Annons

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

Publicerad 14 juni 2019

Fakta

Så blir din skola bra på att möta elever med NPF:

Här är Linda Peterssons samlade råd på vad en skola kan göra för att bli bra på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

  • Se till att all personal har en baskunskap.
  • Att viss personal har specifik kunskap utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar. 
  • Fokusera på att inkludera elevens perspektiv.
  • Tänk över hela skoldagen när det kommer till stöd och anpassningar.
  • Skapa en förutsägbarhet i skolan för eleverna.
  • Skapa en balans för eleven under skoldagen.
  • Var väl förberedd inför terminsstarten.

Relaterat

Många skolor kämpar hårt för att bli bättre på att inkludera alla elever. 
Men vad bör en skola göra för att bli bra på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? 
Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Linda Petersson är doktorand inom specialpedagogik, specialiserad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och arbetar inom södra regionen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) – och hon vet vad skolor behöver göra för att bli bra på att möta barn och elever med NPF.

– Man behöver tänka utifrån olika nivåer i vad man behöver göra för de här eleverna. Till att börja med är det viktigt att det finns en baskunskap hos alla som arbetar på skolan när man tar emot elever med NPF. All personal kommer någon gång att ha ett möte med de här eleverna, och därför behöver man ha kunskap inför det mötet. Då behöver man ha kunskap och förståelse för vad funktionsnedsättningen kan ha för konsekvenser, säger hon.

Men det räcker inte att bara ha en generell förståelse, utan sedan måste skolan ha en specifik förståelse utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar, menar Linda Petersson.

– Då handlar det framförallt om personalen som är närmast eleven som behöver ha det. Men det är bra om man på skolan har pratat igenom specifika strategier som är knutna till den enskilda individen som alla vet om, så det inte uppstår onödiga konflikter med eleven. 

– Det blir viktigt att ha specifik kunskap utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar för att kunna hitta rätt typ av anpassningar. För risken är annars att anpassningarna blir schablonmässiga. 

Sedan är det i nästa skede viktigt att inkludera eleven för att hen får berätta och ge sin syn på sin skolsituation. 

– Det är ett område som jag alltid rekommenderar skolor att se över och hela tiden utveckla.

Linda Petersson. Foto Lina Arvidsson

Ett annat område som Linda Petersson menar att skolor i Sverige kan behöva fundera på är att bryta ner skolområden i mindre delar för elever med NPF.

– Det kan handla om att en elev har svårt för en del inom matten, då är det lätt att säga att eleven har svårt för matte. Det kan snarare vara så att det är en specifik del då som inte fungerar under mattepasset, till exempel genomgångarna. De delarna som är svåra eller inte fungerar för eleven kan göra så att hela lektionen blir lidande, säger Linda Petersson och fortsätter: 

– Man behöver absolut försöka ta in elevens perspektiv i det här. Har man yngre elever som inte kan berätta då får man försöka hitta andar strategier. Men oavsett behöver man tänka på detta. Det är oerhört viktigt med att hela tiden inkludera elevens perspektiv i beslut som fattas. 

Sedan handlar det om att ha en övergripande stödöversikt på skolan. Linda Petersson framhåller att det är viktigt att tänka på att det finns stöd och anpassningar till eleven över hela skoldagen. 

– Vi som jobbar i skolans värld behöver bli bättre på att se hela skoldagens delar. Har eleven exempelvis svårt för någonting som händer på rasten så kan det få konsekvenser för lektionerna efteråt. Det innebär att stöd och anpassningar inte bara ska finnas i klassrummet. Utan det måste finnas på exempelvis rasten, i matsalen och i ämnen som slöjd och idrott och hälsa. Stöd och anpassningar måste finnas överallt om eleven behöver det.

Är det en vanlig problematik? 

– Det är en vanlig problematik på många skolor att man inte ser hela skoldagen. Det är lika viktigt att göra det på högstadiet som på lågstadiet. I sådana här skolavslutningstider ska man heller inte glömma bort att fokusera på övergångarna mellan olika stadier. Då får man tänka till lite extra kring att täppa till luckorna i övergångarna och se hur man kan göra det bättre inför nästa terminsstart. Det är rektorns ansvar att det finns tid till att fokusera på de här punkterna, säger Linda Petersson.

Nästa punkt är att skapa en förutsägbarhet för elever med NPF, och det är en insats som även kommer att gynna övriga elever på skolan i förlängningen.

– Det är en viktig grund för alla människor. Men för de här eleverna är det ännu viktigare. Ett sätt att skapa förutsägbarheten är att fundera på att ge svar på frågorna: Var ska jag vara? Vad ska jag göra? Med vem eller vilka? Hur ska jag göra? Vad händer sedan när jag är klar? Varför ska jag göra det här? 

– Visuellt stöd är också viktigt att utgå ifrån generellt. För många elever gör det stödet att det blir mer överblickbart och mer konkret. 

Vad finns det mer som en skola kan göra för att bli bättre på att möta elever med NPF?

– Det är också viktigt att hitta en balans för eleven under dagen. Ibland kan man höra personal säga att: ”det fungerar bra hos oss på förmiddagen sedan fungerar ingenting för eleven”. Då kan man behöva se över balansen för eleven. Ligger eleven på gränsen vad hen klarar av under hela förmiddagen, så är det ingen som orkar eftermiddagen. Då kan man börja med att lätta upp på första delen av dagen så att man orkar hela skoldagen. 

Vad riskerar att hända med elever med NPF om man inte arbetar med alla de här sakerna som du har nämnt?

– Två saker. Det absolut allvarligaste är att man får elever som inte kan gå till skolan. Därför att skolan kostar för mycket energi och att man inte orkar, och således stannar hemma. Det är den allvarligaste konsekvensen. En annan konsekvens är att man ägnar sig så mycket tid åt att försöka förstå allt det här så man inte har något utrymme att faktiskt lära sig rent kunskapsmässigt. Det kan få väldigt allvarliga konsekvenser för eleven om man inte arbetar med de här punkterna, säger hon.

Inför höstterminen hoppas Linda Petersson att fler skolor kommer att ge personalen tid till att hinna säkerställa att så mycket som möjligt av de nämnda punkterna finns på plats inför att eleverna börjar skolan. 

– Det är jätteviktigt. Har man inte jobbat fram det innan terminen så riskerar man att vara ett par steg bakom hela tiden. Annars blir det tufft att hinna med detta under pågående termin. Det vore önskvärt om personalen kunde få in mer förberedelsetid så att man kunde se till att anpassningarna fanns på plats. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons
Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons