Annons
Eva Öhlund Westerberg sitter i Jokkmokk och har fjärrundervisning med elever i Gällivare, Kiruna och Pajala. Foto: Petra Älvstrand

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Publicerad 11 december 2019

Fakta

Så lyckas du med undervisningen

  • Se hur det ser ut från elevens perspektiv. Ett tips är att i början ha en bärbar dator vid sidan om dina vanliga skärmar där du är uppkopplad som elev. På så sätt ser du exakt hur det ser ut för dem.
  • Du behöver inte skrota dina gamla övningar, men försök att digitalisera dem.
  • Hitta din egen struktur i de digitala programmen, men ta gärna inspiration av andra. Du behöver inte uppfinna hjulet igen.
  • Lär dig sändnings-programmet ordentligt innan du kör igång med fjärrundervisning.
  • Undvik att endast ha en bild på ett klassrum. Se till att eleverna kopplar upp sig en och en, så ser du dem ordentligt.
  • Koppla gärna upp lite innan för att småprata med eleverna. Det är bra att göra en soundcheck innan lektionen börjar.

Källa: Eva Öhlund Westerberg

Relaterat

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.
– Det är fantastiskt utmanande, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg kopplar upp sig tio minuter före lektionen. Eleverna har lärt sig att hon gör det så många gör detsamma för att sitta och småprata. Hon kontrollerar att ljudet fungerar på elevernas datorer genom att ställa några vardagliga frågor på tyska.

– De får lite undervisning utanför lektionstid. Det har de inte kommit på än, så berätta ingenting, säger hon och skrattar.

Det här är tredje läsåret som Eva Öhlund Westerberg jobbar med fjärrundervisning. Till en början var hon skeptisk, och sa nej flera gånger.

– Sen en dag tänkte jag ”men herregud, här lär man eleverna att vara positivt inställda, att man inte ska säga någonting förrän man har provat och så sitter jag och är likadan”. Så då tänkte jag att jag skulle ge det en chans så att jag i alla fall skulle kunna säga att det är dåligt, säger hon.

Men Eva Öhlund Westerberg tyckte inte det var dåligt.

– Det är så fantastiskt utmanande. Man växer hela tiden som lärare, du får tänka nytt och tänka om. Det är superkul, säger hon.

Eva jobbar som lärare i moderna språk i Jokkmokk, en av fyra orter som Lapplands gymnasium finns på. Att komplettera den traditionella undervisningen med fjärrundervisning har gjort det möjligt för gymnasiet att ge eleverna ett stort program- och kursutbud – trots att det inte finns behöriga lärare i alla ämnen på respektive orter.

En annan fördel, menar Eva, är att elevgrupperna inte blir så små.

– Vissa år har jag haft tre elever och då blir det inte så bra gruppdynamik. Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket, säger hon.

På Lapplands gymnasium jobbar nästan 20 lärare med fjärrundervisning. Eva Öhlund Westerberg arbetar i Jokkmokk.

Fjärrundervisning kräver mer planering än närundervisning, säger Eva. Dessutom tar saker lite längre tid, både när det kommer till att utforma material inför lektionen och i själva undervisningen.

– I ett vanligt klassrum kan du vara lite mer spontan. Fjärrundervisning måste man planera minutiöst för att kunna säkerställa bra kvalitet, säger hon.

När det är dags för en fjärrlektion sätter hon sig framför sina dubbla skärmar och kopplar upp sig mot någon eller några av de andra orterna: Gällivare, Kiruna och Pajala.

– Jag har en kamera riktad mot hela klassrummet och sen kopplar varje elev upp sig individuellt så att jag får se deras ansikten, säger hon.

Till en början är Eva och alla elever i samma virtuella klassrum. När det är dags för till exempel en dialogövning delas eleverna in i mindre ”rum”, som Eva kan klicka sig runt mellan.

– Då hamnar de med den personen som de tilldelas och så kan de sitta och prata själva, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg sitter framför sina dubbla skärmar när hon undervisar.

När eleverna ska göra en skriftlig uppgift på lektionen har Eva också fått tänka ut en lösning som fungerar digitalt.

– Jag kan ju inte gå runt och kolla vad de gör över bänken, eller sitta där framme och lyssna och ta del av samtalen i klassrummet, säger hon och fortsätter:

– Jag jobbar med ett program där varje elev har sin egen mapp som de går in och skriver i. Jag skickar ut uppgifter, och sen kan jag följa med från min plats hur de skriver i texten. Det blir som att jag går runt, fast i datorprogrammet.

Nyligen kom hon på idén att dela in alla elever i individuella ”rum” när de jobbar med övningar. Då kan eleven bara trycka på en knapp om de har en fråga, så kommer Eva in i rummet.

– Man kan ju vara blyg och på det här sättet vågar de ställa frågan som kan vara jobbig att ta inför hela gruppen, säger hon.

Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte.

I vanliga fall får fjärrundervisning på gymnasiet bedrivas i ämnena modersmål, moderna språk och teckenspråk. Men sedan hösten 2016 pågår en försöksverksamhet där ett antal skolor testar fjärrundervisning i fler ämnen än de som står i skolförordningen. 

Jonas Wiandt.Lapplands gymnasium är en av skolorna som har fjärrundervisning i fler ämnen, som till exempel matematik och samhällskunskap. Jonas Wiandt, som arbetar som fjärrundervisningssamordnare, har varit med sedan starten 2010 då Gällivare, Pajala, Kiruna och Jokkmokk slogs ihop till en gymnasieskola.

Som det ser ut nu får försöksverksamheten pågå till sista juni 2020. Jonas Wiandt hoppas att Lapplands gymnasium får fortsätta längre än så. 

– Annars kommer flera elever som bor uppe i inlandet inte kunna läsa de kurserna som de vill läsa, och det är ju jättetråkigt, säger han.

– Det kommer att ligga sparkrav på vår organisation också, för kommunerna har det inte så fett. Då är det extra viktigt att kunna jobba med sådana här metoder.

Han poängterar dock att poängen med skolans fjärrundervisning inte handlar om att spara pengar, vilket är bland den vanligaste kritiken.

– Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte, säger han.

Han tar ett av sina egna ämnen, samhällskunskap, som exempel.

– Visst finns det samhällskunskapslärare även på de andra orterna, men deras tjänster är fulla. Och det går inte att anställa en samhällskunskapslärare på 20 procent i Pajala, det är ingen som vill ta det jobbet, säger han.

Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken.

Det har hänt väldigt mycket sedan skolorna började med fjärrundervisning, säger Jonas Wiandt. Till en början fanns en stor problematik kring tekniken.

– Då satt jag med en bärbar dator med trådlöst internet. Jag hade inget headset utan använde datorns mikrofon. Nätverket var otroligt bristfälligt och hackade. Men vi insåg att vi inte kunde lägga oss platt utan att vi måste kämpa för att det skulle fungera, berättar han.

Att få bukt med teknikproblemen tog mycket tid i början, men nu har frågan om teknik börjat ersättas med diskussioner om interaktivitet och pedagogik.

– Det har varit glädjande att se den utvecklingen. Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken, som med all undervisning. Men tekniken är en tröskel, helt klart. Man måste göra medvetna val och lägga energi på den, säger Jonas.

Något annat som är viktigt, menar både Jonas och Eva, är att skapa relationer – trots distansen. I sin policy för fjärrundervisning har Lapplands gymnasium att elever och lärare träffas personligen minst en gång på höstterminen och en gång på vårterminen.

Sedan gäller det att hitta sätt att hålla kontakten, säger Eva. Till exempel är det därför hon kopplar upp sig lite innan lektionen, för att hinna småprata med eleverna.

– Vi har också ett chattprogram där jag kan chatta med eleverna väldigt lätt. Där brukar jag fråga hur det går någon dag när det inte är lektion, säger hon.

Fakta: Detta är fjärrundervisning:

  • Fjärrundervisning är interaktiv och sker i realtid. Det enda som skiljer lärare och elev åt är platsen. Läraren är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper. Eleverna befinner sig i skolans lokaler tillsammans med en handledare, en vuxen med relevant kompetens.
  • Fjärrundervisning finns inte till för att ersätta reguljär undervisning. Metoden får bara användas när det inte finns någon legitimerad och behörig lärare, när det inte finns någon annan lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning på modersmålet eller integrerad samisk undervisning, eller när elevunderlaget är otillräckligt.
  • På grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är fjärrundervisning tillåtet i ämnena modersmål, samiska, moderna språk och teckenspråk. Det får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och för integrerad samisk undervisning i grundskolan. 
  • På gymnasiet och gymnasiesärskolan får fjärrundervisning användas när det kommer till modersmål, moderna språk och teckenspråk och för studiehandledning på modersmålet. Sedan 2016 pågår en försöksverksamhet där fjärrundervisning testas i fler ämnen.

Källa Skolverket

* * *

En annan lärare som är van att undervisa på distans är Agneta Berntsson. Hon har jobbat på Korrespondensgymnasiet i Torsås i snart tio år. Det är en skola med riksintag där undervisningen enbart sker på distans. Innan dess arbetade hon på vuxenutbildningen i Trollhättan, som började med distansutbildningar i slutet av 90-talet.

Agneta Berntsson.Enligt henne är det inget problem att skapa relationer över skärmen.

– Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum, säger hon.

En anledning, tror Agneta Berntsson, är att hon jobbar med mindre grupper om fem till sju elever åt gången.

– På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata, säger hon.

Distansundervisning skiljer sig från fjärrundervisning på så sätt att all undervisning sker på distans, och det är upp till eleven när hen vill göra uppgifterna. Därför kan eleven befinna sig var som helst i Sverige, eller övriga världen. Fjärrundervisning däremot sker i realtid och används som ett komplement till traditionell närundervisning. 

Kraven på en gymnasieutbildning på distans är dock samma som på ett vanligt gymnasium.

– Vi har samma styrdokument, samma läroplan och samma övergripande värdegrundsfrågor som alla andra har. Den stora skillnaden är att vi ska lösa allt med de digitala verktygen, säger Agneta Berntsson.

Det kan ibland vara utmanande. Speciellt eftersom Korrespondensgymnasiet är den enda skolan i Sverige som har lov att bedriva undervisning på distans på gymnasienivå.

– Det innebär att vi inte har några andra att titta på, vi får kika på det som händer utomlands. Men det mesta har vi löst själva genom att sätta oss framför styrdokumenten och säga ”hur löser vi det här?”.

700 elever läser på skolan och cirka 70 av dem befinner sig utomlands. Resten finns spridda bland ungefär 190 kommuner. 80 procent av eleverna är tjejer.

Många av våra elever är omvalselever.

Pernilla Gustavsson.Pernilla Gustavsson, rektor på skolan, säger att det finns nästan lika många anledningar att läsa på distans som det finns elever på skolan. 

– Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr, säger hon. 

Den största gruppen elever på skolan läser på distans eftersom den fysiska skolan inte fungerar för dem.

– Många av våra elever är omvalselever. De har varit inne i en, två, upp till fem gymnasieskolor och sen byter de hit, säger Pernilla Gustavsson.

Föreläsningarna finns inspelade så att eleverna kan titta på dem när det passar dem. Vissa lektioner hålls samma tider varje vecka, andra träffar bokar antingen lärare eller elev in. Schemat kan således se annorlunda ut olika veckor.

– Vi använder framförallt mötena, som sker via videolänk, till diskussioner och till att göra övningar gemensamt. Vi försöker också kolla av strukturer så de vet vad de ska göra och förstår, säger Agneta.

Hon berättar att man satsar extra hårt i början av utbildningen på att hjälpa eleverna att hitta strukturer, just för att undvika avhopp.

– Tittar man på distansutbildning på högskolan så ser man att väldigt många hoppar av. Vi har ett jättehårt arbete i ettan där vi kämpar med att man ska hitta sina egna strukturer. Klarar de första läsåret brukar det gå rätt bra sen. Det är roligt att se när de lyckas, säger hon. 

Fakta: Detta är distansundervisning

  • Distansundervisning är som regel inte tillåtet i Sverige, men det finns vissa undantag. När det gäller grundskolan så finns Sofia Distans, som undervisar svenska elever i årskurs 6–9 som bor i utlandet. 
  • På gymnasienivå finns Hermods distansgymnasium för de som bor utomlands. För de som är folkbokförda i Sverige finns Korrespondensgymnasiet i Torsås, som har riksintag. På gymnasiet får eleven en mentor som den har kontakt med digitalt, men på grundskolan fungerar en vårdnadshavare eller personal på en svensk utlandsskola som handledare.
  • Undervisningen sker helt på distans och är flexibel då eleven bestämmer själv när uppgifterna ska göras och varifrån de görs, till skillnad från fjärrunderundervisningen där undervisningen sker i realtid.
  • Distansundervisning finns till för de elever som av någon anledning inte har möjlighet att genomföra en traditionell utbildning. Det kan handla om att eleven befinner sig på en annan plats i världen, att den pendlar mellan olika orter i Sverige eller att den fysiska skolan inte passar för eleven.

Källor SKR, Skolverket, Sofia Distans, Hermods och Korrespondensgymnasiet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons