Annons
Eva Öhlund Westerberg sitter i Jokkmokk och har fjärrundervisning med elever i Gällivare, Kiruna och Pajala. Foto: Petra Älvstrand

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Publicerad 11 december 2019

Fakta

Så lyckas du med undervisningen

  • Se hur det ser ut från elevens perspektiv. Ett tips är att i början ha en bärbar dator vid sidan om dina vanliga skärmar där du är uppkopplad som elev. På så sätt ser du exakt hur det ser ut för dem.
  • Du behöver inte skrota dina gamla övningar, men försök att digitalisera dem.
  • Hitta din egen struktur i de digitala programmen, men ta gärna inspiration av andra. Du behöver inte uppfinna hjulet igen.
  • Lär dig sändnings-programmet ordentligt innan du kör igång med fjärrundervisning.
  • Undvik att endast ha en bild på ett klassrum. Se till att eleverna kopplar upp sig en och en, så ser du dem ordentligt.
  • Koppla gärna upp lite innan för att småprata med eleverna. Det är bra att göra en soundcheck innan lektionen börjar.

Källa: Eva Öhlund Westerberg

Relaterat

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.
– Det är fantastiskt utmanande, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg kopplar upp sig tio minuter före lektionen. Eleverna har lärt sig att hon gör det så många gör detsamma för att sitta och småprata. Hon kontrollerar att ljudet fungerar på elevernas datorer genom att ställa några vardagliga frågor på tyska.

– De får lite undervisning utanför lektionstid. Det har de inte kommit på än, så berätta ingenting, säger hon och skrattar.

Det här är tredje läsåret som Eva Öhlund Westerberg jobbar med fjärrundervisning. Till en början var hon skeptisk, och sa nej flera gånger.

– Sen en dag tänkte jag ”men herregud, här lär man eleverna att vara positivt inställda, att man inte ska säga någonting förrän man har provat och så sitter jag och är likadan”. Så då tänkte jag att jag skulle ge det en chans så att jag i alla fall skulle kunna säga att det är dåligt, säger hon.

Men Eva Öhlund Westerberg tyckte inte det var dåligt.

– Det är så fantastiskt utmanande. Man växer hela tiden som lärare, du får tänka nytt och tänka om. Det är superkul, säger hon.

Eva jobbar som lärare i moderna språk i Jokkmokk, en av fyra orter som Lapplands gymnasium finns på. Att komplettera den traditionella undervisningen med fjärrundervisning har gjort det möjligt för gymnasiet att ge eleverna ett stort program- och kursutbud – trots att det inte finns behöriga lärare i alla ämnen på respektive orter.

En annan fördel, menar Eva, är att elevgrupperna inte blir så små.

– Vissa år har jag haft tre elever och då blir det inte så bra gruppdynamik. Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket, säger hon.

På Lapplands gymnasium jobbar nästan 20 lärare med fjärrundervisning. Eva Öhlund Westerberg arbetar i Jokkmokk.

Fjärrundervisning kräver mer planering än närundervisning, säger Eva. Dessutom tar saker lite längre tid, både när det kommer till att utforma material inför lektionen och i själva undervisningen.

– I ett vanligt klassrum kan du vara lite mer spontan. Fjärrundervisning måste man planera minutiöst för att kunna säkerställa bra kvalitet, säger hon.

När det är dags för en fjärrlektion sätter hon sig framför sina dubbla skärmar och kopplar upp sig mot någon eller några av de andra orterna: Gällivare, Kiruna och Pajala.

– Jag har en kamera riktad mot hela klassrummet och sen kopplar varje elev upp sig individuellt så att jag får se deras ansikten, säger hon.

Till en början är Eva och alla elever i samma virtuella klassrum. När det är dags för till exempel en dialogövning delas eleverna in i mindre ”rum”, som Eva kan klicka sig runt mellan.

– Då hamnar de med den personen som de tilldelas och så kan de sitta och prata själva, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg sitter framför sina dubbla skärmar när hon undervisar.

När eleverna ska göra en skriftlig uppgift på lektionen har Eva också fått tänka ut en lösning som fungerar digitalt.

– Jag kan ju inte gå runt och kolla vad de gör över bänken, eller sitta där framme och lyssna och ta del av samtalen i klassrummet, säger hon och fortsätter:

– Jag jobbar med ett program där varje elev har sin egen mapp som de går in och skriver i. Jag skickar ut uppgifter, och sen kan jag följa med från min plats hur de skriver i texten. Det blir som att jag går runt, fast i datorprogrammet.

Nyligen kom hon på idén att dela in alla elever i individuella ”rum” när de jobbar med övningar. Då kan eleven bara trycka på en knapp om de har en fråga, så kommer Eva in i rummet.

– Man kan ju vara blyg och på det här sättet vågar de ställa frågan som kan vara jobbig att ta inför hela gruppen, säger hon.

Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte.

I vanliga fall får fjärrundervisning på gymnasiet bedrivas i ämnena modersmål, moderna språk och teckenspråk. Men sedan hösten 2016 pågår en försöksverksamhet där ett antal skolor testar fjärrundervisning i fler ämnen än de som står i skolförordningen. 

Jonas Wiandt.Lapplands gymnasium är en av skolorna som har fjärrundervisning i fler ämnen, som till exempel matematik och samhällskunskap. Jonas Wiandt, som arbetar som fjärrundervisningssamordnare, har varit med sedan starten 2010 då Gällivare, Pajala, Kiruna och Jokkmokk slogs ihop till en gymnasieskola.

Som det ser ut nu får försöksverksamheten pågå till sista juni 2020. Jonas Wiandt hoppas att Lapplands gymnasium får fortsätta längre än så. 

– Annars kommer flera elever som bor uppe i inlandet inte kunna läsa de kurserna som de vill läsa, och det är ju jättetråkigt, säger han.

– Det kommer att ligga sparkrav på vår organisation också, för kommunerna har det inte så fett. Då är det extra viktigt att kunna jobba med sådana här metoder.

Han poängterar dock att poängen med skolans fjärrundervisning inte handlar om att spara pengar, vilket är bland den vanligaste kritiken.

– Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte, säger han.

Han tar ett av sina egna ämnen, samhällskunskap, som exempel.

– Visst finns det samhällskunskapslärare även på de andra orterna, men deras tjänster är fulla. Och det går inte att anställa en samhällskunskapslärare på 20 procent i Pajala, det är ingen som vill ta det jobbet, säger han.

Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken.

Det har hänt väldigt mycket sedan skolorna började med fjärrundervisning, säger Jonas Wiandt. Till en början fanns en stor problematik kring tekniken.

– Då satt jag med en bärbar dator med trådlöst internet. Jag hade inget headset utan använde datorns mikrofon. Nätverket var otroligt bristfälligt och hackade. Men vi insåg att vi inte kunde lägga oss platt utan att vi måste kämpa för att det skulle fungera, berättar han.

Att få bukt med teknikproblemen tog mycket tid i början, men nu har frågan om teknik börjat ersättas med diskussioner om interaktivitet och pedagogik.

– Det har varit glädjande att se den utvecklingen. Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken, som med all undervisning. Men tekniken är en tröskel, helt klart. Man måste göra medvetna val och lägga energi på den, säger Jonas.

Något annat som är viktigt, menar både Jonas och Eva, är att skapa relationer – trots distansen. I sin policy för fjärrundervisning har Lapplands gymnasium att elever och lärare träffas personligen minst en gång på höstterminen och en gång på vårterminen.

Sedan gäller det att hitta sätt att hålla kontakten, säger Eva. Till exempel är det därför hon kopplar upp sig lite innan lektionen, för att hinna småprata med eleverna.

– Vi har också ett chattprogram där jag kan chatta med eleverna väldigt lätt. Där brukar jag fråga hur det går någon dag när det inte är lektion, säger hon.

Fakta: Detta är fjärrundervisning:

  • Fjärrundervisning är interaktiv och sker i realtid. Det enda som skiljer lärare och elev åt är platsen. Läraren är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper. Eleverna befinner sig i skolans lokaler tillsammans med en handledare, en vuxen med relevant kompetens.
  • Fjärrundervisning finns inte till för att ersätta reguljär undervisning. Metoden får bara användas när det inte finns någon legitimerad och behörig lärare, när det inte finns någon annan lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning på modersmålet eller integrerad samisk undervisning, eller när elevunderlaget är otillräckligt.
  • På grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är fjärrundervisning tillåtet i ämnena modersmål, samiska, moderna språk och teckenspråk. Det får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och för integrerad samisk undervisning i grundskolan. 
  • På gymnasiet och gymnasiesärskolan får fjärrundervisning användas när det kommer till modersmål, moderna språk och teckenspråk och för studiehandledning på modersmålet. Sedan 2016 pågår en försöksverksamhet där fjärrundervisning testas i fler ämnen.

Källa Skolverket

* * *

En annan lärare som är van att undervisa på distans är Agneta Berntsson. Hon har jobbat på Korrespondensgymnasiet i Torsås i snart tio år. Det är en skola med riksintag där undervisningen enbart sker på distans. Innan dess arbetade hon på vuxenutbildningen i Trollhättan, som började med distansutbildningar i slutet av 90-talet.

Agneta Berntsson.Enligt henne är det inget problem att skapa relationer över skärmen.

– Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum, säger hon.

En anledning, tror Agneta Berntsson, är att hon jobbar med mindre grupper om fem till sju elever åt gången.

– På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata, säger hon.

Distansundervisning skiljer sig från fjärrundervisning på så sätt att all undervisning sker på distans, och det är upp till eleven när hen vill göra uppgifterna. Därför kan eleven befinna sig var som helst i Sverige, eller övriga världen. Fjärrundervisning däremot sker i realtid och används som ett komplement till traditionell närundervisning. 

Kraven på en gymnasieutbildning på distans är dock samma som på ett vanligt gymnasium.

– Vi har samma styrdokument, samma läroplan och samma övergripande värdegrundsfrågor som alla andra har. Den stora skillnaden är att vi ska lösa allt med de digitala verktygen, säger Agneta Berntsson.

Det kan ibland vara utmanande. Speciellt eftersom Korrespondensgymnasiet är den enda skolan i Sverige som har lov att bedriva undervisning på distans på gymnasienivå.

– Det innebär att vi inte har några andra att titta på, vi får kika på det som händer utomlands. Men det mesta har vi löst själva genom att sätta oss framför styrdokumenten och säga ”hur löser vi det här?”.

700 elever läser på skolan och cirka 70 av dem befinner sig utomlands. Resten finns spridda bland ungefär 190 kommuner. 80 procent av eleverna är tjejer.

Många av våra elever är omvalselever.

Pernilla Gustavsson.Pernilla Gustavsson, rektor på skolan, säger att det finns nästan lika många anledningar att läsa på distans som det finns elever på skolan. 

– Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr, säger hon. 

Den största gruppen elever på skolan läser på distans eftersom den fysiska skolan inte fungerar för dem.

– Många av våra elever är omvalselever. De har varit inne i en, två, upp till fem gymnasieskolor och sen byter de hit, säger Pernilla Gustavsson.

Föreläsningarna finns inspelade så att eleverna kan titta på dem när det passar dem. Vissa lektioner hålls samma tider varje vecka, andra träffar bokar antingen lärare eller elev in. Schemat kan således se annorlunda ut olika veckor.

– Vi använder framförallt mötena, som sker via videolänk, till diskussioner och till att göra övningar gemensamt. Vi försöker också kolla av strukturer så de vet vad de ska göra och förstår, säger Agneta.

Hon berättar att man satsar extra hårt i början av utbildningen på att hjälpa eleverna att hitta strukturer, just för att undvika avhopp.

– Tittar man på distansutbildning på högskolan så ser man att väldigt många hoppar av. Vi har ett jättehårt arbete i ettan där vi kämpar med att man ska hitta sina egna strukturer. Klarar de första läsåret brukar det gå rätt bra sen. Det är roligt att se när de lyckas, säger hon. 

Fakta: Detta är distansundervisning

  • Distansundervisning är som regel inte tillåtet i Sverige, men det finns vissa undantag. När det gäller grundskolan så finns Sofia Distans, som undervisar svenska elever i årskurs 6–9 som bor i utlandet. 
  • På gymnasienivå finns Hermods distansgymnasium för de som bor utomlands. För de som är folkbokförda i Sverige finns Korrespondensgymnasiet i Torsås, som har riksintag. På gymnasiet får eleven en mentor som den har kontakt med digitalt, men på grundskolan fungerar en vårdnadshavare eller personal på en svensk utlandsskola som handledare.
  • Undervisningen sker helt på distans och är flexibel då eleven bestämmer själv när uppgifterna ska göras och varifrån de görs, till skillnad från fjärrunderundervisningen där undervisningen sker i realtid.
  • Distansundervisning finns till för de elever som av någon anledning inte har möjlighet att genomföra en traditionell utbildning. Det kan handla om att eleven befinner sig på en annan plats i världen, att den pendlar mellan olika orter i Sverige eller att den fysiska skolan inte passar för eleven.

Källor SKR, Skolverket, Sofia Distans, Hermods och Korrespondensgymnasiet

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Facket sågar karensförslaget: ”Riskerar hamna i svekdebatt”

Politik

LR underkänner den föreslagna ersättningsnivån för karensavdragen.

Annons

Kongressen blir digital – delar skjuts upp till hösten

Kongress

Lärarnas Riksförbunds kongress i maj kommer att ske digitalt.

Lärare i riskgrupper tvingas åka till jobbet

Coronaviruset

I Göteborg tillåts inte lärare som tillhör riskgrupper för Covid-19 att jobba hemifrån – trots att de undervisar på distans.

Annons
Annons

Lärare vädjar om att få undervisa hemifrån – stoppas av kommunen

Corona

I Lund ska alla friska gymnasielärare distansundervisa på plats i skolan. Det har fått lärare och fack att ilskna till.

Annons

Här tillåter kommunen lärarna att arbeta hemifrån

Coronaviruset

I Linköping rekommenderas alla gymnasielärare som har möjlighet att undervisa hemifrån.

Facklig kritik: Lärare riskerar att omplaceras utanför skolan

Kollektivavtal

Lärarnas Riksförbund kritiserar SKR:s tolkning: ”Vi är djupt oense”.

Ledarskap

”Om fokus ligger på allt som inte fungerar försvinner ledarskapet”

Debatt

Framtidens skola, respekten för lärarnas profession och allas integritet grundar sig i ledarskapet, menar idrottsläraren Ola Frykman.

Kommentera
Coronaviruset

Betygsforskaren: Så påverkar corona kunskapsinlärningen

Corona

”Om situationen kvarstår till sommaren så kommer det bli tufft att bedöma eleverna lika rättvist”, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Uppdaterad: Frågor och svar om corona för dig som lärare

Fackligt

Vad händer om din skola stänger? Vilka ersättningar kan du få?

LR: Nya förbudet bör få konsekvenser för skolan

Coronaviruset

Regeringen förbjuder folksamlingar på fler än 50 personer.
– Det här måste påverka hur huvudmännen organiserar skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Är det rimligt att vår verksamhet ska rulla på som vanligt?

Blogg

”Kan vi förväntas hålla igång alla delar av skolverksamheten samtidigt som de som jobbar där inte kan vara på plats?”, frågar sig Karin Boberg.

Distansundervisning: Risk för förlorad termin

Coronaviruset

Elever som saknar språket och digital teknik kan halka ännu längre efter.
– Det riskerar att bli en förlorad termin, säger ämnesläraren Jörgen Krüsell.

Gymnasielärare välkomnar sistaårseleverna tillbaka

Corona

”Det jag och mina lärarkollegor behöver är en tydlighet och förutsägbarhet”, säger gymnasieläraren Robin Smith.

SPSM: Så når du elever i behov av stöd på distans

Corona

Här är SPSM-rådgivarens råd för att lyckas med distansundervisningen för utsatta elever. 

Nationella prov

Trots lärarnas vädjan – frisläpper inte fler nationella prov

Bedömning

Skolverket försöker däremot göra proven som inte omfattas av sekretess mer lättillgängliga.

Beskedet: Därför ställer Skolverket in alla nationella prov

Nationella prov

”Vi ser en väldigt stor osäkerhet kring hur den här våren kommer att fortlöpa.”

Debatt

”BEO är inte det största problemet med Skolinspektionen”

Debatt

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Kommentera
Dokument

Lärare på sociala medier – en helt ny värld: ”Måste få ha lite eget liv också”

Sociala medier

Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen. 

Moderna språk

Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk

Moderna språk

Kent Fredholm, gymnasielärare i italienska, är bekymrad över de moderna språkens ställning.
– Vi kämpar i motvind, säger han.

5 000 kr i löneskillnad mellan skolor i samma kommun

Lön

Lojala, erfarna och välutbildade lärare i utsatta områden ska premieras lönemässigt. Trots det skiljer det 5 000 kronor mellan två skolor i Malmö.

Forskarlarm: Nya kursplanen hotar drabba utsatta elever

Kursplaner

De nya kursplanerna hotar drabba elever med läs- och skrivsvårigheter hårt i framtiden. Det slår en rad olika professorer fast och riktar skarp kritik mot Skolverket.

Nya siffror: Tre av tio grundskolelärare obehöriga

Behörighet

Andelen behöriga lärare i grundskolan sjunker, visar Skolverkets statistik.

4 förslag – så ska läromedel bli mer likvärdiga

Debatt

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

Kommentera
Debatt

”SVA-ämnet räddar elever och svensklärare”

Debatt

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

Kommentera
Blogg

Per Kornhall: Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

Blogg

I en ny analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige.

”10-årig grundskola kan ha ett högt pris”

Blogg

”Är förskoleklass och nioårig grundskola bättre för barnen? Forskning visar motsatsen”. Åsa Morberg bloggar om regeringens utredning kring tioårig grundskola.

Beslut: Arbetsmiljöverket ger facket rätt efter kränkningarna

Arbetsmiljö 

Kommunledningen måste komma tillrätta med mobbning och kränkningar, slår Arbetsmiljöverket fast.

Hot och våld

10 förslag: Så ska tryggheten öka i skolan

Politik

Liberalerna presenterar tio åtgärder för ökad trygghet i skolan.

Debatt

”Erbjud tvåspårig grundskola i utsatta områden”

Debatt

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Kommentera
Arbetsmiljö

Färre anmälningar till Skolinspektionen – så ser det ut i din kommun

Nya siffror

Första gången sedan myndigheten skapades som antalet minskar.

Debatt

”Backa från kravet om betyg från årskus 4”

Debatt

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Kommentera
Pysparagrafen

Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning

Pysparagrafen

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? 

Intervju

Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Slöjförbudet: Skurup JK-anmäls för hantering av rektor

Skolstyrning

Samtliga rektorer i Skurup säger nej till att genomföra kommunstyrelsens slöjförbud, och juridiska bedömare ger dem rätt.

Skolmiljoner gick till hyra för tomma lokaler

Fackligt

Stockholm stad har betalat flera miljoner kronor för en lokal som står tom sedan 2015. 

Blogg

Mikael Bruér: ”Allting går att sälja med mördande reklam”

Blogg

Mikael Bruér bloggar om lärare på sociala medier.

Arbetsmiljö

Efter Hörbykaoset – 21 fackförbund protesterar mot kommunledningen

Arbetsmiljö

Efter den kraftiga kritiken mot kommunledningen i Hörby backas nu de lokala facken upp av 21 fackförbund.

Läromedel

Nya siffror: Sverige satsar minst pengar i Norden på läromedel

Läromedel

Sverige lägger i snitt 650 kronor på läromedel per elev – vilket är minst i hela Norden.

Hot och våld

Lärare vill ha resurser – inte fler lagar om trygghet och studiero

Blogg

Har lärarna verkligen efterfrågat ytterligare riktlinjer? frågar sig Åsa Morberg.

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Forskaren om trygghetsutspelet: ”Våldet har inte eskalerat”

Trygghet

Regeringen har tillsatt en utredning om trygghet och studiero i skolan. Men pedagogikprofessor Johannes Lunneblad tror inte att större befogenheter är vad lärarna eftersöker.

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Arbetsmiljö

Efter arbetsmiljölarmet – hårt kritiserad skola ska rivas

Arbetsmiljö

Nu evakueras skolan och politikerna vill att byggnaden rivs.

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen

Regeringsbeslut

Nu kommer fler elever kunna få utbildning på distans.

”Listan på reformer som vill väl men som försämrat skolan kan göras lång”

Debatt

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Kommentera

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

En möjlighet för fler elever att få behöriga lärare, menar myndigheten.

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig?

skolsegregation

Lärarfacken: Förbjud kötid för att få in elever på friskolor

Friskolor

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons