Slåss om resurserna

”En kamp försvara behovsfördelning”

Malmö satsar 92 600 kronor per elev varje år, runt snittet i landet. Drygt hälften går till undervisning. Men elevresultaten är låga och kommunens stora sociala utmaningar gör att skolan får slåss om resurserna med andra kommunala verksamheter. 

Möjligheterna att satsa på skolan begränsas av skattekraften och den är låg i Malmö. Enligt Anders Rubin, ordförande i grundskolenämnden, har kommunen haft hög svansföring när det gäller att stärka stadens attraktivitet, det har funnits ett behov av att dra till sig företagens investeringar. Och gör man insatser på ett område måste man minska på ett annat. 

– Men jag vill inte se det som att man prioriterat ner skolan, det är snarare ett uttryck för att man inte har mer resurser totalt. 

Anders Rubin menar att hur en kommun väljer att satsa på skolan sällan speglar de faktiska behoven.

– Det är egentligen inte så konstigt. De kommuner som har många elever i behov av stöd är ofta kommuner som även har andra typer av utmaningar som hög arbetslöshet och liknande. Då blir inte utrymmet för att satsa på skolan så stort. 

I Malmö går en ganska hög andel av skolpengen till undervisning, 52 400 kronor per elev och år. Man har fyllt sin tilldelade pott av förstelärare. Trots det är elevernas resultat låga, 66,5 procent av eleverna uppnådde målen i alla ämnen 2013. 

– Våra elever har de betyg som de skulle ha haft oavsett var i Sverige de gått i skola. Att Malmö har låga resultat är mer ett utryck för att vi har betydligt mer av de grupper som har problem att prestera i skolan, det måste man ha med sig, menar Anders Rubin.

Borde ni satsa mer resurser på skolan? 

– Ja, det kan vara ett tecken på det. Men det kräver att det finns en fungerande verksamhet i botten. Om vi fortsatt som tidigare hade mer pengar inte gjort någon skillnad, men nu är vi i ett läge där jag tror att mer pengar kan ha effekt. 

Efter den kraftiga kritik Malmö fått från Skolinspektionen för sin stadsdels-
organisation har skolorganisationen ändrats i grunden. Tidigare fördelades resurserna till stadsdelarna som i sin tur fördelade vidare efter eget huvud, berättar Johanna Öfverbeck, förste vice ordförande i grundskolenämnden. Systemet snedfördelade resurserna och gick till skolor som inte hade så stora behov. Sedan 1 januari 2014 tillämpas ett resursfördelningssystem. 

– Hela omorganiseringen av skolsystemet i Malmö är en reaktion på att det inte har fungerat tidigare. Du frågade om det behövs mer resurser till skolan, först måste vi veta hur det nya systemet faller ut. Det är jättestor skillnad i hur pengarna fördelas nu och vi tror att det ska ge utdelning, säger Johanna Öfverbeck. 

– Den omfördelning vi gjort har inneburit en kamp. Det finns ett väldigt motstånd hos föräldrar i stadsdelar med välmående skolor mot det här. Det är en kamp att försvara en behovsrelaterad fördelning, säger Anders Rubin. 

Du säger att ni är i ett läge nu när mer pengar till skolan skulle ha effekt. Kommer skolorna i Malmö få mer resurser?

– Det skulle vara om vi får pengar från staten, för jag kan inte riktigt se att vi har utrymme att göra stora omfördelningar inom den kommunala verksamheten. Och skattehöjningar kan man inte fortsätta med i all oändlighet. Vi har redan ett högre skattetryck än kommunerna runt omkring, det är inte bra om vi hamnar för långt ifrån de andra.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm