mona_4
Undervisning

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Särbegåvade och högpresterande – inte samma sak

Särbegåvade elever:

  • Ställer frågor
  • Är nyfikna
  • Har tokiga idéer
  • Sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå
  • Diskuterar frågor
  • Visar starka åsikter och synpunkter
  • Kan redan
  • Föredrar vuxna
  • Skapar nytt
  • Tycker om att lära
  • Bearbetar information
  • Tänker komplext
  • Är mycket självkritiska
  • Tänker abstrakt

Högpresterande elever:

  • Kan svaret
  • Är intresserade
  • Har goda idéer
  • Arbetar hårt
  • Besvarar frågor
  • Lyssnar med intresse
  • Lär sig snabbt
  • Har många jämnåriga kamrater
  • Kopierar
  • Tycker om skolan
  • Tar emot information
  • Tänker steg för steg
  • Är nöjda med sin inlärning
  • Förstår idéer

Källa: Mensa/Shirley Kokot

Läs mer om Skolinspektionens granskning. 

Under våren kommer Skolinspektionen genomföra en kvalitetsgranskning av hur ett antal gymnasieskolor arbetar med att ge en utmanande undervisning till högpresterande elever.

Det är första gången myndigheten genomför en granskning helt inriktad mot hur skolan arbetar specifikt med de högpresterande eleverna. Skolan ska främja alla elevers lärande, konstatera Skolinspektionen, även de som utvecklas snabbt och lätt når kunskapskraven. 

– Det här är fantastisk. Jag tror att det äntligen börjar sjunka in i skolmedvetenheten att elever är olika och att undervisningen ska utföras utifrån elevernas olika behov. Det är bra att man nu granskar hur skolan jobbar med de elever som behöver mer utmaningar, säger specialpedagogen Mona Liljedahl till Skolvärlden.

Enligt Skolinspektionen utgör högpresterande elever en grupp som riskerar att inte få en undervisning som är anpassad efter deras behov. Undervisningen är ofta inte tillräckligt utmanande och de högpresterande eleverna får inte i samma utsträckning ta del av lärarens stöttning och ledning, eftersom de ses som självgående. 

– Ansvaret har förskjutits till eleverna själva, kommenterar Mona Liljedahl. De har fått ta ansvar för att själva efterfråga mer utmanande material.

Mona Liljedahl själv har engagerat sig i frågan om särskilt begåvade elever, vilket inte är samma sak som att vara högpresterande. Skolinspektionen skriver: ”Med högpresterande elever menar vi i det här sammanhanget olika elever som presterat högt genom att uppnå höga betyg i grundskolan. Det handlar således inte specifikt om elever som brukar benämnas ”särskilt begåvade”.”

Men både grupperna skulle dra nytta av mer utmanande undervisning menar Mona Liljedahl.

Varför har skolan svårt att utmana elever som är högpresterande eller särskilt begåvade?

– Om vi tar särskilt begåvade elever så är det många som inte vet vilka det är. Det är A och O. Många känner sig också provocerade av detta: ”ska man behöva stötta dem om de nu är små smarta”. Ska vi jobba med dem också? Man har jämt göra med de elever som saktar efter. Men faktum är att de särbegåvade kan finnas även i den gruppen, eftersom tappar sugen och ger upp när de inte får rätt utmaningar.

Hur kan man göra undervisningen mer utmanande? 

– För att passa de särbegåvade eleverna måste den vara mer komplex och abstrakt, och det är förstås inte så enkelt. Men A och O är att lägga sig på en högre och mer holistisk nivå och börja i mer existentiella frågor. Vad är matematik? Alltså börja i det svåra och sen ”doppa ner” till enklare saker.

Egentligen tvärtemot hur man brukar göra när man tar ett steg i taget, upprepar och går vidare när man förstått, förklarar hon.

– Jobba gärna med lite öppna frågor där det inte finns givna svar, och sen backar man ner till färdigheterna, för det måste man också kunna, naturligtvis. Och så är det viktigt att eleverna får accelerera och gå upp i nivå om de behöver det. Och det kan inte bara vara upp till läraren utan det handlar om att se över strukturer och organisation på skolan, och för det måste det finnas en vision hos skolledaren.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm