Läraren ett år efter skolattacken: ”Säkerheten är en del i vardagen”

Utbildning i pågående dödligt våld.
Låssystem och besöksbrickor.
Investering i en larmapplikation.
De vardagliga diskussionerna på Peder Skrivares gymnasium i Varberg har blivit annorlunda sedan en före detta elev gick till attack med yxa och skadade en 17-årig pojke.

En vecka i mitten på februari: en skolklass i Västerås har knivrånats på sina datorer mitt under en lektion, en elev på Leksands gymnasium har pistolrånats och en skola i Ystad har utsatts för hot på sociala medier.

Debatten om säkerheten har aktualiserats – och på tolv månader har det dessutom inträffat tre skol-attacker.

En skola som går igenom det här i praktiken är Peder Skrivares gymnasium i Varberg.

– Numera är säkerhetsfrågorna en del i vardagen. Inte så att vi går omkring och är rädda. Det känns mer som ett nödvändigt inslag, säger Anders Lindborg som är lärare på skolan och biträdande förenings- och huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund i Varberg.

Skadade 17-åring med yxhugg

Det var för ett år sedan som en 25-årig man i arbetskläder, ansiktsmask och svetshjälm – beväpnad med brandbomber, knivar och yxor – gick in på sin gamla skola.

Elever och lärare trodde att han var där för att jobba, men 25-åringen hade helt andra planer.

”Mitt mål är att sprida kaos för att jag fått lida. Nu ska ni andra få känna min vrede”, stod det på en lapp som mannen lämnat kvar i sin lägenhet. Där hade han också antecknat att PS (Peder Skrivares gymnasium) var först på listan och att målet var ”90 pers”.

Han skadade en 17-årig pojke med ett yxhugg, gick runt i skolan och hotade ett tiotal andra, men avbröt dådet och kastade ifrån sig vapnen och maskeringen och flydde. Senare greps han nära den skola som stod som nummer två på listan (”Håsten 50 pers”) och berättade för polisen att tanken var att det skulle bli som i Trollhättan, att han skulle dö och döda – men att han inte vågade.

– Jag var inte på plats i skolan när det hände. Så först blev det en overklighetskänsla när jag hörde om attacken, sedan följdes det av lättnad över att allt gått så pass bra och efter det smög sig insikten på om hur otroligt illa det hade kunnat gå, säger Anders Lindborg.

Så här ser tidslinjen ut

Om vi följer tidslinjen för skolattacken i förundersökningen stöter vi på säkerhetsfrågorna i tur och ordning.

Det finns inga bilder från övervakningskameran i förundersökningen när 25-åringen hoppade av tvåans buss och gick över skolgården.

– Kameran är bara på när skolan är stängd och finns där för att det tidigare varit en del problem med skadegörelse på kvällstid. Det här handlar ju om integritet också, för vill vi verkligen ha en skola där lärare och elever är övervakade? säger Anders Lindborg.

Gymnasiechefen Tobias Ramstedt ser fler nackdelar än fördelar med att ha kameran i gång under skoltid.

– Jag måste också flika in att det känns skönt att ha kunnat be polisen titta på våra säkerhetsplaner och komma med inspel. Sedan vill jag framhålla bra samarbete med lärarfacken. Jag är glad för att exempelvis ett LR-ombud kan kolla av en fråga med sina kollegor på andra skolor. Det är ett ovärderligt stöd, säger Tobias Ramstedt.

25-åringen gick in i den största entrén i det som kallas för huvudbyggnaden på den översiktsbild med totalt elva fastigheter som finns på polisens flygbild.

– Här har vi fått nya rutiner. Nu ska alla utomstående anmälas i förväg och få en besöksbricka. Gärningsmannen hade arbetskläder på sig när han gick in på skolan och kunde misstas för att skulle jobba, men nu är det naturligt att gå fram till någon man inte känner igen och odramatiskt fråga ”Hej, vem är du – kan jag hjälpa dig med något?”. Vi har diskuterat olika låssystem och vilka dörrar som ska vara låsta, säger Anders Lindborg.

25-åringen maskerade sig på en skoltoalett och tog fram yxorna ur en sportbag och gick omkring i skolan, där han hotade flera elever, högg en 17-åring i handen och stod öga mot öga med en kvinna i personalen innan han morrade åt henne och gick vidare.

– Det här var väldigt traumatiskt för den person som plötsligt mötte den maskerade mannen. Vi har diskuterat igenom händelsen efteråt och vi har haft polisen på besök och fått föreläsningar om hur vi kan agera i PDV (pågående dödligt våld, reds anm). Vi har påbörjat utbildningen med inrymning med diskussioner om hur man låser in sig själva eller hur man låser in en gärningsman, säger Anders Lindborg.

Gymnasiechefen Tobias Ramstedt:

– Vi har även haft vår krisplan på remiss till polisen för att de ska få en förståelse för hur vi tänker, agerar och vilka som är kontakter på skolan. Sedan har polisen övat själva på skolan. Vi har ett nära och väl fungerande samarbete med polismyndigheten, men har även haft en del förebyggande arbete tillsammans med räddningstjänsten i form av riskbedömningar av verksamheten, säger han.

Några elever slog larm på rektorsexpeditionen ungefär samtidigt som den 25-årige mannen lämnade byggnaden och slängde ifrån sig vapnen och svetshjälmen på skolgården.

– Här har det visat sig att vi är i stort behov av något slags larm. Det kan vara en app, så att vi kan kommunicera med varandra och med andra skolor. Det var ju faktiskt så att mannen greps i närheten av en annan skola, som det efteråt visade sig att han skrivit saker om. Den här processen håller vi på med just nu, säger Anders Lindborg.

Gymnasiechefen Tobias Ramstedt:

– När det gäller larm för vi en dialog med huvudskyddsombuden om hur vi bäst kan möta de behov verksamheten har. Vi har kommit ganska långt och jag räknar med
att vi är klara inom kort. Vi har också pratat med angränsande kommuner och tittat på olika lösningar.