Annons
3 290 217 000 kronor. Så mycket gjorde Sveriges fyra största friskolekoncerner i vinst de senaste fyra åren.

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Publicerad 13 september 2018

Fakta

Statistik

Relaterat

De kommersiella skolorna är en ekonomisk succé. Under de senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Samtidigt har lärarna på flera av skolorna betydligt lägre lön än många av sina kollegor. Under ett arbetsliv tjänar exempelvis en grundskollärare på Internationella engelska skolan i genomsnitt drygt 1 500 000 kronor mindre än en kommunalt anställd lärare.

Ett exempel på en kommersiellt framgångsrik skolkoncern är Internationella engelska skolan (IES) som under perioden 2014–2017 gick med cirka 649 miljoner kronor i vinst och som numera finns på börsen. Koncernens policy är att 30 procent av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna. Undantag kan göras om det uppkommer möjligheter att göra attraktiva förvärv som ”kan skapa mervärde för aktieägarna”.

Enligt den senaste bokslutskommunikén gick Internationella engelska skolan verksamhetsåret 2017/2018 med ett rörelseöverskott på 152,4 miljoner kronor, vilket var lägre än året innan. Rörelseresultatet minskade bland annat på grund av start av nya skolor och för att företaget inte har fått något statligt läxhjälpsbidrag under 2018. På grund av goda förvärvsmöjligheter i Spanien och behov av nya grundskolor i Sverige föreslår styrelsen att stämman i november beslutar att det inte ska ske någon utdelning för verksamhetsåret 2017/2018.

På Skolvärldens uppdrag har Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbunds kansli i Stockholm, jämfört lönerna (2017) för kommunalt anställda lärare som är LR-medlemmar med vad motsvarande friskolelärare tjänar.

– För att kunna göra en korrekt analys har vi tagit hänsyn till ett stort antal variabler som kan tänkas påverka lönenivåerna, till exempel lärarnas ålder, erfarenhet, vilket ämne de undervisar i och på vilken nivå, skolans geografiska placering, eventuella karriärlärartjänster, genomsnittsinkomst och befolkningstäthet i den kommun som skolan ligger i och förekomsten av friskolor.

Granskningen visar bland annat:

  • Lärare i friskolor har i genomsnitt 1 000 kronor lägre månadslön än vad deras kommunalt anställda kollegor har.
  •  Behöriga lärare på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunala lärare gör. För lärare på Thoréngruppens skolor är skillnaden 1 800 kronor i månaden.
  •  Under ett 30-årigt yrkesliv (mellan 35 och 65 år) beräknas en genomsnittlig lärare på Internationella engelska skolan (IES) tjäna drygt 1,5 miljoner kronor mindre än en kommunalt anställd kollega (se exempel på nästa sida).
  •  När IES-läraren går i pension får hen räkna med att få ett par tusen kronor mindre i månaden i pension än om hen varit kommunalt anställd.

Verksamhetsåret 2016/2017 delade IES ut 45,7 miljoner kronor till sina ägare.

– De behöriga lärarna på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt cirka 3 000 kronor mindre i månaden än sina kommunala kollegor. Att höja deras löner till kommunal nivå skulle kosta mindre än hälften av den senaste aktieutdelningen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Jonathan Howell, press- och marknadschef på IES kommenterar:

– Vi känner inte igen oss i dessa siffror. Internationella engelska skolan är engagerad i att hitta och rekrytera de bästa lärarna i Sverige och övriga världen. Över 86 procent av våra lärare är kvalificerade.

– Våra löner är konkurrenskraftiga och vi ser till att de förblir så, då lönen är en del när lärare väljer arbetsgivare. Men även andra faktorer är viktiga. Externa undersökningar, och de vi själva utför, visar att vi generellt är en attraktiv arbetsgivare.

Skolan blev en marknad bland många andra.

I dagarna är det 27 år sedan Carl Bildt blev regeringschef i Sverige och den förste högerledaren på statsministerposten på drygt 60 år. I samma veva valdes den nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson in i riksdagen som representant för Stockholms stad.

Den nya regeringen rivstartade. Efter bara några månader i Rosenbad, på regeringssammanträdet den 26 mars 1992, föredrog skolminister Beatrice Ask (M) propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan sedan grundskolereformen 30 år tidigare. Vi fick skolpeng, fritt skolval och ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier.

Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen, hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning. Men redan efter några år växte det fram renodlade skolföretag och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad bland många andra.

2016 gick tre fjärdedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag, enligt en rapport av LO som publicerades i våras. Klart störst är börsnoterade Academedia, vars omsättning har tiodubblats sedan 2007. I dag svarar koncernen för ungefär en femtedel av den svenska friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket pengar som alla friskolestiftelser och föreningar tillsammans.

Se webb-tv-intervjun med Academedias vd Marcus Strömberg.

Bakom den enorma tillväxten ligger framför allt uppköp av en rad skolföretag. Det är en expansion som dessutom lär fortsätta, både i Sverige och utomlands. Av bolagets senast publicerade årsredovisning (2016/2017) framgår det att företaget har för avsikt att växa organiskt genom att utnyttja ledig kapacitet i befintliga enheter, starta nya och genom att ”ta över utbildningsenheter från andra aktörer samt genom att förvärva andra verksamheter när marknaden konsolideras ytterligare.”

Målet är en tillväxt på 5–7 procent per år, exklusive större förvärv, och ett rörelseresultat på 7–8 procent av omsättningen. Verksamhetsåret 2017/2018 gjorde Academedia ett rörelseöverskott på 622 miljoner kronor.

Pengar från skattebetalarna ska komma skolan och eleverna till hands

En förklaring till att många av de stora friskolekoncernerna går så bra ekonomiskt är stordrift i kombination med en långt utvecklad samordning, andra är att de ofta har förhållandevis låg lärartäthet, lägre lärarlöner och en stor andel elever med välutbildade föräldrar.

2014–2017 gick Internationella engelska skolan (IES), Academedia, Kunskapsskolan och Thoréngruppen tillsammans med cirka 3,3 miljarder kronor i vinst (Ebit, det vill säga före räntor och skatt).

– Det visar att det finns pengar i skolsektorn. Men det är pengar som i alldeles för liten utsträckning går dit där de behövs som mest, säger Åsa Fahlén.

– Jag tycker att skattebetalarnas pengar ska komma skolan och eleverna till hands, inte delas ut till aktieägare eller användas till att köpa nya skolor utomlands. Det är dessutom en uppfattning som delas av en majoritet av svenska folket. Även bland borgerliga väljare är de flesta emot att privata ägare fritt kan plocka ut pengar ur skolan. Det behöver finnas någon form av begränsning.

Enligt aktiebolagslagen ska privata aktiebolag tjäna pengar.

– Målet för skolan är att alla elever ska få en god och likvärdig utbildning. Därför är inte aktiebolag en bra driftsform för skolor. Jag tycker att det ska finnas friskolor, men de ska organiseras så att inte vinsten kommer i första rummet, säger Åsa Fahlén.

Gör den det i dag?

– Det finns fristående skolor som fungerar bra. Men det finns också friskolor där det som pågår är rena rovdriften.

Två av de fyra största friskolekoncernerna, Internationella engelska skolan och Thoréngruppen, har under senare år delat ut en del av vinsten till aktieägarna.

Det är skolföretag som i fjol, förutom kommunal skolpeng, fick cirka 175 miljoner kronor i extra statliga bidrag, bland annat till läxhjälp.

Thoréngruppens vd och ägare Raja Thorén vill inte ställa upp på en telefonintervju med Skolvärlden. Som svar på våra frågor skriver han i ett mejl att den allra största delen av gruppens vinster ”återinvesteras i verksamheten så att vi långsiktigt kan garantera våra elevers trygghet. Alla som börjar hos oss ska kunna känna sig säkra på att de dels får kvalitet i sitt lärande, dels att de får fullfölja utbildningen hos oss. Därför behövs en ekonomisk buffert. Vi behöver skapa vinst för att hantera faktorer som uppstår i verksamheten, till exempel Skolinspektionsbeslut, minskat elevunderlag, minskad skolpeng, ökade fastighetshyror eller elever med särskilda behov. Dessa medel skapar också möjligheter för oss att göra nya satsningar på det vi tror på”.

Raja Thorén skriver också att det är viktigt att se till att varje krona som företaget spenderar ”gör nytta för våra elever. Att hitta smarta lösningar utan att göra avkall på kvalitet är ett viktigt motto. De incitamenten saknar oftast offentligt drivna verksamheter med resultatet att allt för mycket av våra skattepengar inte används på rätt sätt”.

Enligt Raja Thorén har han tagit ut sammanlagt 34 miljoner kronor ur bolaget i form av aktieutdelning ”vilket är 0,7 % av omsättningen”. 

Cecilia Carnefeldt är styrelseordförande och en av huvudägarna i Kunskapsskolan i Sverige som startades av hennes pappa Peje Emilsson och som under de senaste fyra åren gått med sammanlagt cirka 200 miljoner kronor i vinst (före räntor och skatt). 

– Hittills har vi investerat allt överskott i verksamheten. Vi är långsiktiga i vårt ägande och vill expandera och förbättra det vi gör. Men jag utesluter inte att bolaget i framtiden delar ut en del av vinsten till sina ägare.

Hur viktigt är det att Kunskapsskolan går med vinst?

– Alternativet till vinst är förlust och det är inget bra sätt att driva en verksamhet. Alla verksamheter som är seriösa och tänker långsiktigt måste genera ett överskott och det gör man genom att leverera hög kvalitet.

Hur mäter man kvalitet i skolan? 

– Det är svårt, men det går och är mycket viktigt. Vi arbetar systematiskt med vår kvalitet och undersöker kontinuerligt hur våra elever klarar sig på de nationella proven, behörigheten hos lärarna, sjukfrånvaron, föräldrars och elevers inställning till skolan och mycket annat. Den kunskapen använder vi för att sätta mål och utveckla vår verksamhet. Till det ska läggas Skolinspektionen som granskar kvaliteten i verksamheten.

– Jag tycker frågan om hur vi säkerställer att alla skolor i Sverige håller en hög och bra kvalitet borde diskuteras mer. I stället har vi en ganska förvirrad debatt om vinster och vinstuttag.

Nu när valrörelsen är över hoppas LR:s ordförande Åsa Fahlén på en bred politisk uppgörelse om skolan. 

– Vi måste bort från dagens olyckliga marknadisering där eleverna ses som kunder. Ju längre detta pågår, desto svårare blir det att backa bandet.

Vill du skrota det fria skolvalet?

– Nej, jag vill utveckla det. Dagens fria skolval, fri etableringsrätt och möjligheter att fritt plocka ut pengar ur skolan är en synnerligen dålig kombination. Vi behöver se över alla dessa tre system för att skapa likvärdighet och långsiktighet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Annons
Annons
Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Annons
Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern. Riksrevisionen rekommenderar böter.
– Det här är återkommande varje termin, säger Malin Thunström, rektor på Gruvans skola i Nyköping.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons