Annons

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Publicerad 22 november 2017

Fakta

Mer om boken:

”Funktionstrappans” fyra steg i boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”.

Steg 1: Förstå autism, ADHD, styrkorna och de 50 nedsatta funktionerna.

Steg 2: Kompensera nedsatta funktioner med rätt stöd och bygg på det som fungerar.

Steg 3: Interagera funktionellt med elever, vårdnadshavare och kolleger.

Steg 4: Excellera med en funktionell verksamhet genom rätt roller, processer och syn på inkludering.

”Funktionstrappans” uppdelning och helhetsperspektiv underlättar för lärare, elevhälsa och rektorer att gemensamt och metodiskt arbeta mot en ökad inkluderingskompetens där ingen behöver kunna allt, men där alla behöver kunna mer.

Många av de praktiska exemplen i boken passar redan för eleverna på låg- och mellanstadiet, men Funktionstrappan kan med fördel tillämpas även för äldre elever eller i förskolor, fritidshem och LSS-verksamheter. 

Relaterat

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola. 
Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism. 
– Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut till lärarna, säger hon.

Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar.

Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli.

I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism.

Hur skapar vi en lyckad skolgång för eleverna med ADHD och autism?

– Tillsammans, är det korta svaret. Det handlar mycket om att införa en omvänd inkludering. Att vi tänker på att vi skapar en skola och skolklasser för elever med autism och ADHD och att vi anpassar miljön. Sedan får vi in de andra eleverna i det. Att man vänder på det och tänker från det andra hållet – inte att man ska undervisa de flesta eleverna och sedan i sista hand anpassa till elever med autism och ADHD, utan börja med den gruppen, säger Linda Jensen.

Det mesta som höjer både prestationen och beteenden i allmänhet för elever med autism och ADHD funkar också för de utan diagnos, menar hon.

– Alla gynnas. En av de viktigaste punkterna inom detta är struktur. Det finns gott om bevis på att struktur kan höja medelvärdet i prestationer för hela skolan genom att exempelvis börja alla lektioner på samma sätt och med samma information skriva vad eleverna ska göras på tavlan.

Var befinner sig svensk skola i den här utvecklingen?

– Jag tror nästan att man har tagit ett steg bakåt. Det har blivit så mycket fokus på egna val och att man ska kunna tänka själv och använda kunskapen i nya sammanhang. Med en egenstyrd inlärning i stället för den lärarledda undervisningen som gynnar framförallt de yngre eleverna. Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte.

Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan.

I boken får man stifta bekantskap med ”Funktionstrappans” fyra steg. Det första steget handlar om att förstå autism, ADHD, styrkorna och de nedsatta funktionerna.

– Utan att kunna förstå funktioner är det svårt att kompensera. Sedan i det andra steget ska vi kompensera för de här nedsatta funktionerna och då har jag tittat på fyra områden där man kompenserar. Det första är miljön och det andra är navigeringsstöd och strukturer. Och det jag kallar engergivård som består av att man ger mer pauser och organiserar skoldagen bättre, men även att tillföra mer rörelse. Det sista området handlar om hur vi kompenserar pedagogiken och utgår bland annat från David Mitchells stora forskningsgenomgång för en effektiv inkludering.

Linda Jensen menar att en viktig nyckel för att lyckas är att inte sänka kraven för eleverna, utan i stället kompensera.

Linda Jensen

– I stället för att börja med att sänka de pedagogiska kraven ska vi sänka kraven på det sociala, miljön och allt runt omkring. Man ska undvika att sänka kraven i onödan när det gäller det pedagogiska, eftersom varken autism eller ADHD avgör intelligensen hos en elev. Kompensera i stället och försök tillföra funktion utifrån, säger hon och fortsätter berätta om ”Funktionstrappan”:

– I steg tre är det bemötandet, hur man hanterar konflikter och hur man samarbetar. Inte bara med elever utan även med föräldrar och kollegor. Det som är viktigt är att man kan samarbeta med det utökade nätverket som de här eleverna ofta har, om de har andra insatser från bland andra LSS eller assistenter. Det är många personer som måste vara inblandade.

Vad är den stora utmaningen här?

– Man vill nog gärna flytta på problemet. Man har ett stuprörstänk och tänker att det inte är ens ansvar, till exempel att beteendet inte är skolans ansvar. Men man kan ju inte ta bort beteendet från undervisningssituationerna för att det finns ju hela tiden där. Jag skulle vilja att alla i stället letade efter vad man själv kan göra.

Boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”

Det sista steget i ”Funktionstrappan” handlar om det man gör på verksamhetsnivå och olika strategier för att arbeta med elevgrupper och hur olika yrkesroller kan bidra på olika sätt.

Vad kan man säga om lärarna i det här steget?

– Jag tänker att lärarna framför allt måste se specialpedagogerna som ett av de första stegen på sin åtgärdslista när man behöver hjälp. I många fall är organisationerna utformade så att lärarna får mycket ansvar i sina klassrum att försöka lösa väldigt mycket själva. Men eftersom de inte heller har den här NPF-kunskapen med sig från lärarhögskolan så blir det svårt.

Måste man få till alla de här stegen för att lyckas med inkluderingen i skolan?

– Jag har skrivit boken på ett sätt så att man bara ska kunna hoppa in var man vill. Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan. Just att mycket beror på samarbete så blir det att man ska kunna arbete både enskilt med boken men också hitta gemensamma projekt. Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut. För som lärare har man väldigt många föreställningar om ADHD och autism, det är sådana som kanske inte alltid stämmer.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons