jorgen_tholin

Jörgen Tholin har lett arbetet med betygsutredningen sedan starten i april 2018.

| Foto: Magnus Glans
Betygsutredningen

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Betygsutredningen

Jörgen Tholin har lett arbetet med betygsutredningen sedan starten i april 2018. Han är även huvudsekreterare på Vetenskapsrådet samt forskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Utredningen ska bland annat:

  • Föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
  • Analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet.
  • Föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg.
  • Kartlägga tillämpningen av lärarnas skyldighet att ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygsättningen och vid behov förslå förändringar.
  • Analysera behovet av insatser för att stoppa glädjebetyg.
  • Betygsutredningen ska redovisa sitt resultat senast den 29 maj 2020. Du kan följa och kommentera utredningens arbete på facebook.com/betygsutredningen2018/.

Hösten 2019 skulle vara upploppet för betygsutredningen, men så blev det inte. I september kom tilläggsdirektiv från Utbildningsdepartementet: Uppdraget förlängs, kom med förslag på sätt att motverka betygsinflation.

– Man kan ju fundera på om det är en belöning eller en bestraffning att man får det här nya uppdraget. Men det är samtidigt spännande och viktigt. Betygs-inflation är ett otyg, säger Jörgen Tholin till Skolvärlden.

Utmaningen börjar med det faktum att det är svårt att slå fast att betygsinflation är något som de facto pågår, även om det finns tecken på det. Av det följer att det är svårt att ta reda på vad den i så fall beror på, och därmed vilka åtgärder som kan tänkas minska den.

– Det sägs ju väldigt mycket i den här frågan. Folk debatterar och tycker saker. Men någon riktig kunskapsöversikt finns inte, och det saknas studier över elevernas kunskapsutveckling över tid, säger Jörgen Tholin.

Skillnaden mellan resultat i nationella prov och betyg i samma ämne används ofta som mått på ”glädjebetyg” och inflation. Jörgen Tholin är inte säker på att det är det bästa måttet.

– I gymnasiet har de få nationella prov, och resultaten i högstadiet skiftar på ett sätt som gör det svårt att tro att det är elevernas kunskaper som ligger bakom. Det kan finnas andra sätt att få syn på inflationen. Vi måste titta internationellt – upplever andra länder betygsinflation och hur gör de för att bekämpa den?

Det är att ställa lärarna inför en sorts ”mission impossible”.

Han hänvisar i dagsläget till en forskningsrapport av statsvetaren Cecilia Arensmeier, som redovisar betyg för landets niondeklassare under tre olika betygssystem. Där ser man att fler och fler uppnår betyget A.

– Om elevernas kunskaper ökar varje år är det ju rimligt att kurvan pekar uppåt. Men det finns ingenting som tyder på att kunskapsnivån ökar så snabbt, säger Jörgen Tholin.

I brist på fakta finns det gott om teorier om betygsinflation och vem eller vad som förmår lärarna att successivt höja betygen: vinsthungriga friskoleägare, pressade rektorer och föräldrar som ser sig som kunder. Jörgen Tholin pekar ut en annan tänkbar kandidat: kommunerna.

– Nästan samtliga kommuner har som mål att eleverna ska höja sin måluppfyllelse för varje år. Varje årskull ska alltså få högre betyg än den föregående. Och det här sker samtidigt som kommunerna inte har pengar till skolan. Med mindre resurser och färre utbildade lärare ska man alltså lyckas bättre för varje år. Det är att ställa lärarna inför en sorts ”mission impossible”.

Vad säger du om påståendet att det bästa skyddet mot betygsinflation är att gå tillbaka till ett relativt betygssystem?

– Mot den idén talar att vi hade en viss betygsinflation även under det relativa systemet, om än inte lika mycket.

Kan man minska betygens roll vid intagning till gymnasium och högre utbildning, och på så vis minska risken för inflation?

– Det är klart att om inte betygen vore så förbaskat viktiga kanske det skulle bli mindre inflation. Men även om det finns stora problem med betygen har vi inga andra urvalssystem som fungerar bättre. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm