Annons
Foto: Shutterstock

Lärare på sociala medier – en helt ny värld

Publicerad 24 mars 2020

Fakta

Forskning

Forskning om lärares användning av sociala medier

Fakta

Lindas tre favoritkonton

Linda Forssel Asps tre favoritkonton:

@livet_i_skolan

  • ”Inspirerande konto med stort fokus på kooperativt lärande.” 

@ullisskolsida

  • ”Drivs av Ullis som är väldigt duktig på det digitala och programmering.” 

@kunskap_glädje_trygghet

  • ”Trots att Emma jobbar med lägre åldrar fungerar tänket även i mina klasser.”

En regnbågsfärgad värld fylld med inspiration, kunskap och energi. Men också en rad yrkesetiska frågor som inte har några solklara svar. 
Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. 
Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen. 

På sociala medier brukar diskussioner snabbt bli hetsiga och tonen kan vara hård. Men att söka på hashtaggen #teachersofinstagram är att kliva in i en annan värld. 

Avsändarna är mestadels kvinnor med kontonamn som teacherishappy, mrsrainbowbright och lessonswithlaughter och när man bläddrar bland de 6,3 miljoner inläggen syns nästan bara leenden.

Det är bilder på klassrum med färgkoordinerade bokhyllor, egentryckta kuddar med budskap som ”be awesome” och ett oändligt utbud av egengjorda undervisningsmaterial med snirkliga typsnitt. Allt är i klara färger som rosa, gult och blått.

Som så ofta började trenden i USA – och här finns det också guld vid de regnbågsfärgade klassrummens slut. Redan 2012 blev lågstadieläraren Deanna Jump (@mrsjumpsclass, 78 000 följare) dollarmiljonär genom att sälja sitt undervisningsmaterial via plattformen Teachers pay teachers. 

Vi svenskar är ganska dåliga på att peppa varandra.

För de flesta av Instagramkontona handlar det dock just om att inspirera och motivera andra lärare. Så var det för Linda Forssell Asp som startade sitt konto @lindas.klassrum för tre och ett halvt år sedan.

– Jag befann mig i ett läge där det var väldigt mycket negativt skrivet om skolan, medan jag själv kände att jag hade det ganska bra. Så jag började fundera på hur jag kunde förmedla ett positivt budskap till omvärlden och ge goda exempel från mitt klassrum, säger hon.

Inspirationen till innehållet kom ofta från just amerikanska eller australiensiska konton. 

– Där är det ganska mycket pepp och vi svenskar är ganska dåliga på att peppa varandra. Så det fick bli min grej på Instagram, att jag visar hur jag jobbar med olika material och så peppar jag eller kommer med roliga citat med igenkänningsfaktor, situationer som många lärare hamnar i och som man kan le lite åt.

Linda Forssell Asp.I dag är hon långt ifrån ensam i Sverige om att ha ett inspirationskonto för lärare på Instagram. 

– Jag ser det som ett otroligt utvidgat kollegialt lärande där jag har kunnat hitta fler lärare som tänker lite som jag. På en del skolor är det fortfarande så att man stänger dörren till klassrummet om sig och det ses som besvärande om någon kommer in och tittar på. Jag stänger också dörren, men min dörr är ändå öppen.

– Jag delar gärna med mig om någon vill se mina exempel och här hittade jag ett forum där människor är lika öppna som jag. Det trivs jag väldigt bra med, säger Linda Forssell Asp.

Många av de andra instagrammande lärarna har hon också träffat fysiskt.

– Vi ses och pratar om hur vi kan undervisa i våra grupper, hur vi kan dela egengjort material med andra lärare och hur vi tänker kring våra Instagramflöden. Vi utbyter tankar och idéer som gäller både vår yrkesroll och vår Instagramroll. 

Den stora majori­teten av Linda Forssell Asps 8 000 Instagramföljare är kvinnliga lärare.  Så vad ger sociala medier dig som lärare?

– Det konkreta som man tar med sig in i undervisningen är plockmaterial, och tankar kring undervisningsinnehåll. Jag har skapat ett otroligt bibliotek som passar de ämnen som jag undervisar i, tack vare den dela-kultur som finns. Då kan man kan bryta boktänket och jobba med annat material. 

Genom att peppa andra lärare har den egna yrkesvardagen dessutom blivit mer lustfylld.

– Trots att det är samma barn, samma typ av skolor och samma förutsättningar för mitt jobb, så tycker jag att det är väldigt mycket roligare
i dag än för fem år sedan. Det har Instagram gett mig. Jag blev ju lärare för att jag tycker att jag har något att bjuda på och vill fler nås av det så tycker jag att det är trevligt, säger Linda Forssell Asp.

Det har funnits en diskussion kring att vara lärare och ha stora sociala kanaler. Hur ser du på det – att vara både lärare och influencer samtidigt? 

– Om man tycker att det är någonting dåligt med det så tror jag inte att man har förstått att många av oss lärare länge delat med oss av det vi brinner för. Jag har flera föräldrar som följer mig och som tycker att det är jättetrevligt att ha en lärare som engagerar sig så mycket som jag gör. I debatten handlar det ofta om att man inte vill ha en influencer som lärare, men kom till mitt klassrum så får du bedöma om jag är lärare eller influencer. Jag ser inte mig som en influencer, jag ser mig som en lärare, säger Linda Forssell Asp. 

På Tiktok har läraren Rickard Nordström närmare 170 000 följare. Men frågan är inte okontroversiell och i december nådde diskussionen kring lärare som influencers riksmedia när artiklar i Resumé, Aftonbladet och Expressen skrev om Sveriges mest kända lärarinfluencer Rickard Nordström (@magisternordström, 30 300 följare).

På sociala medier har han gjort sig känd för sina peppiga inlägg där han talar in i kameran och där ledorden är ”kunskap, glädje och kärlek”. Mycket av innehållet är också direkt från vardagen i klassrummet där han tipsar om samarbetsövningar eller publicerar ”fredagsdansen” där hela klassen dansar tillsammans.

Förutom alla lärare och elever som följer honom på Instagram, finns han också på Youtube (7 000 följare) – men störst är han på Tiktok där han har 169 800 följare.

Emellanåt sker det också reklamsamarbeten, och det var ett sådant samarbete med ett dammsugarföretag som ledde till upprörda debattartiklar i både Aftonbladet och Expressen. Skribenterna Kristoffer Bergström och Malin Lernfelt frågade sig om det går att vara offentligt anställd lärare, samtidigt som man gör reklam för eller blir sponsrad av företag. 

Enligt Lagen om offentlig anställning får man inte ha förtroendeskadliga bisysslor vid sidan av sin tjänst. Men vad innebär egentligen det för en lärare? 

– I princip allt som du gör på din fritid är bisysslor. Nästa steg är sedan att fråga sig om det är en förtroendeskadlig bisyssla och det kan vara en ganska svår bedömning att göra, förklarar Olle Lundin som är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.   

Olle Lundin.Att reglerna är applicerbara på de lärarkonton som sponsras av exempelvis läromedelsföretag är han dock övertygad om. 

– Det skulle jag säga är en förtroendeskadlig bisyssla, eftersom vi då har anledning att tro att den här läraren väljer ut läromedel på grund av sponsring och inte på grund av kvalitet. 

Men om det handlar om företag som inte har med skolan att göra?

– En lärare måste få ha lite eget liv också. Det är klart att man kan ha ett konto på internet och låta sig sponsras av exempelvis ett klädföretag, men så fort det börjar ha någonting med den här verksamheten som man ägnar sig åt på dagtid att göra – undervisning och barn – då börjar det bli mer problematiskt. Det är då som vi vill att våra tjänstemän som jobbar i offentlig förvaltning ska vara opartiska och sakliga. 

I regel är det upp till arbetsgivaren att ha koll på sina anställdas bisysslor och förbjuda dem om det är något som anses förtroendeskadligt. Om läraren inte håller med kan han eller hon vända sig till facket som i sin tur kan få en prövning i Arbetsdomstolen, vilket ytterst avgör vad som är en förtroendeskadlig bisyssla.

En framgångsrik lärare med stora sociala medier kan ju också bli bra reklam för skolan, så att arbetsgivaren tycker att det är en bra bisyssla och att läraren tycker att det är en bra bisyssla. Kan det då ses som förtroendeskadligt om ingen av dem tycker att det är ett problem?

– Egentligen är det inte bara en grej mellan arbetsgivare och arbetstagare eftersom förtroendeskadliga bisysslor är förbjudna i lag. Men kruxet är att det inte finns någon som utövar en vettig tillsyn över det här. Det bygger väldigt mycket på att arbetsgivaren agerar. 

Marcus PerssonMen yrkesetiska avvägningar när det kommer till sociala medier gäller knappast bara de lärare som har stora Instagramkonton. Marcus Persson är docent vid Linköpings universitet och har bedrivit flera forskningsprojekt om lärares användning av sociala medier. 

Hans nationella kartläggning visar att 31 procent av högstadielärarna använde sociala medier för elevkontakter i undervisningssyfte år 2015. Nästan lika många, 28 procent, använde sociala medier i socialt syfte i kontakten med elever. Det gör lärare till en av de yrkesgrupper som har varit snabbast med att ta till sig sociala medier som arbetsredskap, vilket enligt Marcus Persson påverkar yrkesrollen.

– Sociala medier gör att man blir tillgänglig på ett helt annat sätt, eftersom läraren kan vara ett knapptryck bort från eleven även efter skoltid. Sedan glider privatliv och arbetsliv ihop på ett nytt sätt eftersom man kan få en ökad insyn i varandras tillvaro, säger Marcus Persson.

Initiativet till att använda sociala medier kommer i regel från lärarna själva.

– Många lärare uttrycker att de vill möta eleverna där eleverna är. Så eleverna sätts i första rummet, vilket är hedervärt, men många gånger har lärarna inte funderat över konsekvenserna för sitt eget arbetsliv.

Detta trots att mer än hälften av lärarna som använder sociala medier i kontakt med elever är tillgängliga för eleverna ”för det mesta” eller ”alltid” även utanför skoltid. Men tillgänglighetsaspekten ses i regel inte som ett problem, vilket har förvånat Marcus Persson.

– När vi frågade om den här kontakten på kvällar och helger tillkom utöver ordinarie arbetstid så fick vi ofta höra att lärarna har kontakten på sin förtroendetid. Men även förtroendearbetstiden är begränsad och har man lagt till fler element så måste det ju betyda att man har tagit bort något annat för att det ska gå ihop. Men det fick vi inget bra svar på, säger Marcus Persson. 

Alla lärare kanske inte ser sitt yrke som att man vill vara lärare dygnet runt.

Majoriteten av lärarna (72 procent) tycker att man har någon form av ansvar för vad eleverna gör på sociala medier. 

– Det ligger i professionen att man som lärare är ansvarig för elevernas välbefinnande. Många uttryckte att om man är ute på stan och träffar en elev som är full, så kan man känna ansvar och att det är samma sak på sociala medier. Men här kan situationen uppstå betydligt oftare och frågan som väcks är huruvida man är lärare på helgen, om man ser en elev agera olämpligt på Facebook då. Alla lärare kanske inte ser sitt yrke som ett kall på det viset, att man vill vara lärare dygnet runt. 

Enligt kartläggningen används sociala medier av lärare i alla åldrar, men nyttjandet är större hos förstelärare.  

– Jag tror inte att man ska underskatta förstelärarreformens betydelse för användandet av sociala medier bland lärarkåren som helhet. Förstelärarna ska stå för kollegial kunskapsutveckling och många har som sin mission att arbeta med digitala verktyg och få sina kollegor med på tåget, säger Marcus Persson. 

Men om förstelärare varit delaktiga i att öka användningen av sociala medier, kan inte detsamma sägas om rektorerna eller ledningen på skolan. 

– Vi märkte snabbt att rektorerna och skolledningen inte alltid är medvetna om andelen lärare som använder sociala medier. När vi sökte lärare till våra intervjuer fick vi ofta svaret att ”Nej, vi använder inte sociala medier på vår skola. Vi använder den här lärplattformen”. För då har man köpt in en dyr lärplattform som man menar att lärarna använde, fast de i själva verket visade sig att de och eleverna även kommunicerade på Facebook, säger Marcus Persson. 

Facebook är hopplöst töntigt hos min årskurs.

Kerstin Dahlin.En ovanligt flitig Facebook-lärare är Kerstin Dahlin. Men det är sällan hon använder Facebook för just elevkontakt. 

– Facebook är hopplöst töntigt hos min årskurs, de bara himlar med ögonen om man föreslår att de ska skaffa Facebook. Istället har vi en del kontakt via Instagram, men inte på något formaliserat sätt – det är mer av en social kanal. 

Hon håller inte med om att den ständiga uppkopplingen skulle skapa stress när det kommer till elevkontakt. Tvärtom.

– När jag började jobba för 20 år sedan var det fullständigt självklart att jag skulle lämna ut mitt privata telefonnummer och finnas tillgänglig på det. Så tillgänglighetsaspekten fanns ändå. Med sociala medier känner jag mig i stället mer avslappnad eftersom jag kan välja när jag vill svara på ett meddelande. För mig har det bara varit positivt.

Framförallt har den stora vinsten varit det kollegiala rum som skapats. I hennes Facebook-grupp ”Utmanande undervisning” samlas hon och 27 000 andra lärare för att diskutera, fråga och tipsa varandra kring olika aspekter av undervisning. 

– Jag tycker att Facebook har blivit en fantastisk resurs där man när som helst på dygnet kan slänga ur sig en fråga och det finns alltid någon kollega som är intresserad av att diskutera eller svara. Jag tycker att det ger massor av saker: inspiration, mod, kunskap och uppmuntran. Det är en kollegial utvecklingsarena som jag hoppas att fler lärare får upp ögonen för.

Jag får en känsla av att det är många lärare i dag som känner sig ensamma.

För Kerstin Dahlin själv har gruppen lett till en ny karriärvändning, eftersom hon sedan ett år är tjänstledig för att utveckla läromedel. Den typen av uppdrag tror hon inte att hon hade fått utan sociala medier. 

– Om jag inte hade börjat sticka ut huvudet i och med den här gruppen, så tror jag inte att jag hade knutit de kontakter som jag har och hade därmed inte fått de möjligheter som jag har fått.

Kerstin Dahlin har startat Facebook-gruppen Utmanande undervisning som samlar 27 000 lärare.

Hon är ensam administratör i gruppen och är strikt kring att inläggen ska handla om just undervisning, likaså att tonen ska vara god. 

– I en del grupper tar det negativa lätt över. Det blir långa och hårda diskussioner kring vem som har det tuffast på jobbet, läxors vara eller inte vara och om förstelärarsystemet. Men sådant blir sällan konstruktivt och slutar nästan alltid med att det bara blir pajkastning. Därför tar jag inte in vilka inlägg som helst och håller koll på hur samtalen går, säger Kerstin Dahlin.

Populära inlägg rör i stället hur hon lägger upp arbetsområden inom geografi, religion eller historia. Men allra störst är törsten efter de inlägg som berör undervisning i allmänhet. 

– Hur gör man för att få en undervisning som är utmanande och stöttande? Hur gör man för att få en undervisning som är hållbar så att man inte själv kör ner i träsket och inte orkar mer? Sådana reflekterande inlägg brukar skapa mest engagemang.

Varför tror du att det finns en sådan törst bland lärare att kommunicera via sociala medier?

– Jag får en känsla av att det är många lärare i dag som känner sig ensamma, som känner sig oförberedda på verkligheten och som känner att de inte har fått med sig det bagage de behöver från lärarutbildningen eller så har de inte ens adekvat utbildning. Jag märker att det finns många osäkra lärare som behöver det här stödet, säger Kerstin Dahlin. 

Kanske kan en del av svaret på frågan kring varför så många söker sig till lärarkontona på Instagram och grupperna på Facebook helt enkelt gömma sig i Sveriges lärarbrist. Linda Forssell Asp är inne på samma spår.

– Ju längre tid det går, desto mer märker jag att det finns ett behov av det jag gör för jag får väldigt många nyexade eller oexaminerade lärare som frågar mig massa saker. Det är uppenbart att man inte vågar fråga sina kollegor och att det finns ett behov av bekräftelse. Samtidigt är det ganska sorgligt att det är så, för kollegorna är ju egentligen den bästa resursen att ha, säger hon. 

Fotnot: Skolvärlden har sökt Rickard Nordström för en intervju.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons