Annons

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Publicerad 22 november 2017

Fakta

Mer om boken:

”Funktionstrappans” fyra steg i boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”.

Steg 1: Förstå autism, ADHD, styrkorna och de 50 nedsatta funktionerna.

Steg 2: Kompensera nedsatta funktioner med rätt stöd och bygg på det som fungerar.

Steg 3: Interagera funktionellt med elever, vårdnadshavare och kolleger.

Steg 4: Excellera med en funktionell verksamhet genom rätt roller, processer och syn på inkludering.

”Funktionstrappans” uppdelning och helhetsperspektiv underlättar för lärare, elevhälsa och rektorer att gemensamt och metodiskt arbeta mot en ökad inkluderingskompetens där ingen behöver kunna allt, men där alla behöver kunna mer.

Många av de praktiska exemplen i boken passar redan för eleverna på låg- och mellanstadiet, men Funktionstrappan kan med fördel tillämpas även för äldre elever eller i förskolor, fritidshem och LSS-verksamheter. 

Relaterat

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola. 
Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism. 
– Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut till lärarna, säger hon.

Känner du dig vilsen i arbetet med att arbeta inkluderande? Det är inte så konstigt – för i dag är det många i skolans värld som inte vet hur man skapar en lyckad skolgång för elever med funktionsnedsättningar.

Beteendevetaren Linda Jensen har under flera år studerat hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlat till en bok med hundratals handfasta tips som omfattar barn med autism och ADHD, men även dyslexi och dyskalkyli.

I boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism” berättar hon omvforskning och vilka strategier svensk skola kan använda för att bemöta och stötta elever med ADHD och autism.

Hur skapar vi en lyckad skolgång för eleverna med ADHD och autism?

– Tillsammans, är det korta svaret. Det handlar mycket om att införa en omvänd inkludering. Att vi tänker på att vi skapar en skola och skolklasser för elever med autism och ADHD och att vi anpassar miljön. Sedan får vi in de andra eleverna i det. Att man vänder på det och tänker från det andra hållet – inte att man ska undervisa de flesta eleverna och sedan i sista hand anpassa till elever med autism och ADHD, utan börja med den gruppen, säger Linda Jensen.

Det mesta som höjer både prestationen och beteenden i allmänhet för elever med autism och ADHD funkar också för de utan diagnos, menar hon.

– Alla gynnas. En av de viktigaste punkterna inom detta är struktur. Det finns gott om bevis på att struktur kan höja medelvärdet i prestationer för hela skolan genom att exempelvis börja alla lektioner på samma sätt och med samma information skriva vad eleverna ska göras på tavlan.

Var befinner sig svensk skola i den här utvecklingen?

– Jag tror nästan att man har tagit ett steg bakåt. Det har blivit så mycket fokus på egna val och att man ska kunna tänka själv och använda kunskapen i nya sammanhang. Med en egenstyrd inlärning i stället för den lärarledda undervisningen som gynnar framförallt de yngre eleverna. Varför det har blivit så vet jag faktiskt inte.

Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan.

I boken får man stifta bekantskap med ”Funktionstrappans” fyra steg. Det första steget handlar om att förstå autism, ADHD, styrkorna och de nedsatta funktionerna.

– Utan att kunna förstå funktioner är det svårt att kompensera. Sedan i det andra steget ska vi kompensera för de här nedsatta funktionerna och då har jag tittat på fyra områden där man kompenserar. Det första är miljön och det andra är navigeringsstöd och strukturer. Och det jag kallar engergivård som består av att man ger mer pauser och organiserar skoldagen bättre, men även att tillföra mer rörelse. Det sista området handlar om hur vi kompenserar pedagogiken och utgår bland annat från David Mitchells stora forskningsgenomgång för en effektiv inkludering.

Linda Jensen menar att en viktig nyckel för att lyckas är att inte sänka kraven för eleverna, utan i stället kompensera.

Linda Jensen

– I stället för att börja med att sänka de pedagogiska kraven ska vi sänka kraven på det sociala, miljön och allt runt omkring. Man ska undvika att sänka kraven i onödan när det gäller det pedagogiska, eftersom varken autism eller ADHD avgör intelligensen hos en elev. Kompensera i stället och försök tillföra funktion utifrån, säger hon och fortsätter berätta om ”Funktionstrappan”:

– I steg tre är det bemötandet, hur man hanterar konflikter och hur man samarbetar. Inte bara med elever utan även med föräldrar och kollegor. Det som är viktigt är att man kan samarbeta med det utökade nätverket som de här eleverna ofta har, om de har andra insatser från bland andra LSS eller assistenter. Det är många personer som måste vara inblandade.

Vad är den stora utmaningen här?

– Man vill nog gärna flytta på problemet. Man har ett stuprörstänk och tänker att det inte är ens ansvar, till exempel att beteendet inte är skolans ansvar. Men man kan ju inte ta bort beteendet från undervisningssituationerna för att det finns ju hela tiden där. Jag skulle vilja att alla i stället letade efter vad man själv kan göra.

Boken ”Inkluderingskompetens vid ADHD och autism”

Det sista steget i ”Funktionstrappan” handlar om det man gör på verksamhetsnivå och olika strategier för att arbeta med elevgrupper och hur olika yrkesroller kan bidra på olika sätt.

Vad kan man säga om lärarna i det här steget?

– Jag tänker att lärarna framför allt måste se specialpedagogerna som ett av de första stegen på sin åtgärdslista när man behöver hjälp. I många fall är organisationerna utformade så att lärarna får mycket ansvar i sina klassrum att försöka lösa väldigt mycket själva. Men eftersom de inte heller har den här NPF-kunskapen med sig från lärarhögskolan så blir det svårt.

Måste man få till alla de här stegen för att lyckas med inkluderingen i skolan?

– Jag har skrivit boken på ett sätt så att man bara ska kunna hoppa in var man vill. Jag vet att lärarna har väldigt mycket på sina axlar redan. Just att mycket beror på samarbete så blir det att man ska kunna arbete både enskilt med boken men också hitta gemensamma projekt. Det är viktigt att den här kunskapen kommer ut. För som lärare har man väldigt många föreställningar om ADHD och autism, det är sådana som kanske inte alltid stämmer.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons