npf_ann_lingren

Ann Lindgren är lärare och har under många år arbetat inom psykiatrin i Stockholm. I dag är hon projektledare för Danderydsmodellen.

Forskning

Forskning: 3 av 4 lärare saknar kunskap om NPF

Majoriteten av lärarna saknar kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det visar en ny studie.
– Det är så sorgligt, säger läraren Ann Lindgren.

Enligt en ny studie från Karolinska institutet är det stora brister i lärares kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 4800 pedagoger vid totalt 68 skolor har deltagit och tre av fyra av de tillfrågade lärarna svarade att de saknar tillräckliga baskunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det rapporterar SVT.

Enligt studien ansåg också två av tre lärare att deras skola saknade förutsättningar att möta behovet hos elever med npf.

Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för Karolinska institutets kompetenscentrum KIND, står bakom studien och han säger till Svt att lärare inte heller under utbildningen får några kunskaper i ämnet.

– Lärare vet ingenting om det här, det är noll poäng i ämnet på lärarutbildningen.

Skolvärlden har tidigare intervjuat Sven Bölte om studien.

– Vi får mycket frågor från lärare som känner sig hjälplösa, som inte får stöd av skolan och som saknar utbildning i de här frågorna, sa han då.

Ann Lindgren är lärare och har under många år arbetat inom psykiatrin i Stockholm. I dag är hon projektledare för Danderydsmodellen.

Hon delar bilden som professor Sven Bölte beskriver.

– Det är så sorgligt. Lärare har ofta väldigt lite kunskap om NPF, och har de fått kunskap så pratar man väldigt ofta om diagnoser och diagnoskriterier. Det räcker inte och det är bekymmersamt. Man hamnar fel när man tänker på det sättet, säger hon.

I stället tycker Ann Lindgren att man måste börja prata om vilka funktionsförmågor eleverna har och saknar.

– När eleverna har funktionsnedsättningar måste man hjälpa till, anpassa och täppa till de hål som finns. Där kan inte lärare hjälpa i dag för det ingår inte i utbildningarna. Inte ens i utbildningen till att bli speciallärare eller specialpedagog.

Vad kommer kunskapsbristen leda till om det fortsätter?

– Det kommer att bli fler och fler som inte klarar skolan. Redan tidigt i skolan blir elever utbrända och man slutar att gå till skolan. De kan helt enkelt inte leva upp till de krav som skolan ställer, säger Ann Lindgren.

Hon skulle vilja se en lärarutbildning som är funktionskompetent och som kan ge lärare, speciallärare och specialpedagoger mer kompetens inom området.

– Det vill säga att man lär sig om de exekutiva funktioner och andra svårigheter som gäller exempelvis kommunikation, flexibilitet och andra grundläggande förmågor som vi tar för givet. Lärare måste kunna se det här svårigheterna, identifiera, kartlägga, ge anpassningar, kompensera och se elevernas styrkor. De här eleverna har ofta väldigt ojämna funktionsprofiler, det vill säga de kan ha extremt svårt för en sak och lätt för vissa andra saker. Det här måste personalen kunna, säger hon och tillägger:

– Ser en elev exempelvis väldigt dåligt så räcker det inte med att man får ett par glasögon, utan man måste få glasögon som passar just ens syn för att kunna se. På samma sätt måste vi kunna göra anpassningar utifrån elevens olika funktionsnedsättningar.

Ann Lindgren menar att om man börjar jobba annorlunda kommer det att gynna alla i skolan.

– Lärare är redan otroligt stressade och har så mycket att göra redan. Men om man börjar jobba annorlunda och börjar jobba utifrån elevernas behov och arbetar förebyggande så kommer man som lärare behöva lägga mindre tid på att släcka bränder. Det kommer leda till att arbetsbelastningen minskar för lärarna. Det blir en vinna-vinna-situation om man tar till sig de här synsätten.

Kommentera