Annons
8-åriga Lanny och 13-åriga Hanna är så kallade särskilt begåvade elever och berättade om sin skolgång under konferensen ”Brainchild”. Foto: Alexander Vannevik

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Publicerad 30 november 2017

Relaterat

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Det måste krävas en del att vara åtta år och föreläsa för en aula fulla av pedagoger. Men under rubriken ”Detta önskar vi att lärare visste om särskild begåvning” vid konferensen Brainchild, berättade Lanny om hur det är att vara särskilt begåvad, om hur det är att vara åtta år men gå i sexan samt om den långa vägen för att hitta formen för en fungerande skoltillvaro.

Lanny trivs idag jättebra i skolan men det har inte alltid varit så. Förskoleklass började hon tillsammans med jämnåriga och med höga förväntningar men det blev snabbt fel nivå.

– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav. Och jag fick inte skriva Galapagossköldpadda på bokstaven G, trots att jag kunde stava till det – fröken tyckte att det var för svårt. Jag bad om svårare saker att göra men det jag fick från läraren var för lätt, berättade Lanny från scenen.

Av en speciallärare fick hon svårare mellanstadieuppgifter, men då fick hon ofta sitta ensam med uppgifterna, utanför klassrummet.

– Jag ville ju ha undervisning.

Konsekvensen blev att Lanny började må dåligt. Hon berättade vid föreläsningen att hon blev arg på skolan, ledsen och ”inte ville finnas”.

Lösning kom sedan, undan för undan. Dels tog hennes mamma med henne till en psykolog och de fick resultatet att hon var särbegåvad, dels hade Lanny en rektor som lät henne flytta upp ett par årskurser.

Det blev inte rätt på en gång men nu, när Lanny går sitt tredje år i skolan, och fått sin plats i en årskurs 6a, har det mesta fallit på plats.

– Nu har jag äntligen en klass. Jag trivs och känner mig inte utanför. Lärarna vet vad jag behöver och känner mig. Rektor Ylva är fantastisk och vågade göra något hon aldrig gjort innan, berättade Lanny, och avslutade med en uppmaning till åhörarna.

– Hoppas ni som sitter här lärt er något. Lyssna till eleverna. Och fatta att det finns elever i förskoleklass som inte är som sexåringar brukar vara.

Alla normalbegåvade är inte likadana. Det gäller oss också.

Med på scenen fanns också 13-åriga Hanna, som går i åttan och har hoppat över en klass. Hon beskrev hur hon suttit i säkert 50 möten och ”pratat med lärare om hur jag är annorlunda”.

Hon poängterade att alla särbegåvade elever inte är likadana.

– Alla normalbegåvade är inte likadana. Det gäller oss också. Vi är inte mer lika varandra än ni.

Hon berättade också att många lärare frågar: hur vill du ha det?

– Jag fick den frågan första gången när jag var nio – men jag hade ju ingen aning. Jag blir ofta behandlad som äldre än jag är, men jag gillar förstås många saker som alla andra barn.

Hanna menade också att det är lite tabu att prata om att man är särskilt begåvad.  

– Jag har aldrig sagt till mina klasskamrater att jag är särbegåvad.

Till skillnad från Lanny har hon ett upplägg i skolan där hon ofta sitter ensam och jobbar med sina uppgifter, och är inte med vid genomgångar, vilken hon tycker är skönt – men hon betonade samtidigt att det inte fungerar för alla.

– En annan sak som är viktig är att läraren ger väldigt tydliga instruktioner till uppgifter. Jag vet inte hur ”vanliga” människor tolkar uppgiften. Det är svårt och tar energi att försöka förstå hur andra tänker.

En av de pedagoger som lyssnade till de särbegåvade eleverna var Cecilia Daréus, matematik- och NO-lärare som sedan ett par år tillbaka arbetar som biträdande rektor på en skola i Stockholmsområdet.

– Jag är helt övertygad om att jag stötte på de här eleverna när jag undervisade, men utan att förstå att de var särbegåvade, säger hon till Skolvärlden.

Vi testar olika saker nu men det är jättesvårt att hitta rätt.

Nu har hon en elev i årskurs fyra som nyligen fått veta att han är särskilt begåvad.

– Vi har haft möten med alla lärare som behöver anpassa undervisningen, till exempel med mer öppna uppgifter. Men vi märkte snabbt att det inte funkar tillräckligt bra. Så vi fortsätter att leta efter lösningar.

– Jag träffar eleven ett par gånger i veckan och undervisar honom i matematik och NO. Dels arbetar vi med sådant som måste "tragglas" men vi gör också svårare saker som att göra uppgifter från de nationella proven i sexan och nian eller pratar om kemiska reaktioner.

Var det något du särskilt fastnade för från Lannys och Hannas berättelser?

– Jag tänker att detta med att få accelerera, alltså gå upp i klasser, vore en ganska enkel lösning men som är svår på vår skola eftersom den bara går upp till sexan. Jag har varit i kontakt med en grannskola som kan tänka sig att låta vår elev läsa matte där men det beror lite på om han vill själv. Det kan vara läskigt att börja på en annan skola med äldre elever.

– En annan utmaning är att våra lärare inte har den ämneskompetens som krävs eftersom alla är låg- eller mellanstadielärare, och då kan man kanske inte lära ut integraler för att ta ett exempel.

Cecilia Daréus menar att det finns ganska mycket information idag om hur man känner igen en särskilt begåvad elev men att det är betydligt svårare att hitta fram till rätt anpassningar eftersom det är så individuellt.

– Så klart skulle jag vilja ha en påse med lösningar – det här ska du göra. Vi testar olika saker nu men det är jättesvårt att hitta rätt, man känner att man vill göra mer.

Hur ser skolans kunskap ut om särskilt begåvade elever generellt?

– För tio år sedan hade vi inte alls ögon för detta men de senaste åren skulle jag säga att det hänt massor. Det finns utbildningar, poddar och styrdokumenten trycker på att även de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Men det är svårt för enskilda rektorer och lärare att hitta alla lösningar, kanske måste man lyfta frågan och titta på lösningar på högre nivå, till exempel huvudmannanivå.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons