larare_pa_some
Foto: Shutterstock
Sociala medier

Lärare på sociala medier – en helt ny värld

En regnbågsfärgad värld fylld med inspiration, kunskap och energi. Men också en rad yrkesetiska frågor som inte har några solklara svar. 
Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. 
Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen. 

Forskning

Forskning om lärares användning av sociala medier

På sociala medier brukar diskussioner snabbt bli hetsiga och tonen kan vara hård. Men att söka på hashtaggen #teachersofinstagram är att kliva in i en annan värld.

Avsändarna är mestadels kvinnor med kontonamn som teacherishappy, mrsrainbowbright och lessonswithlaughter och när man bläddrar bland de 6,3 miljoner inläggen syns nästan bara leenden.

Det är bilder på klassrum med färgkoordinerade bokhyllor, egentryckta kuddar med budskap som ”be awesome” och ett oändligt utbud av egengjorda undervisningsmaterial med snirkliga typsnitt. Allt är i klara färger som rosa, gult och blått.

Som så ofta började trenden i USA – och här finns det också guld vid de regnbågsfärgade klassrummens slut. Redan 2012 blev lågstadieläraren Deanna Jump (@mrsjumpsclass, 78 000 följare) dollarmiljonär genom att sälja sitt undervisningsmaterial via plattformen Teachers pay teachers.

”Vi svenskar är ganska dåliga på att peppa varandra”

För de flesta av Instagramkontona handlar det dock just om att inspirera och motivera andra lärare. Så var det för Linda Forssell Asp som startade sitt konto @lindas.klassrum för tre och ett halvt år sedan.

– Jag befann mig i ett läge där det var väldigt mycket negativt skrivet om skolan, medan jag själv kände att jag hade det ganska bra. Så jag började fundera på hur jag kunde förmedla ett positivt budskap till omvärlden och ge goda exempel från mitt klassrum, säger hon.

Inspirationen till innehållet kom ofta från just amerikanska eller australiensiska konton.

– Där är det ganska mycket pepp och vi svenskar är ganska dåliga på att peppa varandra. Så det fick bli min grej på Instagram, att jag visar hur jag jobbar med olika material och så peppar jag eller kommer med roliga citat med igenkänningsfaktor, situationer som många lärare hamnar i och som man kan le lite åt.

Linda Forssell Asp.
Linda Forssell Asp.

I dag är hon långt ifrån ensam i Sverige om att ha ett inspirationskonto för lärare på Instagram.

– Jag ser det som ett otroligt utvidgat kollegialt lärande där jag har kunnat hitta fler lärare som tänker lite som jag. På en del skolor är det fortfarande så att man stänger dörren till klassrummet om sig och det ses som besvärande om någon kommer in och tittar på. Jag stänger också dörren, men min dörr är ändå öppen.

– Jag delar gärna med mig om någon vill se mina exempel och här hittade jag ett forum där människor är lika öppna som jag. Det trivs jag väldigt bra med, säger Linda Forssell Asp.

Många av de andra instagrammande lärarna har hon också träffat fysiskt.

– Vi ses och pratar om hur vi kan undervisa i våra grupper, hur vi kan dela egengjort material med andra lärare och hur vi tänker kring våra Instagramflöden. Vi utbyter tankar och idéer som gäller både vår yrkesroll och vår Instagramroll.

Den stora majori­teten av Linda Forssell Asps 8 000 Instagramföljare är kvinnliga lärare.
Den stora majori­teten av Linda Forssell Asps Instagramföljare är kvinnliga lärare.

Så vad ger sociala medier dig som lärare?

– Det konkreta som man tar med sig in i undervisningen är plockmaterial, och tankar kring undervisningsinnehåll. Jag har skapat ett otroligt bibliotek som passar de ämnen som jag undervisar i, tack vare den dela-kultur som finns. Då kan man kan bryta boktänket och jobba med annat material.

Genom att peppa andra lärare har den egna yrkesvardagen dessutom blivit mer lustfylld.

– Trots att det är samma barn, samma typ av skolor och samma förutsättningar för mitt jobb, så tycker jag att det är väldigt mycket roligare
i dag än för fem år sedan. Det har Instagram gett mig. Jag blev ju lärare för att jag tycker att jag har något att bjuda på och vill fler nås av det så tycker jag att det är trevligt, säger Linda Forssell Asp.

Det har funnits en diskussion kring att vara lärare och ha stora sociala kanaler. Hur ser du på det – att vara både lärare och influencer samtidigt? 

– Om man tycker att det är någonting dåligt med det så tror jag inte att man har förstått att många av oss lärare länge delat med oss av det vi brinner för. Jag har flera föräldrar som följer mig och som tycker att det är jättetrevligt att ha en lärare som engagerar sig så mycket som jag gör. I debatten handlar det ofta om att man inte vill ha en influencer som lärare, men kom till mitt klassrum så får du bedöma om jag är lärare eller influencer. Jag ser inte mig som en influencer, jag ser mig som en lärare, säger Linda Forssell Asp.

På Tiktok har läraren Rickard Nordström närmare 170 000 följare.
På Tiktok finns läraren Rickard Nordström.

Men frågan är inte okontroversiell och i december nådde diskussionen kring lärare som influencers riksmedia när artiklar i Resumé, Aftonbladet och Expressen skrev om Sveriges mest kända lärarinfluencer Rickard Nordström (@magisternordström).

På sociala medier har han gjort sig känd för sina peppiga inlägg där han talar in i kameran och där ledorden är ”kunskap, glädje och kärlek”. Mycket av innehållet är också direkt från vardagen i klassrummet där han tipsar om samarbetsövningar eller publicerar ”fredagsdansen” där hela klassen dansar tillsammans.

Förutom alla lärare och elever som följer honom på Instagram, finns han också på Youtube – men störst är han på Tiktok.

Emellanåt sker det också reklamsamarbeten, och det var ett sådant samarbete med ett dammsugarföretag som ledde till upprörda debattartiklar i både Aftonbladet och Expressen. Skribenterna Kristoffer Bergström och Malin Lernfelt frågade sig om det går att vara offentligt anställd lärare, samtidigt som man gör reklam för eller blir sponsrad av företag.

Enligt Lagen om offentlig anställning får man inte ha förtroendeskadliga bisysslor vid sidan av sin tjänst. Men vad innebär egentligen det för en lärare? 

– I princip allt som du gör på din fritid är bisysslor. Nästa steg är sedan att fråga sig om det är en förtroendeskadlig bisyssla och det kan vara en ganska svår bedömning att göra, förklarar Olle Lundin som är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Olle Lundin.
Olle Lundin.

Att reglerna är applicerbara på de lärarkonton som sponsras av exempelvis läromedelsföretag är han dock övertygad om.

– Det skulle jag säga är en förtroendeskadlig bisyssla, eftersom vi då har anledning att tro att den här läraren väljer ut läromedel på grund av sponsring och inte på grund av kvalitet.

Men om det handlar om företag som inte har med skolan att göra?

– En lärare måste få ha lite eget liv också. Det är klart att man kan ha ett konto på internet och låta sig sponsras av exempelvis ett klädföretag, men så fort det börjar ha någonting med den här verksamheten som man ägnar sig åt på dagtid att göra – undervisning och barn – då börjar det bli mer problematiskt. Det är då som vi vill att våra tjänstemän som jobbar i offentlig förvaltning ska vara opartiska och sakliga.

I regel är det upp till arbetsgivaren att ha koll på sina anställdas bisysslor och förbjuda dem om det är något som anses förtroendeskadligt. Om läraren inte håller med kan han eller hon vända sig till facket som i sin tur kan få en prövning i Arbetsdomstolen, vilket ytterst avgör vad som är en förtroendeskadlig bisyssla.

En framgångsrik lärare med stora sociala medier kan ju också bli bra reklam för skolan, så att arbetsgivaren tycker att det är en bra bisyssla och att läraren tycker att det är en bra bisyssla. Kan det då ses som förtroendeskadligt om ingen av dem tycker att det är ett problem?

– Egentligen är det inte bara en grej mellan arbetsgivare och arbetstagare eftersom förtroendeskadliga bisysslor är förbjudna i lag. Men kruxet är att det inte finns någon som utövar en vettig tillsyn över det här. Det bygger väldigt mycket på att arbetsgivaren agerar.

Marcus Persson
Marcus Persson

Men yrkesetiska avvägningar när det kommer till sociala medier gäller knappast bara de lärare som har stora Instagramkonton. Marcus Persson är docent vid Linköpings universitet och har bedrivit flera forskningsprojekt om lärares användning av sociala medier.

Hans nationella kartläggning visar att 31 procent av högstadielärarna använde sociala medier för elevkontakter i undervisningssyfte år 2015. Nästan lika många, 28 procent, använde sociala medier i socialt syfte i kontakten med elever. Det gör lärare till en av de yrkesgrupper som har varit snabbast med att ta till sig sociala medier som arbetsredskap, vilket enligt Marcus Persson påverkar yrkesrollen.

– Sociala medier gör att man blir tillgänglig på ett helt annat sätt, eftersom läraren kan vara ett knapptryck bort från eleven även efter skoltid. Sedan glider privatliv och arbetsliv ihop på ett nytt sätt eftersom man kan få en ökad insyn i varandras tillvaro, säger Marcus Persson.

Initiativet till att använda sociala medier kommer i regel från lärarna själva.

– Många lärare uttrycker att de vill möta eleverna där eleverna är. Så eleverna sätts i första rummet, vilket är hedervärt, men många gånger har lärarna inte funderat över konsekvenserna för sitt eget arbetsliv.

Detta trots att mer än hälften av lärarna som använder sociala medier i kontakt med elever är tillgängliga för eleverna ”för det mesta” eller ”alltid” även utanför skoltid. Men tillgänglighetsaspekten ses i regel inte som ett problem, vilket har förvånat Marcus Persson.

– När vi frågade om den här kontakten på kvällar och helger tillkom utöver ordinarie arbetstid så fick vi ofta höra att lärarna har kontakten på sin förtroendetid. Men även förtroendearbetstiden är begränsad och har man lagt till fler element så måste det ju betyda att man har tagit bort något annat för att det ska gå ihop. Men det fick vi inget bra svar på, säger Marcus Persson.

Majoriteten av lärarna (72 procent) tycker att man har någon form av ansvar för vad eleverna gör på sociala medier.

– Det ligger i professionen att man som lärare är ansvarig för elevernas välbefinnande. Många uttryckte att om man är ute på stan och träffar en elev som är full, så kan man känna ansvar och att det är samma sak på sociala medier. Men här kan situationen uppstå betydligt oftare och frågan som väcks är huruvida man är lärare på helgen, om man ser en elev agera olämpligt på Facebook då. Alla lärare kanske inte ser sitt yrke som ett kall på det viset, att man vill vara lärare dygnet runt.

Enligt kartläggningen används sociala medier av lärare i alla åldrar, men nyttjandet är större hos förstelärare.

– Jag tror inte att man ska underskatta förstelärarreformens betydelse för användandet av sociala medier bland lärarkåren som helhet. Förstelärarna ska stå för kollegial kunskapsutveckling och många har som sin mission att arbeta med digitala verktyg och få sina kollegor med på tåget, säger Marcus Persson.

Men om förstelärare varit delaktiga i att öka användningen av sociala medier, kan inte detsamma sägas om rektorerna eller ledningen på skolan.

– Vi märkte snabbt att rektorerna och skolledningen inte alltid är medvetna om andelen lärare som använder sociala medier. När vi sökte lärare till våra intervjuer fick vi ofta svaret att ”Nej, vi använder inte sociala medier på vår skola. Vi använder den här lärplattformen”. För då har man köpt in en dyr lärplattform som man menar att lärarna använde, fast de i själva verket visade sig att de och eleverna även kommunicerade på Facebook, säger Marcus Persson.

”Facebook är hopplöst töntigt hos min årskurs”

Kerstin Dahlin.
Kerstin Dahlin. | Foto: Lärargalan

En ovanligt flitig Facebook-lärare är Kerstin Dahlin. Men det är sällan hon använder Facebook för just elevkontakt.

– Facebook är hopplöst töntigt hos min årskurs, de bara himlar med ögonen om man föreslår att de ska skaffa Facebook. Istället har vi en del kontakt via Instagram, men inte på något formaliserat sätt – det är mer av en social kanal.

Hon håller inte med om att den ständiga uppkopplingen skulle skapa stress när det kommer till elevkontakt. Tvärtom.

– När jag började jobba för 20 år sedan var det fullständigt självklart att jag skulle lämna ut mitt privata telefonnummer och finnas tillgänglig på det. Så tillgänglighetsaspekten fanns ändå. Med sociala medier känner jag mig i stället mer avslappnad eftersom jag kan välja när jag vill svara på ett meddelande. För mig har det bara varit positivt.

Framförallt har den stora vinsten varit det kollegiala rum som skapats. I hennes Facebook-grupp ”Utmanande undervisning” samlas hon och 27 000 andra lärare för att diskutera, fråga och tipsa varandra kring olika aspekter av undervisning.

– Jag tycker att Facebook har blivit en fantastisk resurs där man när som helst på dygnet kan slänga ur sig en fråga och det finns alltid någon kollega som är intresserad av att diskutera eller svara. Jag tycker att det ger massor av saker: inspiration, mod, kunskap och uppmuntran. Det är en kollegial utvecklingsarena som jag hoppas att fler lärare får upp ögonen för.

För Kerstin Dahlin själv har gruppen lett till en ny karriärvändning, eftersom hon sedan ett år är tjänstledig för att utveckla läromedel. Den typen av uppdrag tror hon inte att hon hade fått utan sociala medier.

– Om jag inte hade börjat sticka ut huvudet i och med den här gruppen, så tror jag inte att jag hade knutit de kontakter som jag har och hade därmed inte fått de möjligheter som jag har fått.

Kerstin Dahlin har startat Facebook-gruppen Utmanande undervisning som samlar 27 000 lärare.
Kerstin Dahlin har startat Facebook-gruppen Utmanande undervisning.

Hon är ensam administratör i gruppen och är strikt kring att inläggen ska handla om just undervisning, likaså att tonen ska vara god.

– I en del grupper tar det negativa lätt över. Det blir långa och hårda diskussioner kring vem som har det tuffast på jobbet, läxors vara eller inte vara och om förstelärarsystemet. Men sådant blir sällan konstruktivt och slutar nästan alltid med att det bara blir pajkastning. Därför tar jag inte in vilka inlägg som helst och håller koll på hur samtalen går, säger Kerstin Dahlin.

Populära inlägg rör i stället hur hon lägger upp arbetsområden inom geografi, religion eller historia. Men allra störst är törsten efter de inlägg som berör undervisning i allmänhet.

– Hur gör man för att få en undervisning som är utmanande och stöttande? Hur gör man för att få en undervisning som är hållbar så att man inte själv kör ner i träsket och inte orkar mer? Sådana reflekterande inlägg brukar skapa mest engagemang.

Varför tror du att det finns en sådan törst bland lärare att kommunicera via sociala medier?

– Jag får en känsla av att det är många lärare i dag som känner sig ensamma, som känner sig oförberedda på verkligheten och som känner att de inte har fått med sig det bagage de behöver från lärarutbildningen eller så har de inte ens adekvat utbildning. Jag märker att det finns många osäkra lärare som behöver det här stödet, säger Kerstin Dahlin.

Kanske kan en del av svaret på frågan kring varför så många söker sig till lärarkontona på Instagram och grupperna på Facebook helt enkelt gömma sig i Sveriges lärarbrist. Linda Forssell Asp är inne på samma spår.

– Ju längre tid det går, desto mer märker jag att det finns ett behov av det jag gör för jag får väldigt många nyexade eller oexaminerade lärare som frågar mig massa saker. Det är uppenbart att man inte vågar fråga sina kollegor och att det finns ett behov av bekräftelse. Samtidigt är det ganska sorgligt att det är så, för kollegorna är ju egentligen den bästa resursen att ha, säger hon.

Fotnot: Skolvärlden har sökt Rickard Nordström för en intervju.

Lindas tre favoritkonton

Linda Forssel Asps tre favoritkonton:

@livet_i_skolan

  • ”Inspirerande konto med stort fokus på kooperativt lärande.” 

@ullisskolsida

  • ”Drivs av Ullis som är väldigt duktig på det digitala och programmering.” 

@kunskap_glädje_trygghet

  • ”Trots att Emma jobbar med lägre åldrar fungerar tänket även i mina klasser.”
Kommentera