Annons

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Publicerad 28 november 2019

Relaterat

Replik ”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna.

Självklart ska alla barn ha rätt att lära sig läsa. Vi inom Dyslexirörelsen vill verkligen inget annat. Det är också därför som vi i så många år har kämpat för läsa-skriva-räkna-garantin, den som infördes i somras. Vi vet att tidig upptäckt och snabba insatser leder till att färre barn får svårt med läsning och skrivning. Den frågan fortsätter vi att driva.

Men låt oss nu fokusera på det som den senaste tidens debatt handlat om, nämligen rätten att få använda hjälpmedel under nationella prov. 

Vi tar det från början. Nationella prov i svenska i årskurs 3 och 6 innehåller delprov som ska mäta läsförståelse. Dessa delprov testar både avkodning och förståelse. Det är i sig inget konstigt eftersom vi vanligen definierar läsning som produkten av avkodning och förståelse (enligt modellen The Simple View of Reading). 

Den som läser med flyt avkodar automatiskt. Men så lätt är det inte för alla. Kärnan i funktionsnedsättningen dyslexi är just svårigheten att avkoda. Det går inte automatiskt. Följden blir mödosam läsning, överbelastat arbetsminne och lite kraft över till att förstå. Man kan säga att avkodningen står i vägen för innehållet. Eller att bokstäverna blir en barriär. 

Bra och tidiga insatser hjälper, men trots träning fortsätter vissa elever att läsa långsamt och ineffektivt. För att inte halka efter i skolarbetet måste de få läsa med öronen, gärna samtidigt som de följer med i texten med ögonen. Sara Bruun och Skolverket menar att öronläsning inte handlar om läsning utan om hörförståelse. Men betänk att den som läser med öronen tar in samma skriftspråk som de som läser med ögonen. Det är exakt samma innehåll, bara en annan väg. Och för den som inte avkodar med automatik kan det vara den enda effektiva vägen till innehållet. 

Det nationella provet mäter inte de här barnens läsförståelse, det mäter deras förmåga att avkoda. Den förmågan ska skolan ha kartlagt långt tidigare och vid behov ha satt in insatser i form av extra träning i kombination med hjälpmedel.

De nationella proven i skolan är viktiga för att bedöma hur en elev når kunskapsmålen. En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet. Lika galet som att låta en elev med synnedsättning göra samma prov utan glasögon. 

För elever med dyslexi är det nationella provet inte ett prov på lika villkor. Skolverkets regler ger inte eleverna en rättvis chans att visa att de kan förstå texten. Det är därför vi vill att:

  • man i provet skiljer på läsförståelse och avkodning 
  • barn med dyslexi ska få använda hjälpmedel för att visa att de kan förstå innehållet i texten. 

Att förstå innehållet i texten är väl ändå huvudsyftet med läsning? 

Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa. Behandlingen strider mot Barnkonventionen. Örebro tingsrätt såg att det var diskriminering. 

Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet

Christina Hellman, ordförande Svenska Dyslexiföreningen

Fredric Helgesson, ordförande Föräldraföreningen för Dyslektiska barn

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons