Annons
Lina Lindström

Läraren: Ställ frågor till dina läromedel

Publicerad 13 mars 2018

Den svenska modellen där lärare ansvarar för läromedelsinköp är ovanlig. Historieläraren Lina Lindström och hennes kollegor lade en hel termin på att hitta rätt bok.

Fakta

Lina Lindström

Lina Lindström är lärare i svenska och historia och undervisar på Midgårdsskolan i Umeå. Linas blogg handlar om hur hon tänker och gör för att inte missa kvinnorna och de kvinnliga perspektiven i sin historieundervisning. 

Fakta

Svenska läromedel

Svenska läromedel är läromedelsföretagens branschorganisation, med 13 medlemsföretag, och en arrangörerna bakom den årliga mässan Skolforum.
Organisationen främjar medlemsföretagens uppdrag att tillhandahålla verktyg av hög kvalitet för förskola, skola, komvux, SFI, universitet och folkbildning.

Källa: svenskalaromedel.se

Centralt innehåll, lärarhandledning, flexibilitet, värdegrund, tillgänglighet, digitalt kontra analogt osv… Det är mycket som ska stämma när man väljer ett nytt läromedel, och att hitta rätt bland alla alternativ kan vara en utmaning. I slutändan är det upp till lärarna att på något vis sålla agnarna från vetet, och välja det läromedel som bäst matchar deras undervisning.

– Ett bra läromedel betyder så mycket, arbetsbelastningsmässigt. Det ska kunna hjälpa oss att nå olika typer av elever och stötta den typ av undervisning vi ägnar oss åt, säger svensk- och historieläraren Lina Lindström.

Hon har ägnat mycket tid åt att fundera över läromedel och urvalet av dem, och har även bloggat om ämnet här i Skolvärlden.

 – Det är ju jättesvårt. I historia utgår vi från en enda lärobok, och vi har inte råd att byta ut den om den skulle visa sig vara ett dåligt val, det är ju jättedyrt att byta läromedel. Så om det blir fel är vi fast med en dålig bok i många år. Så det är skarpt läge, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att ha tänkt igenom vad man letar efter innan man sätter sig och läser igenom ett läromedel för att överväga ett inköp.

– Att man läser läromedlet med frågor i huvet är nog bra. Går uppgifterna att lösa på olika sätt så att olika elever kan använda det som fungerar bäst för dem, till exempel? Det kan vara bra att utgå från några generella frågor, och sedan har man väl lite specifika frågor kring sitt ämne när man läser, säger Lina Lindström.

Den svenska modellen där lärarna själva står för kvalitetssäkringen är relativt ovanlig, och har föregåtts av en ordning där staten granskade och gav omdömen. Ännu längre tillbaka var det endast statligt godkända läroböcker som gällde.

Skolvärlden har tidigare intervjuat en av världens ledande forskare på läromedel, britten Tim Oates, forskningschef vid universitetet i Cambridge. Han är tveksam till att Sveriges lösning, med närmast total frihet - och totalt ansvar - för lärarna, är den bästa.

– Hur vet vi att bedömningarna vi gör håller samma standard mellan olika skolor? Det är en ganska otydlig och osäker del av systemet i Sverige, säger han.

Men trots den kniviga och ofta tidskrävande processen tror inte Lina Lindström att en återgång till en ordning där myndigheter lägger sig i vore odelat positivt.

– Blir det automatiskt bättre för att Skolverket gör bedömningen? Det är klart att det skulle minska arbetsbelastningen med den typen av riktlinjer och rekommendationer, men det finns ju inget som garanterar att det leder till högre kvalitet. I slutändan är det någon person som ska göra det där urvalet, och det blir sårbart. I viss mån har vi på min skola gemensamma moment och då vill vi ha läromedel som stöttar vårt sätt att arbeta, säger hon.

I viss mån använder sig Lina och hennes kollegor av en extern värderare av litteraturen trots allt, nämligen de större läromedelsförlagen.

– Det är jättemycket att ta ställning till, och det blir nog att man lutar sig lite mot de stora förlagen. Ska vi ta in ett digitalt läromedel så blir det nog från ett av dem, det känns tryggast. Jag vet också att läromedelsförfattare upplever att det är en svår marknad att slå sig in på, just eftersom vi lärare ofta favoriserar de stora etablerade utgivarna.

Senast Lina Lindströms arbetslag bytte läromedel i historia tog alla kollegor med sig sina egna tankar och idéer om vad som är viktigt, och sedan diskuterade de tills de kunde enas om sju kriterier som var viktiga för läromedlet att uppfylla, exempelvis maktperspektiv och bra sammanfattningar.

– Alla har ju sina favoritgrejer som man vill att de ska ta upp, och vi är ju olika. Men genom ett gediget arbete där vi läste igenom ett antal läromedel kom vi gemensamt fram till ett val. Ett val som förstås inte var bäst på allt, men bäst på flest saker.

Allt som allt tog urvalsprocessen en hel termin. Diskussionerna sköttes under ämneslagstid och läsningen förtroendetid. Men Lina Lindström erkänner att tiden inte riktigt räcker till.

– Nej, förtroendetiden räcker kanske inte hela vägen. Men å andra sidan, om vi ska köpa in ett nytt läromedel till svenskämnet tar det inte alls lika lång tid. Där använder vi ett antal olika böcker och är inte lika beroende av att varje val blir helt perfekt.

Läromedelsföretagens branschorganisation Svenska läromedel har tagit fram en liten guide till lärare som står inför uppgiften att välja läromedel.

Guiden innehåller bland annat sju frågor av den grundläggande sort som Lina Lindström talar om:

  • Finns det en lärarhandledning till läromedlet?
  • Ger läromedlet möjligheter att undervisa flexibelt och anpassat till enskilda elever med olika kunskapsnivåer och förmågor?
  • Vilar läromedlet på läroplanens värdegrund och vetenskaplighet?
  • Innehåller läromedlet det centrala innehållet och främjar det ett varierat arbetssätt?
  • Har läromedlet en struktur som ger undervisningen progression och eleverna sammanhang?
  • Är läromedlet tillgängligt och har det formgivning och funktionalitet som förstärker undervisning och lärande?
  • Bidrar läromedlet till att utveckla kunskaper och förmågor?

Du kan läsa mer om frågorna på svenskalaromedel.se/laromedelskollen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons