff utbildning, säger hon.

Grunden till Jönköping Universitys höjda krav går att spåra till 2013. Då skrev Dagens Nyheter att ”det är så lätt att komma in på utbildningen att det räcker med att skriva högskoleprovet utan att läsa frågorna”, och Heidi Avellan skrev i Sydvenskan att ”en schimpans som kastar pil kunde komma in på lärarutbildningen”.

– När det här med schimpansen kom så kände vi att ”vi kan inte bara sitta här och se på”. Ingen vill tillhöra en grupp som ständigt uthängs som någon sorts förlorare, och tyvärr utmålas läraryrket så. Vi började fråga oss hur vi får dem att vara en grupp man vill tillhöra, säger Weronica Ader.

Vi behöver göra något drastiskt

2016 deltog Jönköping University tillsammans med Linnéuniversitetet i ett försök med vad som då kallades ”lämplighetsprov”. Testerna prövade kommunikativ förmåga, personlig hållning och lyhördhet samt synen på sig själv och lärarrollen. Av 89 sökande till Jönköping under testets första termin bedömdes sex stycken som ”ännu ej lämpliga”.

Projektet drevs av Universitets- och högskolerådet (UHR) på uppdrag av regeringen. När testet utvärderades våren 2018 rekommenderade UHR att man inte skulle permanenta lämplighetstesten, då man inte kunde dra några slutsatser om positiva effekter. Men då tog Jönköping beslut om att fortsätta med Antagningsprovet på egen hand.

– Det finns frågor om rättssäkerhet och moral förknippat med att sitta och bedöma vem som platsar och inte. Men när de var utredda såg vi positiva effekter av antagningsprovet, säger Weronica Ader.

Sökande till ämneslärarutbildningen vid Jönköping university som klarar av det vanliga antagningsförfarandet bjuds in till nästa steg, som är antagningsprovet. Det består av en skriftlig del och en intervju som behandlar utbildningen, läraryrket och den sökandes syn på det och sin egen roll. Vid intervjun sitter två personer från lärosätet och en arbetade lärare eller rektor med. Beroende på resultatet blir den sökande behörig till utbildningen eller inte.

– När vi började med antagningsprov funderade vi över om det var elitistiskt. Och vilka var vi att bedöma andras lämplighet? Men det vi ser är snarare att de som inte är motiverade tackar nej. Det handlar mycket om deras egen motivation. Tittar vi på våra sökandes betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och sådant så får vi inte in en annan grupp än alla andra. Men det är personer som har tänkt igenom varför de vill bli ämneslärare. Utbildningen är 5 år lång och det krävs att man är motiverad, säger Weronica Ader.

Är det här ett recept som går att sprida till andra lärosäten?

– Jag är förvånad att andra inte har tagit efter det här redan. Sedan innebär det förstås att vi inte längre kommer att få fram stora kvantiteter studenter, samtidigt som det fattas jättemånga lärare. Men vi vet att de som kommer in och tackar ja, de kommer hit på uppropsdagen. Det är ju ganska lång leveranstid på lärare, och det måste ju vara viktigare att vi får fler färdigutbildade lärare än fler som söker.

LR Stud driver linjen att lärarutbildningarna bör koncentreras till ett fåtal lärosäten, med liknande motiv.

– Jag vet inte om Jönköpings modell funkar överallt, men de har ju gjort någonting rätt. Vi menar att man bör förlägga lärarutbildningen på ett midre antal lärosäten. Det skapar en typ av exklusivitet som lärarutbildningen behöver. I januariavtalet finns det ju ett förslag på att reformera lärarutbildningen, bland annat vill man ha fler lärarledda undervisningstimmar, mer VFU och höjda antagningskrav. Och jag tror att det är en sådan reform som behövs nu. Vi behöver göra något drastiskt, säger Rebecca Roth.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons