klassrum_elever_0
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

Många skolor kämpar hårt för att bli bättre på att inkludera alla elever. 
Men vad bör en skola göra för att bli bra på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? 
Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Så blir din skola bra på att möta elever med NPF:

Här är Linda Peterssons samlade råd på vad en skola kan göra för att bli bra på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

  • Se till att all personal har en baskunskap.
  • Att viss personal har specifik kunskap utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar. 
  • Fokusera på att inkludera elevens perspektiv.
  • Tänk över hela skoldagen när det kommer till stöd och anpassningar.
  • Skapa en förutsägbarhet i skolan för eleverna.
  • Skapa en balans för eleven under skoldagen.
  • Var väl förberedd inför terminsstarten.

Linda Petersson är doktorand inom specialpedagogik, specialiserad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och arbetar inom södra regionen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) – och hon vet vad skolor behöver göra för att bli bra på att möta barn och elever med NPF.

– Man behöver tänka utifrån olika nivåer i vad man behöver göra för de här eleverna. Till att börja med är det viktigt att det finns en baskunskap hos alla som arbetar på skolan när man tar emot elever med NPF. All personal kommer någon gång att ha ett möte med de här eleverna, och därför behöver man ha kunskap inför det mötet. Då behöver man ha kunskap och förståelse för vad funktionsnedsättningen kan ha för konsekvenser, säger hon.

Men det räcker inte att bara ha en generell förståelse, utan sedan måste skolan ha en specifik förståelse utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar, menar Linda Petersson.

– Då handlar det framförallt om personalen som är närmast eleven som behöver ha det. Men det är bra om man på skolan har pratat igenom specifika strategier som är knutna till den enskilda individen som alla vet om, så det inte uppstår onödiga konflikter med eleven. 

– Det blir viktigt att ha specifik kunskap utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar för att kunna hitta rätt typ av anpassningar. För risken är annars att anpassningarna blir schablonmässiga. 

Sedan är det i nästa skede viktigt att inkludera eleven för att hen får berätta och ge sin syn på sin skolsituation. 

– Det är ett område som jag alltid rekommenderar skolor att se över och hela tiden utveckla.

Linda Petersson. Foto Lina Arvidsson
Linda Petersson. Foto Lina Arvidsson

Ett annat område som Linda Petersson menar att skolor i Sverige kan behöva fundera på är att bryta ner skolområden i mindre delar för elever med NPF.

– Det kan handla om att en elev har svårt för en del inom matten, då är det lätt att säga att eleven har svårt för matte. Det kan snarare vara så att det är en specifik del då som inte fungerar under mattepasset, till exempel genomgångarna. De delarna som är svåra eller inte fungerar för eleven kan göra så att hela lektionen blir lidande, säger Linda Petersson och fortsätter: 

– Man behöver absolut försöka ta in elevens perspektiv i det här. Har man yngre elever som inte kan berätta då får man försöka hitta andar strategier. Men oavsett behöver man tänka på detta. Det är oerhört viktigt med att hela tiden inkludera elevens perspektiv i beslut som fattas. 

Sedan handlar det om att ha en övergripande stödöversikt på skolan. Linda Petersson framhåller att det är viktigt att tänka på att det finns stöd och anpassningar till eleven över hela skoldagen. 

– Vi som jobbar i skolans värld behöver bli bättre på att se hela skoldagens delar. Har eleven exempelvis svårt för någonting som händer på rasten så kan det få konsekvenser för lektionerna efteråt. Det innebär att stöd och anpassningar inte bara ska finnas i klassrummet. Utan det måste finnas på exempelvis rasten, i matsalen och i ämnen som slöjd och idrott och hälsa. Stöd och anpassningar måste finnas överallt om eleven behöver det.

Är det en vanlig problematik? 

– Det är en vanlig problematik på många skolor att man inte ser hela skoldagen. Det är lika viktigt att göra det på högstadiet som på lågstadiet. I sådana här skolavslutningstider ska man heller inte glömma bort att fokusera på övergångarna mellan olika stadier. Då får man tänka till lite extra kring att täppa till luckorna i övergångarna och se hur man kan göra det bättre inför nästa terminsstart. Det är rektorns ansvar att det finns tid till att fokusera på de här punkterna, säger Linda Petersson.

Nästa punkt är att skapa en förutsägbarhet för elever med NPF, och det är en insats som även kommer att gynna övriga elever på skolan i förlängningen.

– Det är en viktig grund för alla människor. Men för de här eleverna är det ännu viktigare. Ett sätt att skapa förutsägbarheten är att fundera på att ge svar på frågorna: Var ska jag vara? Vad ska jag göra? Med vem eller vilka? Hur ska jag göra? Vad händer sedan när jag är klar? Varför ska jag göra det här? 

– Visuellt stöd är också viktigt att utgå ifrån generellt. För många elever gör det stödet att det blir mer överblickbart och mer konkret. 

Vad finns det mer som en skola kan göra för att bli bättre på att möta elever med NPF?

– Det är också viktigt att hitta en balans för eleven under dagen. Ibland kan man höra personal säga att: ”det fungerar bra hos oss på förmiddagen sedan fungerar ingenting för eleven”. Då kan man behöva se över balansen för eleven. Ligger eleven på gränsen vad hen klarar av under hela förmiddagen, så är det ingen som orkar eftermiddagen. Då kan man börja med att lätta upp på första delen av dagen så att man orkar hela skoldagen. 

Vad riskerar att hända med elever med NPF om man inte arbetar med alla de här sakerna som du har nämnt?

– Två saker. Det absolut allvarligaste är att man får elever som inte kan gå till skolan. Därför att skolan kostar för mycket energi och att man inte orkar, och således stannar hemma. Det är den allvarligaste konsekvensen. En annan konsekvens är att man ägnar sig så mycket tid åt att försöka förstå allt det här så man inte har något utrymme att faktiskt lära sig rent kunskapsmässigt. Det kan få väldigt allvarliga konsekvenser för eleven om man inte arbetar med de här punkterna, säger hon.

Inför höstterminen hoppas Linda Petersson att fler skolor kommer att ge personalen tid till att hinna säkerställa att så mycket som möjligt av de nämnda punkterna finns på plats inför att eleverna börjar skolan. 

– Det är jätteviktigt. Har man inte jobbat fram det innan terminen så riskerar man att vara ett par steg bakom hela tiden. Annars blir det tufft att hinna med detta under pågående termin. Det vore önskvärt om personalen kunde få in mer förberedelsetid så att man kunde se till att anpassningarna fanns på plats. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm