studenter_1
Lärarutbildning

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 
Från och med nästa höst kan lämplighetskrav börja användas, föreslår regeringen. 
Lärarnas Riksförbund är dock kluvna i frågan.

Regeringen vill att lämplighetstester ska kunna användas på svenska lärarutbildningar som ett särskilt behörighetskrav från och med nästa höst.

Tanken är inte att lämplighetskravet ska ersätta något annat behörighetskrav, i stället ska det komplettera de som redan förekommer på utbildningarna.  

Bakgrunden till förslaget handlar både om behovet av att öka antalet sökande och att minska avhoppen. Regeringen bedömer att lämplighetskravet kan leda till färre avhopp från utbildningarna.  

”För att möta framtidens behov av fler förskollärare och lärare med hög kompetens behöver åtgärder vidtas för att fler lärarstudenter ska examineras”, skriver regeringen i promemorian

Under 2019 släppte Universitetskanslersämbetet (UKÄ) siffror som visar att de tidiga avhoppen från lärarutbildningen – avhopp som sker innan andra läsåret – har minskat något. Från 35 procent 2011 till 31 procent 2016. Trots en minskning innebär siffrorna att fler än var tredje student som påbörjar ämneslärarutbildningen hoppar av redan under utbildningens första år.

Lämplighetstester har prövats tidigare i Sverige. Redan 2018 avrådde Universitets- och högskolerådet (UHR) regeringen från att införa lämplighetstester av blivande lärare. Detta efter en försöksperiod av testerna på ett par lärosäten – där inga positiva effekter kunde påvisas.

Försöket med lämplighetstester genomfördes vid Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping. Då användes bland annat skriftliga uppgifter, muntliga delar och individuella intervjuer som modell för testet.

Trots UHR:s avrådan tog Jönköping beslut om att fortsätta med antagningsprovet på egen hand och införandet har lett till färre avhopp på utbildningen. 

– När vi började med antagningsprov funderade vi över om det var elitistiskt. Och vilka var vi att bedöma andras lämplighet? Men det vi ser är snarare att de som inte är motiverade tackar nej. Det handlar mycket om deras egen motivation. Tittar vi på våra sökandes betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och sådant så får vi inte in en annan grupp än alla andra. Men det är personer som har tänkt igenom varför de vill bli ämneslärare. Utbildningen är fem år lång och det krävs att man är motiverad, säger Weronica Ader, programansvarig för ämneslärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, i en tidigare intervju med Skolvärlden. 

Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, är kluven i frågan om lämplighetsprov men är samtidigt öppen för förslaget om det kan leda till att kvaliteten på utbildningen höjs och att det minskar avhoppen.

– Jag tror att det kan vara en bra väg att gå, för man sållar och får fram de som är mest motiverade att gå lärarutbildningen. Men det har bara gått två år sedan UHR avrådde från att införa lämplighetsprov och Jönköping Universitys första kull på lämplighetsprov har inte tagit examen än. Så även om utfallet hittills har varit positivt så vet man ju inte riktigt utfallet av lämplighetsprov, säger hon och fortsätter:

– Sedan tycker jag att lärarutbildningen ska vara nationellt likvärdig. Om lämplighetsprov ska införas ska det göras på samtliga lärosäten, och inte vara valbart för varje utbildning. 

På vilket sätt kan lämplighetskravet höja kvaliteten på utbildningen tror du? 

– Det blir ju att man sållar bland de som kanske söker in lärarutbildningen för att de inte vet vad de vill. Får man in de som är mest motiverade på utbildningen i kombination med antagningskraven i övrigt så kan lärarutbildningen hålla hög kvalitet. Då har man studiemotiverade studenter, man får få avhopp och man behöver inte sänka ribban på undervisningen, säger Rebecca Roth. 

Finns det något mer som talar emot regeringens förslag?

– Jag skulle vilja veta varför man går emot UHR:s råd och hur det är tänkt att lämplighetsprovet ska vara uppbyggt. Om alla lärosäten väljer att ha lämplighetsprov, ska alla ha samma? Hur gör vi för att lämplighetsprovet inte ska vara diskriminerande? Så att det faktiskt är just motivationen hos studenten man kollar på? Varför vill man att lärosäten ska kunna välja lämplighetsprov eller inte om det nu kommer leda till färre avhopp? Alla lärosäten har ju problem med avhopp från lärarutbildningen, säger hon.

Även Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är tudelad till förslaget. 

– Vi tycker också att man ska ha höga förväntningar på de blivande lärarna. Men vi har mer tryckt på att man ska ställa högre krav på betygen, till exempel. Det är en svår fråga då det är lite oklart vad forskningen visar på området. Jag kan säga att jag också är kluven, men jag är inte emot förslaget. 

Precis som Rebecca Roth oroas Åsa Fahlén också över likvärdighetsaspekten.

– Ska man införa det här bör det vara lika överallt. För det riskerar annars att utbildningen blir olika mycket värd om man har olika krav på intagningen, säger Åsa Fahlén.

Promemorian om lämplighetskrav har skickats på remiss och sista dag att svara på remissen är den 30 september 2020.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm