Annons
3 290 217 000 kronor. Så mycket gjorde Sveriges fyra största friskolekoncerner i vinst de senaste fyra åren.

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Publicerad 13 september 2018

Fakta

Statistik

Relaterat

De kommersiella skolorna är en ekonomisk succé. Under de senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Samtidigt har lärarna på flera av skolorna betydligt lägre lön än många av sina kollegor. Under ett arbetsliv tjänar exempelvis en grundskollärare på Internationella engelska skolan i genomsnitt drygt 1 500 000 kronor mindre än en kommunalt anställd lärare.

Ett exempel på en kommersiellt framgångsrik skolkoncern är Internationella engelska skolan (IES) som under perioden 2014–2017 gick med cirka 649 miljoner kronor i vinst och som numera finns på börsen. Koncernens policy är att 30 procent av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna. Undantag kan göras om det uppkommer möjligheter att göra attraktiva förvärv som ”kan skapa mervärde för aktieägarna”.

Enligt den senaste bokslutskommunikén gick Internationella engelska skolan verksamhetsåret 2017/2018 med ett rörelseöverskott på 152,4 miljoner kronor, vilket var lägre än året innan. Rörelseresultatet minskade bland annat på grund av start av nya skolor och för att företaget inte har fått något statligt läxhjälpsbidrag under 2018. På grund av goda förvärvsmöjligheter i Spanien och behov av nya grundskolor i Sverige föreslår styrelsen att stämman i november beslutar att det inte ska ske någon utdelning för verksamhetsåret 2017/2018.

På Skolvärldens uppdrag har Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbunds kansli i Stockholm, jämfört lönerna (2017) för kommunalt anställda lärare som är LR-medlemmar med vad motsvarande friskolelärare tjänar.

– För att kunna göra en korrekt analys har vi tagit hänsyn till ett stort antal variabler som kan tänkas påverka lönenivåerna, till exempel lärarnas ålder, erfarenhet, vilket ämne de undervisar i och på vilken nivå, skolans geografiska placering, eventuella karriärlärartjänster, genomsnittsinkomst och befolkningstäthet i den kommun som skolan ligger i och förekomsten av friskolor.

Granskningen visar bland annat:

  • Lärare i friskolor har i genomsnitt 1 000 kronor lägre månadslön än vad deras kommunalt anställda kollegor har.
  •  Behöriga lärare på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt 3 000 kronor mindre i månaden än vad motsvarande kommunala lärare gör. För lärare på Thoréngruppens skolor är skillnaden 1 800 kronor i månaden.
  •  Under ett 30-årigt yrkesliv (mellan 35 och 65 år) beräknas en genomsnittlig lärare på Internationella engelska skolan (IES) tjäna drygt 1,5 miljoner kronor mindre än en kommunalt anställd kollega (se exempel på nästa sida).
  •  När IES-läraren går i pension får hen räkna med att få ett par tusen kronor mindre i månaden i pension än om hen varit kommunalt anställd.

Verksamhetsåret 2016/2017 delade IES ut 45,7 miljoner kronor till sina ägare.

– De behöriga lärarna på Internationella engelska skolan tjänar i genomsnitt cirka 3 000 kronor mindre i månaden än sina kommunala kollegor. Att höja deras löner till kommunal nivå skulle kosta mindre än hälften av den senaste aktieutdelningen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Jonathan Howell, press- och marknadschef på IES kommenterar:

– Vi känner inte igen oss i dessa siffror. Internationella engelska skolan är engagerad i att hitta och rekrytera de bästa lärarna i Sverige och övriga världen. Över 86 procent av våra lärare är kvalificerade.

– Våra löner är konkurrenskraftiga och vi ser till att de förblir så, då lönen är en del när lärare väljer arbetsgivare. Men även andra faktorer är viktiga. Externa undersökningar, och de vi själva utför, visar att vi generellt är en attraktiv arbetsgivare.

Skolan blev en marknad bland många andra.

I dagarna är det 27 år sedan Carl Bildt blev regeringschef i Sverige och den förste högerledaren på statsministerposten på drygt 60 år. I samma veva valdes den nuvarande moderatledaren Ulf Kristersson in i riksdagen som representant för Stockholms stad.

Den nya regeringen rivstartade. Efter bara några månader i Rosenbad, på regeringssammanträdet den 26 mars 1992, föredrog skolminister Beatrice Ask (M) propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan sedan grundskolereformen 30 år tidigare. Vi fick skolpeng, fritt skolval och ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier.

Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen, hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning. Men redan efter några år växte det fram renodlade skolföretag och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad bland många andra.

2016 gick tre fjärdedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag, enligt en rapport av LO som publicerades i våras. Klart störst är börsnoterade Academedia, vars omsättning har tiodubblats sedan 2007. I dag svarar koncernen för ungefär en femtedel av den svenska friskolesektorn och omsätter nästan lika mycket pengar som alla friskolestiftelser och föreningar tillsammans.

Se webb-tv-intervjun med Academedias vd Marcus Strömberg.

Bakom den enorma tillväxten ligger framför allt uppköp av en rad skolföretag. Det är en expansion som dessutom lär fortsätta, både i Sverige och utomlands. Av bolagets senast publicerade årsredovisning (2016/2017) framgår det att företaget har för avsikt att växa organiskt genom att utnyttja ledig kapacitet i befintliga enheter, starta nya och genom att ”ta över utbildningsenheter från andra aktörer samt genom att förvärva andra verksamheter när marknaden konsolideras ytterligare.”

Målet är en tillväxt på 5–7 procent per år, exklusive större förvärv, och ett rörelseresultat på 7–8 procent av omsättningen. Verksamhetsåret 2017/2018 gjorde Academedia ett rörelseöverskott på 622 miljoner kronor.

Pengar från skattebetalarna ska komma skolan och eleverna till hands

En förklaring till att många av de stora friskolekoncernerna går så bra ekonomiskt är stordrift i kombination med en långt utvecklad samordning, andra är att de ofta har förhållandevis låg lärartäthet, lägre lärarlöner och en stor andel elever med välutbildade föräldrar.

2014–2017 gick Internationella engelska skolan (IES), Academedia, Kunskapsskolan och Thoréngruppen tillsammans med cirka 3,3 miljarder kronor i vinst (Ebit, det vill säga före räntor och skatt).

– Det visar att det finns pengar i skolsektorn. Men det är pengar som i alldeles för liten utsträckning går dit där de behövs som mest, säger Åsa Fahlén.

– Jag tycker att skattebetalarnas pengar ska komma skolan och eleverna till hands, inte delas ut till aktieägare eller användas till att köpa nya skolor utomlands. Det är dessutom en uppfattning som delas av en majoritet av svenska folket. Även bland borgerliga väljare är de flesta emot att privata ägare fritt kan plocka ut pengar ur skolan. Det behöver finnas någon form av begränsning.

Enligt aktiebolagslagen ska privata aktiebolag tjäna pengar.

– Målet för skolan är att alla elever ska få en god och likvärdig utbildning. Därför är inte aktiebolag en bra driftsform för skolor. Jag tycker att det ska finnas friskolor, men de ska organiseras så att inte vinsten kommer i första rummet, säger Åsa Fahlén.

Gör den det i dag?

– Det finns fristående skolor som fungerar bra. Men det finns också friskolor där det som pågår är rena rovdriften.

Två av de fyra största friskolekoncernerna, Internationella engelska skolan och Thoréngruppen, har under senare år delat ut en del av vinsten till aktieägarna.

Det är skolföretag som i fjol, förutom kommunal skolpeng, fick cirka 175 miljoner kronor i extra statliga bidrag, bland annat till läxhjälp.

Thoréngruppens vd och ägare Raja Thorén vill inte ställa upp på en telefonintervju med Skolvärlden. Som svar på våra frågor skriver han i ett mejl att den allra största delen av gruppens vinster ”återinvesteras i verksamheten så att vi långsiktigt kan garantera våra elevers trygghet. Alla som börjar hos oss ska kunna känna sig säkra på att de dels får kvalitet i sitt lärande, dels att de får fullfölja utbildningen hos oss. Därför behövs en ekonomisk buffert. Vi behöver skapa vinst för att hantera faktorer som uppstår i verksamheten, till exempel Skolinspektionsbeslut, minskat elevunderlag, minskad skolpeng, ökade fastighetshyror eller elever med särskilda behov. Dessa medel skapar också möjligheter för oss att göra nya satsningar på det vi tror på”.

Raja Thorén skriver också att det är viktigt att se till att varje krona som företaget spenderar ”gör nytta för våra elever. Att hitta smarta lösningar utan att göra avkall på kvalitet är ett viktigt motto. De incitamenten saknar oftast offentligt drivna verksamheter med resultatet att allt för mycket av våra skattepengar inte används på rätt sätt”.

Enligt Raja Thorén har han tagit ut sammanlagt 34 miljoner kronor ur bolaget i form av aktieutdelning ”vilket är 0,7 % av omsättningen”. 

Cecilia Carnefeldt är styrelseordförande och en av huvudägarna i Kunskapsskolan i Sverige som startades av hennes pappa Peje Emilsson och som under de senaste fyra åren gått med sammanlagt cirka 200 miljoner kronor i vinst (före räntor och skatt). 

– Hittills har vi investerat allt överskott i verksamheten. Vi är långsiktiga i vårt ägande och vill expandera och förbättra det vi gör. Men jag utesluter inte att bolaget i framtiden delar ut en del av vinsten till sina ägare.

Hur viktigt är det att Kunskapsskolan går med vinst?

– Alternativet till vinst är förlust och det är inget bra sätt att driva en verksamhet. Alla verksamheter som är seriösa och tänker långsiktigt måste genera ett överskott och det gör man genom att leverera hög kvalitet.

Hur mäter man kvalitet i skolan? 

– Det är svårt, men det går och är mycket viktigt. Vi arbetar systematiskt med vår kvalitet och undersöker kontinuerligt hur våra elever klarar sig på de nationella proven, behörigheten hos lärarna, sjukfrånvaron, föräldrars och elevers inställning till skolan och mycket annat. Den kunskapen använder vi för att sätta mål och utveckla vår verksamhet. Till det ska läggas Skolinspektionen som granskar kvaliteten i verksamheten.

– Jag tycker frågan om hur vi säkerställer att alla skolor i Sverige håller en hög och bra kvalitet borde diskuteras mer. I stället har vi en ganska förvirrad debatt om vinster och vinstuttag.

Nu när valrörelsen är över hoppas LR:s ordförande Åsa Fahlén på en bred politisk uppgörelse om skolan. 

– Vi måste bort från dagens olyckliga marknadisering där eleverna ses som kunder. Ju längre detta pågår, desto svårare blir det att backa bandet.

Vill du skrota det fria skolvalet?

– Nej, jag vill utveckla det. Dagens fria skolval, fri etableringsrätt och möjligheter att fritt plocka ut pengar ur skolan är en synnerligen dålig kombination. Vi behöver se över alla dessa tre system för att skapa likvärdighet och långsiktighet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Annons
Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

Annons

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

200 rektorer: Resursbristen gör våra lärare sjuka

Protester

Bakom det nya Skolledarupproret står hundratals rektorer som är trötta på nedskärningar.
– Vi måste gå tillsammans med lärarna för att driva igenom förändringar, säger rektor Linnea Lindquist, en av initiativtagarna.

Fler äldre lärare än yngre i Sverige

Lärarbristen skenar – snart är var femte lärare pensionär

Lärarbristen

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större, visar ny statistik. Flera tusen av dem väntas gå i pension under de kommande åren, vilket kommer att förvärra den redan rekordstora lärarbristen.

”Skolverket visar en beröringsskräck kring hedersförtryck”

Debatt

Skolverket gör det svårt för lärare att undervisa om hedersförtryck, menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). ”Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar” skriver hon.

Kommentera

De vill koppla hjärnforskning med undervisning

Inlärning

En ny podd försöker göra kognitionsforskning tillgänglig för lärare och andra som är intresserade av inlärning. Men man vill också utmana förutfattade meningar.

500 dör av jobbstress varje år – lärare i riskzonen

Arbetsmiljö

Stress är den snabbast växande orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, och lärare är en riskgrupp, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Debatt: ”Novellen kan vara räddaren i nöden”

Debatt

”Noveller är ett steg in i den skönlitterära världen och ett sätt att få alla elever in i läsningen”, skriver svensklärarna Anna Klockar och Mia Vestman.

Kommentera
Fysisk lärmiljö

Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever

Fysisk lärmiljö

Skolan förbättrade sin fysiska lärmiljö med små medel. Det ledde till att eleverna nu kan koncentrera sig bättre i klassrummet. 

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 

Per Kornhall: Inkludering la grunden för mirakelskolan

Inkludering

”Deras metod är alltså konst och inkludering – prat istället för tystnad. Och de kallas för en mirakelskola i Spanien på grund av sina resultat. Det tål att tänka på”, skriver Per kornhall.

Arbetsmiljö

Lärare i ny enkät: Vi skippar lunch för att hinna med

Arbetsmiljö

Scheman utan paus och lärare som skippar lunchen för att hinna med. Det är ett par av resultaten i en ny arbetsmiljöundersökning.
– Ge oss bättre resurser eller sänk kraven, säger LR:s Johan Åström.

”Det pressade läget i skolan måste ses över innan det är försent”

Debatt

”Om man menar allvar och vill vara en attraktiv arbetsgivare måste förhållandena i skolan allvarligt ses över, hellre än att strama åt budgeten”, skriver Catharina Niwhede med andledning av den alarmerande enkäten bland lärare.

Kommentera

”Är skolan en Dux-soffa eller IKEA-soffa?”

Debatt

Man får vad man betalar för. Det gäller både vid ett köp av ny soffa – eller hur en kommun bedriver skolverksamhet. Läraren Kerstin Irehjelm skriver om hur kvalitet alltid lönar sig, framför allt när det landar i lärarnas arbetsmiljö.

Kommentera
Undantagsbestämmelsen

Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Betyg

Många lärare tycker att det är knepigt att tillämpa undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Specialpedagogen Diana Storvik efterfrågar mer stöd från Skolverket.

Skolverket om pys-kritiken: ”Svåra bedömningsfrågor”

Betyg

Skolverket får kritik för sin vägledning kring frågor som rör undantagsbestämmelsen.

 

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons