jokkmokk lärare

Eva Öhlund Westerberg sitter i Jokkmokk och har fjärrundervisning med elever i Gällivare, Kiruna och Pajala.

| Foto: Petra Älvstrand
Reportage

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.
– Det är fantastiskt utmanande, säger hon.

Så lyckas du med undervisningen
  • Se hur det ser ut från elevens perspektiv. Ett tips är att i början ha en bärbar dator vid sidan om dina vanliga skärmar där du är uppkopplad som elev. På så sätt ser du exakt hur det ser ut för dem.
  • Du behöver inte skrota dina gamla övningar, men försök att digitalisera dem.
  • Hitta din egen struktur i de digitala programmen, men ta gärna inspiration av andra. Du behöver inte uppfinna hjulet igen.
  • Lär dig sändnings-programmet ordentligt innan du kör igång med fjärrundervisning.
  • Undvik att endast ha en bild på ett klassrum. Se till att eleverna kopplar upp sig en och en, så ser du dem ordentligt.
  • Koppla gärna upp lite innan för att småprata med eleverna. Det är bra att göra en soundcheck innan lektionen börjar.

Källa: Eva Öhlund Westerberg

Eva Öhlund Westerberg kopplar upp sig tio minuter före lektionen. Eleverna har lärt sig att hon gör det så många gör detsamma för att sitta och småprata. Hon kontrollerar att ljudet fungerar på elevernas datorer genom att ställa några vardagliga frågor på tyska.

– De får lite undervisning utanför lektionstid. Det har de inte kommit på än, så berätta ingenting, säger hon och skrattar.

Det här är tredje läsåret som Eva Öhlund Westerberg jobbar med fjärrundervisning. Till en början var hon skeptisk, och sa nej flera gånger.

– Sen en dag tänkte jag ”men herregud, här lär man eleverna att vara positivt inställda, att man inte ska säga någonting förrän man har provat och så sitter jag och är likadan”. Så då tänkte jag att jag skulle ge det en chans så att jag i alla fall skulle kunna säga att det är dåligt, säger hon.

Men Eva Öhlund Westerberg tyckte inte det var dåligt.

– Det är så fantastiskt utmanande. Man växer hela tiden som lärare, du får tänka nytt och tänka om. Det är superkul, säger hon.

Eva jobbar som lärare i moderna språk i Jokkmokk, en av fyra orter som Lapplands gymnasium finns på. Att komplettera den traditionella undervisningen med fjärrundervisning har gjort det möjligt för gymnasiet att ge eleverna ett stort program- och kursutbud – trots att det inte finns behöriga lärare i alla ämnen på respektive orter.

En annan fördel, menar Eva, är att elevgrupperna inte blir så små.

– Vissa år har jag haft tre elever och då blir det inte så bra gruppdynamik. Med fjärrundervisningen får eleverna fler klasskamrater och det blir mer samtal. En annan fördel är att elever som vill läsa språk erbjuds det även om det kanske bara är en elev på skolan som väljer språket, säger hon.

På Lapplands gymnasium jobbar nästan 20 lärare med fjärrundervisning. Eva Öhlund Westerberg arbetar i Jokkmokk.

På Lapplands gymnasium jobbar nästan 20 lärare med fjärrundervisning. Eva Öhlund Westerberg arbetar i Jokkmokk. | Foto: Petra Älvstrand

Fjärrundervisning kräver mer planering än närundervisning, säger Eva. Dessutom tar saker lite längre tid, både när det kommer till att utforma material inför lektionen och i själva undervisningen.

– I ett vanligt klassrum kan du vara lite mer spontan. Fjärrundervisning måste man planera minutiöst för att kunna säkerställa bra kvalitet, säger hon.

När det är dags för en fjärrlektion sätter hon sig framför sina dubbla skärmar och kopplar upp sig mot någon eller några av de andra orterna: Gällivare, Kiruna och Pajala.

– Jag har en kamera riktad mot hela klassrummet och sen kopplar varje elev upp sig individuellt så att jag får se deras ansikten, säger hon.

Till en början är Eva och alla elever i samma virtuella klassrum. När det är dags för till exempel en dialogövning delas eleverna in i mindre ”rum”, som Eva kan klicka sig runt mellan.

– Då hamnar de med den personen som de tilldelas och så kan de sitta och prata själva, säger hon.

Eva Öhlund Westerberg sitter framför sina dubbla skärmar när hon undervisar.

Eva Öhlund Westerberg sitter framför sina dubbla skärmar när hon undervisar. | Foto: Petra Älvstrand

När eleverna ska göra en skriftlig uppgift på lektionen har Eva också fått tänka ut en lösning som fungerar digitalt.

– Jag kan ju inte gå runt och kolla vad de gör över bänken, eller sitta där framme och lyssna och ta del av samtalen i klassrummet, säger hon och fortsätter:

– Jag jobbar med ett program där varje elev har sin egen mapp som de går in och skriver i. Jag skickar ut uppgifter, och sen kan jag följa med från min plats hur de skriver i texten. Det blir som att jag går runt, fast i datorprogrammet.

Nyligen kom hon på idén att dela in alla elever i individuella ”rum” när de jobbar med övningar. Då kan eleven bara trycka på en knapp om de har en fråga, så kommer Eva in i rummet.

– Man kan ju vara blyg och på det här sättet vågar de ställa frågan som kan vara jobbig att ta inför hela gruppen, säger hon.

Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte.

I vanliga fall får fjärrundervisning på gymnasiet bedrivas i ämnena modersmål, moderna språk och teckenspråk. Men sedan hösten 2016 pågår en försöksverksamhet där ett antal skolor testar fjärrundervisning i fler ämnen än de som står i skolförordningen.

Jonas Wiandt.
Jonas Wiandt.

Lapplands gymnasium är en av skolorna som har fjärrundervisning i fler ämnen, som till exempel matematik och samhällskunskap. Jonas Wiandt, som arbetar som fjärrundervisningssamordnare, har varit med sedan starten 2010 då Gällivare, Pajala, Kiruna och Jokkmokk slogs ihop till en gymnasieskola.

Som det ser ut nu får försöksverksamheten pågå till sista juni 2020. Jonas Wiandt hoppas att Lapplands gymnasium får fortsätta längre än så.

– Annars kommer flera elever som bor uppe i inlandet inte kunna läsa de kurserna som de vill läsa, och det är ju jättetråkigt, säger han.

– Det kommer att ligga sparkrav på vår organisation också, för kommunerna har det inte så fett. Då är det extra viktigt att kunna jobba med sådana här metoder.

Han poängterar dock att poängen med skolans fjärrundervisning inte handlar om att spara pengar, vilket är bland den vanligaste kritiken.

– Skälet är att vi inte kan hitta behöriga lärare här uppe. Det går liksom inte, säger han.

Han tar ett av sina egna ämnen, samhällskunskap, som exempel.

– Visst finns det samhällskunskapslärare även på de andra orterna, men deras tjänster är fulla. Och det går inte att anställa en samhällskunskapslärare på 20 procent i Pajala, det är ingen som vill ta det jobbet, säger han.

Det har hänt väldigt mycket sedan skolorna började med fjärrundervisning, säger Jonas Wiandt. Till en början fanns en stor problematik kring tekniken.

– Då satt jag med en bärbar dator med trådlöst internet. Jag hade inget headset utan använde datorns mikrofon. Nätverket var otroligt bristfälligt och hackade. Men vi insåg att vi inte kunde lägga oss platt utan att vi måste kämpa för att det skulle fungera, berättar han.

Att få bukt med teknikproblemen tog mycket tid i början, men nu har frågan om teknik börjat ersättas med diskussioner om interaktivitet och pedagogik.

– Det har varit glädjande att se den utvecklingen. Jag tror att vi kommer landa i att den största utmaningen är pedagogiken, som med all undervisning. Men tekniken är en tröskel, helt klart. Man måste göra medvetna val och lägga energi på den, säger Jonas.

Något annat som är viktigt, menar både Jonas och Eva, är att skapa relationer – trots distansen. I sin policy för fjärrundervisning har Lapplands gymnasium att elever och lärare träffas personligen minst en gång på höstterminen och en gång på vårterminen.

Sedan gäller det att hitta sätt att hålla kontakten, säger Eva. Till exempel är det därför hon kopplar upp sig lite innan lektionen, för att hinna småprata med eleverna.

– Vi har också ett chattprogram där jag kan chatta med eleverna väldigt lätt. Där brukar jag fråga hur det går någon dag när det inte är lektion, säger hon.

Fakta: Detta är fjärrundervisning:

  • Fjärrundervisning är interaktiv och sker i realtid. Det enda som skiljer lärare och elev åt är platsen. Läraren är uppkopplad mot en eller flera elevgrupper. Eleverna befinner sig i skolans lokaler tillsammans med en handledare, en vuxen med relevant kompetens.
  • Fjärrundervisning finns inte till för att ersätta reguljär undervisning. Metoden får bara användas när det inte finns någon legitimerad och behörig lärare, när det inte finns någon annan lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning på modersmålet eller integrerad samisk undervisning, eller när elevunderlaget är otillräckligt.
  • På grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är fjärrundervisning tillåtet i ämnena modersmål, samiska, moderna språk och teckenspråk. Det får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och för integrerad samisk undervisning i grundskolan.
  • På gymnasiet och gymnasiesärskolan får fjärrundervisning användas när det kommer till modersmål, moderna språk och teckenspråk och för studiehandledning på modersmålet. Sedan 2016 pågår en försöksverksamhet där fjärrundervisning testas i fler ämnen.

Källa Skolverket

* * *

En annan lärare som är van att undervisa på distans är Agneta Berntsson. Hon har jobbat på Korrespondensgymnasiet i Torsås i snart tio år. Det är en skola med riksintag där undervisningen enbart sker på distans. Innan dess arbetade hon på vuxenutbildningen i Trollhättan, som började med distansutbildningar i slutet av 90-talet.

Agneta Berntsson.

Enligt henne är det inget problem att skapa relationer över skärmen.

– Jag skulle säga att jag lär känna de här eleverna bättre än vad jag hade gjort i ett vanligt klassrum, säger hon.

En anledning, tror Agneta Berntsson, är att hon jobbar med mindre grupper om fem till sju elever åt gången.

– På ett vanligt gymnasium skulle jag sitta med en grupp på 30. Man har behov av närhet när man jobbar på distans och därför ser man till att lära känna varandra ännu bättre. När de hör av sig passar man på att prata, säger hon.

Distansundervisning skiljer sig från fjärrundervisning på så sätt att all undervisning sker på distans, och det är upp till eleven när hen vill göra uppgifterna. Därför kan eleven befinna sig var som helst i Sverige, eller övriga världen. Fjärrundervisning däremot sker i realtid och används som ett komplement till traditionell närundervisning.

Kraven på en gymnasieutbildning på distans är dock samma som på ett vanligt gymnasium.

– Vi har samma styrdokument, samma läroplan och samma övergripande värdegrundsfrågor som alla andra har. Den stora skillnaden är att vi ska lösa allt med de digitala verktygen, säger Agneta Berntsson.

Det kan ibland vara utmanande. Speciellt eftersom Korrespondensgymnasiet är den enda skolan i Sverige som har lov att bedriva undervisning på distans på gymnasienivå.

– Det innebär att vi inte har några andra att titta på, vi får kika på det som händer utomlands. Men det mesta har vi löst själva genom att sätta oss framför styrdokumenten och säga ”hur löser vi det här?”.

700 elever läser på skolan och cirka 70 av dem befinner sig utomlands. Resten finns spridda bland ungefär 190 kommuner. 80 procent av eleverna är tjejer.

”Många av våra elever är omvalselever”

Pernilla Gustavsson.

Pernilla Gustavsson, rektor på skolan, säger att det finns nästan lika många anledningar att läsa på distans som det finns elever på skolan.

– Det är verkligen en blandning. För vissa är det att den fysiska miljön i skolan inte fungerar, alltså att den typiska skolan inte kan tillgodose behoven. Vi har elever som utövar någon form av elitsatsning i sport och så har vi de som har skilda föräldrar som vill bo hos både mamma i söder och pappa i norr, säger hon.

Den största gruppen elever på skolan läser på distans eftersom den fysiska skolan inte fungerar för dem.

– Många av våra elever är omvalselever. De har varit inne i en, två, upp till fem gymnasieskolor och sen byter de hit, säger Pernilla Gustavsson.

Föreläsningarna finns inspelade så att eleverna kan titta på dem när det passar dem. Vissa lektioner hålls samma tider varje vecka, andra träffar bokar antingen lärare eller elev in. Schemat kan således se annorlunda ut olika veckor.

– Vi använder framförallt mötena, som sker via videolänk, till diskussioner och till att göra övningar gemensamt. Vi försöker också kolla av strukturer så de vet vad de ska göra och förstår, säger Agneta.

Hon berättar att man satsar extra hårt i början av utbildningen på att hjälpa eleverna att hitta strukturer, just för att undvika avhopp.

– Tittar man på distansutbildning på högskolan så ser man att väldigt många hoppar av. Vi har ett jättehårt arbete i ettan där vi kämpar med att man ska hitta sina egna strukturer. Klarar de första läsåret brukar det gå rätt bra sen. Det är roligt att se när de lyckas, säger hon.

Fakta: Detta är distansundervisning

  • Distansundervisning är som regel inte tillåtet i Sverige, men det finns vissa undantag. När det gäller grundskolan så finns Sofia Distans, som undervisar svenska elever i årskurs 6–9 som bor i utlandet.
  • På gymnasienivå finns Hermods distansgymnasium för de som bor utomlands. För de som är folkbokförda i Sverige finns Korrespondensgymnasiet i Torsås, som har riksintag. På gymnasiet får eleven en mentor som den har kontakt med digitalt, men på grundskolan fungerar en vårdnadshavare eller personal på en svensk utlandsskola som handledare.
  • Undervisningen sker helt på distans och är flexibel då eleven bestämmer själv när uppgifterna ska göras och varifrån de görs, till skillnad från fjärrunderundervisningen där undervisningen sker i realtid.
  • Distansundervisning finns till för de elever som av någon anledning inte har möjlighet att genomföra en traditionell utbildning. Det kan handla om att eleven befinner sig på en annan plats i världen, att den pendlar mellan olika orter i Sverige eller att den fysiska skolan inte passar för eleven.

Källor SKR, Skolverket, Sofia Distans, Hermods och Korrespondensgymnasiet

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm