larare_lagstadium_elever
Fortbildning

Få läser Lärarlyft trots lärarbrist

Det har inte varit någon kamp om platserna till vårens kurser inom Lärarlyftet II. Trots det stora antalet obehöriga lärare.

I sommar är det skarpt läge för lärarlegitimationsreformen. Bristen på behöriga lärare, och hur fler ska lockas att bli lärare, är ett återkommande ämne i den skolpolitiska debatten.

För legitimerade lärare som undervisar i ämnen de saknar behörighet i finns möjligheten att läsa in behörigheten via Lärarlyftet II. Huvudmannen kan ansöka om ett statsbidrag för de lärare som deltar, pengar som kan användas till kurslitteratur eller för vikarier för att läraren ska får mer tid till sina studier.

Men enligt en artikel i Sydsvenska ställs fyra av tio av vårens kurser inom Lärarlyftet II in och resterande utbildningar går halvtomma. Omkring 1 000 lärare har antagits till någon av de 97 kurser som ges. Ytterligare 76 kurser skulle ha startat, men ställdes in på grund av för få antagna.

– Det finns nog ett ganska stort intresse för att förkovra sig, men många deltagare upplever att de inte får tillräckligt stöd av sin arbetsgivare. Och huvudmännen i sin tur tycker att statsbidraget är för lågt. Samtidigt har ju de ett ansvar att se till att det finns behöriga lärare till eleverna, säger undervisningsråd Daniel Lundström vid Skolverket till Sydsvenskan.

Mats Tegmark vid Högskolan Dalarnas lärarutbildningskansli har en annan förklaring.  

– Det verkar som att en del huvudmän väljer att organisera om snarare än att låta obehöriga lärare gå kurser för att kunna fortsätta på den tjänst de haft tidigare, säger han.

I samband med att Skolverket i höstas presenterade sina siffror över behörighetsläget frågade Skolvärlden Skolverkets enhetschef Niclas Westin om huvudmännen gör tillräcklig för att göra lärarna behöriga.

– Jag möter huvudmän som är väldigt angelägna om att göra det de kan. Det finns kommuner som ligger kvar på samma villkor för deltagarna som i den tidigare lärarlyftssatsningen. Det är den ena ytterligheten. Sen finns det kommuner där man mer verkar tänka att det är upp till läraren att göra sig behörig och att det är ett ansvar man har som individ.

Vilka argument har man för att inte delta i Lärarlyftet? 

– I glesbygdskommuner och i mindre skolor kan det vara svårt att hitta praktiska lösningar, det kan vara svårt att avvara en lärare även om man i övrigt är beredd att stötta personen. Det är också vanligt att det har med resurser att göra, man tycker ofta att den statliga finansieringen är för svag, sa Niclas Westin till Skolvärlden.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm