Annons
Lanny 8 år och Hanna 13 år. Foto: Alexander Vannevik

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Publicerad 6 december 2017

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Fakta

Brainchild

Lanny och Hanna föreläste under rubriken: ”Detta önskar vi att lärare visste om särskild begåvning” vid konferensen Brainchild

Relaterat

Öppet brev till utbildningsministern.

Hej Gustav Fridolin!

Har du hört talas om särskilt begåvade eller högbegåvade elever? Det är vi som har en högre inlärningshastighet än genomsnittet. Vi är 2–5 procent av alla elever i hela Sverige – cirka 200 000 barn.

Vet du Gustav, att i många andra länder får särskilt begåvade elever anpassad undervisning på det sätt de behöver? I Sverige får vi inte det (bara vissa som har tur) och vi förstår inte varför!?

Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla. Vissa lider svårt av intellektuell understimulans och drabbas av depression, beteendeproblematik, förlorad tilltro till vuxenvärlden, tvångstankar och tvångsbeteenden, och till och med självmordstankar. För att de inte får lära sig på det sätt som de behöver.

Vi har samlat in några barns tankar om sin skolgång och vi vill gärna att du läser dem så att du förstår hur de mår i skolan.

"Jag har så mycket jag måste lära mig innan jag hamnar i jorden. Så berätta för mig.” 5-åring.

"Jag lär mig ingenting. Det är som att jag har flyttat från ett dagis till ett annat." Elev 5 år i F-2 klass.

”Skolan är som ett fängelse. Jag önskar jag vore en fågel och kunde flyga bort från allt.” Anonym elev.

”Hej skolministern. Jag vill så gärna ha svårare saker i skolan. Jag gråter väldigt mycket när jag ska dit. Jag vill så gärna trivas i skolan. Det är så himla jobbigt att gå dit. Jag får nästan bara räkna jättelätta saker, och läsa för lätta saker också. Kan du snälla skolministern göra så att jag får lära mig mer i skolan, det har inte funkat på ett helt år. Jag klagar i skolan men mina fröknar lyssnar inte för de har mer lust att hjälpa andra som har svårt för saker än mig. De förstår inte hur mycket jag kan – till exempel 5879+4198, istället får jag räkna typ 8+3 innan jag får göra svårare saker.” Tuva snart 7 år i årskurs 1.

”Skolan är som en tjock vägg som man måste pressa sig igenom och jag fastnar i mitten.” Anonym mellanstadieelev.

”Jag anser att det nuvarande skolsystemet inte fungerar. Vi särskilt begåvade blir inte intellektuellt stimulerade. Jag tror att den svenska utbildningen skulle bli otroligt bra om vi delade upp eleverna i olika grupper i olika ämnen. Då skulle vi bli intellektuellt stimulerade.” Zoi, 10 år.

”Jag passade inte in i fyran och nu passar jag inte in i sjuan heller. Jag passar inte in någonstans!” Elev som flyttat från årskurs fyra direkt till årskurs sju och sedan blev sjukskriven på grund av utmattningssyndrom/uttråkningssyndrom.

”Det går så fruktansvärt långsamt på mattelektionerna, jag är klar efter två minuter men vi ska hålla på med samma tal i 20 minuter och jag får bara sitta och vänta och vänta och vänta. Jag orkar inte leva då.” Elev, 10 år.
 

”Det har varit så här tråkigt i fyra år, jag hatar mitt liv, jag orkar inte mer!” Elev, 10 år.

”Jag vill lära mig något i skolan! Inte bara sitta där och slösa bort mitt liv.” Arvid, 13 år.

”Ända sedan i fjärde klass har jag suttit i väntrummet och nu har jag bara kommit till ett nytt väntrum.” Elev som hade stora förväntningar på gymnasiet men som efter några veckor gick in i en djup depression.

 

"Varför måste dom ge mig så uppstyrda uppgifter? Ge mig bara EN uppgift: forska om atomer - då kommer dom få veta allt om atomer och mycket mer." Anonym elev

”Varför ska klasserna delas in efter ålder? Borde det inte vara vad man behöver lära sig som bestämmer vilka som samlas i samma rum?” Anonym elev

”Varför har man inte en skola där alla elever gör nån slags test inför varje termin och sen går med dem som ligger ungefär lika i de olika ämnena? Man kanske vill plugga mer eller behöver mindre tid eller är olika snabb i olika ämnen, så jag förstår inte varför alla ska vara i samma grupp år efter år.” Elev, 12 år.

 

Förälder till särskilt begåvad elev
Det är ett omöjligt uppdrag som åläggs pedagogerna, vissa lyckas ändå få till det bättre än andra. I min mellansons klass med 27 elever i årskurs 2 hålls det enstaka halvklasstimmar med obehörig fritidspersonal då läraren måste förbereda och efterarbeta bådas lektioner.

De har tre nyanlända som ej kan svenska språket. En elev har Downs syndrom med en outbildad personalresurs vilket innebär att läraren måste planera en helt annan undervisning för detta barn som är nästan helt utan språk. Sedan är det barn med en massa olika behov som ligger på olika nivåer. En dag när jag är i skolan ser jag läraren tvätta golvet på toaletten på rasten. Läraren berättar att han måste ta av sin förberedelsetid att torka golvet då vaktmästare saknas och något barn hällt vatten över golvet.

Pedagogens uppdrag är omöjligt! Dessutom ska pedagogerna dokumentera, redovisa alla förseningar över 1 minut centralt, olika planer ska hela tiden göras osv. Jag är fascinerad över att det finns pedagoger fortfarande som inte är utbrända eller jobbar i en annan bransch. Hjältar är ni! Hör ni det alla pedagoger! Jag ser att ni kämpar och ändå vill mitt barn dö för skolan fungerar så uselt för honom.

 

Lanny 8 år, Hanna 13 år och särskilt begåvade elever från hela Sverige och deras föräldrar som samlats genom sociala medier

Brevet överlämnades till personal på utbildningsdepartementet fredagen den 1 december.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons