Annons
Eva Öhlund Westerberg sitter i Jokkmokk och har fjärrundervisning med elever i Gällivare, Kiruna och Pajala. Foto: Petra Älvstrand

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Publicerad 11 december 2019

Fakta

Så lyckas du med undervisningen

  • Se hur det ser ut från elevens perspektiv. Ett tips är att i början ha en bärbar dator vid sidan om dina vanliga skärmar där du är uppkopplad som elev. På så sätt ser du exakt hur det ser ut för dem.
  • Du behöver inte skrota dina gamla övningar, men försök att digitalisera dem.
  • Hitta din egen struktur i de digitala programmen, men ta gärna inspiration av andra. Du behöver inte uppfinna hjulet igen.
  • Lär dig sändnings-programmet ordentligt innan du kör igång med fjärrundervisning.
  • Undvik att endast ha en bild på ett klassrum. Se till att eleverna kopplar upp sig en och en, så ser du dem ordentligt.
  • Koppla gärna upp lite innan för att småprata med eleverna. Det är bra att göra en soundcheck innan lektionen börjar.

Källa: Eva Öhlund Westerberg

Relaterat

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.
– Det är fantastiskt utmanande, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg kopplar upp sig tio minuter före lektionen. Eleverna har lärt sig att hon gör det så många gör detsamma för att sitta och småprata. Hon kontrollerar att ljudet fungerar på elevernas datorer genom att ställa några vardagliga frågor på tyska.

– De får lite undervisning utanför lektionstid. Det har de inte kommit på än, så berätta ingenting, säger hon och skrattar.

Det här är tredje läsåret som Eva Öhlund Westerberg jobbar med fjärrundervisning. Till en början var hon skeptisk, och sa nej flera gånger.

– Sen en dag tänkte jag ”men herregud, här lär man eleverna att vara positivt inställda, att man inte ska säga någonting förrän man har provat och så sitter jag och är likadan”. Så då tänkte jag att jag skulle ge det en chans så att jag i alla fall skulle kunna säga att det är dåligt, säger hon.

Men Eva Öhlund Westerberg tyckte inte det var dåligt.

– Det är så fantastiskt utmanande. Man växer hela tiden som lärare, du får tänka nytt och tänka om. Det är superkul, säger hon.

Eva jobbar som lärare i moderna språk i Jokkmokk, en av fyra orter som Lapplands gymnasium finns på. Att komplettera den traditionella undervisningen med fjärrundervisning har gjort det möjligt för gymnasiet att ge eleverna ett stort program- och kursutbud – trots att det inte finns behöriga lärare i alla ämnen på respektive orter.

En annan fördel, menar Eva, är att elevgrupperna inte blir så små.

– Vissa år har jag haft tre elever och då blir det inte så bra gruppdynamik. Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket, säger hon.

På Lapplands gymnasium jobbar nästan 20 lärare med fjärrundervisning. Eva Öhlund Westerberg arbetar i Jokkmokk.

Fjärrundervisning kräver mer planering än närundervisning, säger Eva. Dessutom tar saker lite längre tid, både när det kommer till att utforma material inför lektionen och i själva undervisningen.

– I ett vanligt klassrum kan du vara lite mer spontan. Fjärrundervisning måste man planera minutiöst för att kunna säkerställa bra kvalitet, säger hon.

När det är dags för en fjärrlektion sätter hon sig framför sina dubbla skärmar och kopplar upp sig mot någon eller några av de andra orterna: Gällivare, Kiruna och Pajala.

– Jag har en kamera riktad mot hela klassrummet och sen kopplar varje elev upp sig individuellt så att jag får se deras ansikten, säger hon.

Till en början är Eva och alla elever i samma virtuella klassrum. När det är dags för till exempel en dialogövning delas eleverna in i mindre ”rum”, som Eva kan klicka sig runt mellan.

– Då hamnar de med den personen som de tilldelas och så kan de sitta och prata själva, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg sitter framför sina dubbla skärmar när hon undervisar.

När eleverna ska göra en skriftlig uppgift på lektionen har Eva också fått tänka ut en lösning som fungerar digitalt.

– Jag kan ju inte gå runt och kolla vad de gör över bänken, eller sitta där framme och lyssna och ta del av samtalen i klassrummet, säger hon och fortsätter:

– Jag jobbar med ett program där varje elev har sin egen mapp som de går in och skriver i. Jag skickar ut uppgifter, och sen kan jag följa med från min plats hur de skriver i texten. Det blir som att jag går runt, fast i datorprogrammet.

Nyligen kom hon på idén att dela in alla elever i individuella ”rum” när de jobbar med övningar. Då kan eleven bara trycka på en knapp om de har en fråga, så kommer Eva in i rummet.

– Man kan ju vara blyg och på det här sättet vågar de ställa frågan som kan vara jobbig att ta inför hela gruppen, säger hon.

Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte.

I vanliga fall får fjärrundervisning på gymnasiet bedrivas i ämnena modersmål, moderna språk och teckenspråk. Men sedan hösten 2016 pågår en försöksverksamhet där ett antal skolor testar fjärrundervisning i fler ämnen än de som står i skolförordningen. 

Jonas Wiandt.Lapplands gymnasium är en av skolorna som har fjärrundervisning i fler ämnen, som till exempel matematik och samhällskunskap. Jonas Wiandt, som arbetar som fjärrundervisningssamordnare, har varit med sedan starten 2010 då Gällivare, Pajala, Kiruna och Jokkmokk slogs ihop till en gymnasieskola.

Som det ser ut nu får försöksverksamheten pågå till sista juni 2020. Jonas Wiandt hoppas att Lapplands gymnasium får fortsätta längre än så. 

– Annars kommer flera elever som bor uppe i inlandet inte kunna läsa de kurserna som de vill läsa, och det är ju jättetråkigt, säger han.

– Det kommer att ligga sparkrav på vår organisation också, för kommunerna har det inte så fett. Då är det extra viktigt att kunna jobba med sådana här metoder.

Han poängterar dock att poängen med skolans fjärrundervisning inte handlar om att spara pengar, vilket är bland den vanligaste kritiken.

– Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte, säger han.

Han tar ett av sina egna ämnen, samhällskunskap, som exempel.

– Visst finns det samhällskunskapslärare även på de andra orterna, men deras tjänster är fulla. Och det går inte att anställa en samhällskunskapslärare på 20 procent i Pajala, det är ingen som vill ta det jobbet, säger han.

Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken.

Det har hänt väldigt mycket sedan skolorna började med fjärrundervisning, säger Jonas Wiandt. Till en början fanns en stor problematik kring tekniken.

– Då satt jag med en bärbar dator med trådlöst internet. Jag hade inget headset utan använde datorns mikrofon. Nätverket var otroligt bristfälligt och hackade. Men vi insåg att vi inte kunde lägga oss platt utan att vi måste kämpa för att det skulle fungera, berättar han.

Att få bukt med teknikproblemen tog mycket tid i början, men nu har frågan om teknik börjat ersättas med diskussioner om interaktivitet och pedagogik.

– Det har varit glädjande att se den utvecklingen. Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken, som med all undervisning. Men tekniken är en tröskel, helt klart. Man måste göra medvetna val och lägga energi på den, säger Jonas.

Något annat som är viktigt, menar både Jonas och Eva, är att skapa relationer – trots distansen. I sin policy för fjärrundervisning har Lapplands gymnasium att elever och lärare träffas personligen minst en gång på höstterminen och en gång på vårterminen.

Sedan gäller det att hitta sätt att hålla kontakten, säger Eva. Till exempel är det därför hon kopplar upp sig lite innan lektionen, för att hinna småprata med eleverna.

– Vi har också ett chattprogram där jag kan chatta med eleverna väldigt lätt. Där brukar jag fråga hur det går någon dag när det inte är lektion, säger hon.

Fakta: Detta är fjärrundervisning:

  • Fjärrundervisning är interaktiv och sker i realtid. Det enda som skiljer lärare och elev åt är platsen. Läraren är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper. Eleverna befinner sig i skolans lokaler tillsammans med en handledare, en vuxen med relevant kompetens.
  • Fjärrundervisning finns inte till för att ersätta reguljär undervisning. Metoden får bara användas när det inte finns någon legitimerad och behörig lärare, när det inte finns någon annan lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning på modersmålet eller integrerad samisk undervisning, eller när elevunderlaget är otillräckligt.
  • På grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är fjärrundervisning tillåtet i ämnena modersmål, samiska, moderna språk och teckenspråk. Det får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och för integrerad samisk undervisning i grundskolan. 
  • På gymnasiet och gymnasiesärskolan får fjärrundervisning användas när det kommer till modersmål, moderna språk och teckenspråk och för studiehandledning på modersmålet. Sedan 2016 pågår en försöksverksamhet där fjärrundervisning testas i fler ämnen.

Källa Skolverket

* * *

En annan lärare som är van att undervisa på distans är Agneta Berntsson. Hon har jobbat på Korrespondensgymnasiet i Torsås i snart tio år. Det är en skola med riksintag där undervisningen enbart sker på distans. Innan dess arbetade hon på vuxenutbildningen i Trollhättan, som började med distansutbildningar i slutet av 90-talet.

Agneta Berntsson.Enligt henne är det inget problem att skapa relationer över skärmen.

– Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum, säger hon.

En anledning, tror Agneta Berntsson, är att hon jobbar med mindre grupper om fem till sju elever åt gången.

– På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata, säger hon.

Distansundervisning skiljer sig från fjärrundervisning på så sätt att all undervisning sker på distans, och det är upp till eleven när hen vill göra uppgifterna. Därför kan eleven befinna sig var som helst i Sverige, eller övriga världen. Fjärrundervisning däremot sker i realtid och används som ett komplement till traditionell närundervisning. 

Kraven på en gymnasieutbildning på distans är dock samma som på ett vanligt gymnasium.

– Vi har samma styrdokument, samma läroplan och samma övergripande värdegrundsfrågor som alla andra har. Den stora skillnaden är att vi ska lösa allt med de digitala verktygen, säger Agneta Berntsson.

Det kan ibland vara utmanande. Speciellt eftersom Korrespondensgymnasiet är den enda skolan i Sverige som har lov att bedriva undervisning på distans på gymnasienivå.

– Det innebär att vi inte har några andra att titta på, vi får kika på det som händer utomlands. Men det mesta har vi löst själva genom att sätta oss framför styrdokumenten och säga ”hur löser vi det här?”.

700 elever läser på skolan och cirka 70 av dem befinner sig utomlands. Resten finns spridda bland ungefär 190 kommuner. 80 procent av eleverna är tjejer.

Många av våra elever är omvalselever.

Pernilla Gustavsson.Pernilla Gustavsson, rektor på skolan, säger att det finns nästan lika många anledningar att läsa på distans som det finns elever på skolan. 

– Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr, säger hon. 

Den största gruppen elever på skolan läser på distans eftersom den fysiska skolan inte fungerar för dem.

– Många av våra elever är omvalselever. De har varit inne i en, två, upp till fem gymnasieskolor och sen byter de hit, säger Pernilla Gustavsson.

Föreläsningarna finns inspelade så att eleverna kan titta på dem när det passar dem. Vissa lektioner hålls samma tider varje vecka, andra träffar bokar antingen lärare eller elev in. Schemat kan således se annorlunda ut olika veckor.

– Vi använder framförallt mötena, som sker via videolänk, till diskussioner och till att göra övningar gemensamt. Vi försöker också kolla av strukturer så de vet vad de ska göra och förstår, säger Agneta.

Hon berättar att man satsar extra hårt i början av utbildningen på att hjälpa eleverna att hitta strukturer, just för att undvika avhopp.

– Tittar man på distansutbildning på högskolan så ser man att väldigt många hoppar av. Vi har ett jättehårt arbete i ettan där vi kämpar med att man ska hitta sina egna strukturer. Klarar de första läsåret brukar det gå rätt bra sen. Det är roligt att se när de lyckas, säger hon. 

Fakta: Detta är distansundervisning

  • Distansundervisning är som regel inte tillåtet i Sverige, men det finns vissa undantag. När det gäller grundskolan så finns Sofia Distans, som undervisar svenska elever i årskurs 6–9 som bor i utlandet. 
  • På gymnasienivå finns Hermods distansgymnasium för de som bor utomlands. För de som är folkbokförda i Sverige finns Korrespondensgymnasiet i Torsås, som har riksintag. På gymnasiet får eleven en mentor som den har kontakt med digitalt, men på grundskolan fungerar en vårdnadshavare eller personal på en svensk utlandsskola som handledare.
  • Undervisningen sker helt på distans och är flexibel då eleven bestämmer själv när uppgifterna ska göras och varifrån de görs, till skillnad från fjärrunderundervisningen där undervisningen sker i realtid.
  • Distansundervisning finns till för de elever som av någon anledning inte har möjlighet att genomföra en traditionell utbildning. Det kan handla om att eleven befinner sig på en annan plats i världen, att den pendlar mellan olika orter i Sverige eller att den fysiska skolan inte passar för eleven.

Källor SKR, Skolverket, Sofia Distans, Hermods och Korrespondensgymnasiet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Annons
Annons
Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå inkomstmässigt i de flesta fall.

Annons
Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Annons
Annons
Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Annons
Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern. Riksrevisionen rekommenderar böter.
– Det här är återkommande varje termin, säger Malin Thunström, rektor på Gruvans skola i Nyköping.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons