Läraren: ”Höj kvalitén – inte antalet terminer”

Det nuvarande sommarlovet kan snart komma att förändras. I veckan föreslog Moderaterna i Stockholm att man bör införa tre terminer på test och i och med detta förkorta den nuvarande längden av sommarlovet. Stockholm skulle sådana fall bli en pilotkommun i en eventuell försöksverksamhet, om partiet får som de vill.

Oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) bakom förslaget kan tänka sig ett upplägg som i Storbritannien med en hösttermin från september till mitten av december, en vårtermin från januari till påsk och en sommartermin från påsk till mitten av juli.

Anna König Jerlmyr har under veckans gång berättat, i bland annat Svenska Dagbladet, att hon hoppas att tre terminer ska kunna öka antalet undervisningstimmar till snittet i OECD och på så vis även förbättra resultaten i skolorna.

Mikael Bruér är legitimerad högstadielärare i bland annat historia och samhällskunskap vid Fagrabäckskolan i Växjö samt ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Han ställer sig kritisk till förslaget som Anna König Jerlmyr presenterat.

– Det är mycket viktigare att satsa på kvalitet än kvantitet. Fokusera på bred kompetensutveckling som utgår ifrån lärarnas behov, inte som utgår ifrån kommunala förvaltningsbehov, säger Mikael Bruér och fortsätter:

– Man ska utgå från vad lärarna behöver för att faktiskt kunna utveckla undervisningen. Då är det inte ens säkert att vi behöver mer undervisningstid i skolan. Effektivisera tiden, ge oss god fortbildning och se till att man använder metoder som fungerar, säger han.

Huvudargumentet bland lärarna som ställer sig emot förslaget har enligt Mikael varit att det inte löser några problem. Utan han tror att det här bara skulle innebära att lärarna skulle få mer arbetstid av något som de redan har.

– Vet vi att reformen skulle kunna ge bättre skolresultat, då kan vi börja diskutera på allvar. Men det vi inte, säger han.

Efter att Anna König Jerlmyrs förslag presenterats uppstod debatten snabbt mellan lärarna om det var ett bra förslag eller inte. Ett argument för det nya förslaget som har återkommit är att lärare skulle vara emot förslaget bara för att de vill ha kvar en sommarledighet.

– Det är klart att det finns en viss raljans kring det där, och det är en förmån. Men visst är det rätt skönt med en lång ledighet när man har arbetat så hårt, säger Mikael Bruér.

Han tror istället att förslaget enbart skulle minska attraktiviteten för läraryrket.

– Jag tror att det finns en risk att även fler lärare väljer att lämna sitt yrke. Skulle det genomföras så skulle det bara innebära en större arbetsbelastning för lärarna.

Alternativet skulle enligt Mikael Bruér vara att höja lönerna rejält för att jämna ut attraktivitetskraften som troligen skulle försvinna från yrket om lovet kortades.

– Sommarledigheten bidrar till att man kan tänka sig lägre lärarlön för att man får sådan lång ledighet. Kortar men ner den, då får man nog öka attraktiviteten på något annat sätt – med högre lön eller kraftigt förbättrade arbetsförhållanden, säger han och fortsätter:

– Det vet alla som har varit i en skolorganisation att pengarna finns inte. Vi har problem med att få pengar till ordentliga läromedel i skolan.

En viktig punkt som Moderaterna menar skulle lösas i och med förändringen är familjepusslet. Detta eftersom att det skulle bli lättare för föräldrarna att ta ledigt från jobbet och vara hemma med barnen under sommarlovet.

– Sen kan man också fråga sig om det är skolans ansvar att lösa människors livspussel. Är det inte skolans ansvar att eleverna ska lära sig saker? Sedan kan man prata om livspussel på andra plan, det finns faktiskt fritidshem och likande, säger Mikael Bruér och fortsätter:

– Jag tycker det är ett jättenaivt förslag. Då måste vi ha fler lärare som finns och arbetar i skolan, och då är frågan om vi inte arbetar tillräckligt redan. Det finns stora problem med överbelastning. Man kan inte lösa de fallande kunskapsresultaten med att ta in mer av något som inte fungerar, det låter himla ogenomtänkt.

Mikael Bruér tror att många av hans lärarkollegor nog kände sig lite överkörda av när förslaget presenterades.

– Ett av de stora problemen i den här diskussionen är att det kommer ovanifrån. Nästan alla reformer som har gjorts under de senaste åren har kommit ur det här perspektivet (uppifrån och ner) och det har med facit i hand inte varit särskilt lyckat. Lärare på både lokal och nationell nivå känner sig ofta överkörda av skolpolitiker och förvaltningar och det här bidrar ju inte till att minska den här känslan. Låt lärarna vara med och besluta, vi vet hur jobbet går till, säger han.