”Man måste satsa mycket mer på implementeringen”

Skolverkets upplysningstjänst får ofta frågan – ”måste jag ha A på allt för att få A i betyg”. Enligt Skolverket tyder frågan på att betygsskalan feltolkas så att minsta lilla uppgift bedöms. Skolvärlden ringde upp Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledare, för att höra vilket ansvar rektor har för implementering och fortbildning.

– Rektor har ett stort ansvar för att se till att betygssättning sker på en likvärdig grund, att man jobbar med rättssäker betygssättning och att lärare har den kunskap och kompetens som krävs för att sätta betyg enligt gällande regler. Det faller under det pedagogiska ledarskapet.

Har du någon bild över hur implementeringen av nya betygsskalan sett ut?

– Nej, men när det gäller nationella reformer, generellt, så tycker vi att man måste satsa mycket mer på implementeringen. När vi får en ny läroplan eller betygsskala så är det av oerhörd stor vikt att staten, via sina verk, avsätter resurser för att erbjuda kompetensutveckling och implementeringskunskap om de nya reformernas innebörd.

Matz Nilsson trycker på att det också kräver att staten avsätter resurser.

– Det går inte att bara att lägga ut implementeringen på huvudmannanivå och rektor för då avgörs kvaliteten av lokala resursers vara eller icke vara. Vi menar att det nationella resursperspektivet måste vara mycket starkt och tydligt i implementeringen. Sen kan man adressera uppdraget till rektor, vi vill att våra medlemmar ska ta ansvar, men då ska resurserna finnas.

Angående de frågor Skolverket får till sin upplysningstjänst, och som myndigheten tolkar som att lärare har missförstått delar av betygsskalan, säger Matz Nilsson.

– Om betygsskalan uppfattas på ett sätt men Skolverket tycker något annat, då har man brustit i implementeringen. När det gäller reformer är det viktigt hur de uppfattas och tillämpas. Sen kan lagstiftaren säga att så var det inte tänkt. Men då måste man göra ett väldigt starkt förtydligande.

En återkommande kritik mot den nya betygsskalan handlar om att när betyget sätts så får det svagaste kunskapskravet stor betydelse för själva betyget. Det är en kritik Matz Nilsson delar.

– Det finns mycket kring den nya betygsskalan som man kan diskutera. Om en elev uppfyller C på samtliga kunskapskrav blir betyget C. Men om eleven uppnår A i alla delar av kunskapskraven utom ett och där uppnår E, så blir betyget D. Vår huvudkritik mot systemet är det inte premierar utmaningar utan är utformat på ett sätt att det identifierar elevens svagheter, säger Matz Nilsson och fortsätter.

– Sen förstår jag att Skolverkets budskap är att läraren ska ge eleven mer tid att utveckla förmågorna. Självklart håller jag med. Men framförallt i gymnasieskolans snäva utformning är det ett problem. Vi har haft mycket diskussioner kring detta och det pågår fortfarande.

Ser du någon lösning?

– Man borde låta lärares omdöme avgöra hur kriterierna ska vägas mot varandra. Den nya betygsskalan innebär en uppstramning och den togs fram för att minimera betygsinflationen. Men samtidigt fråntar man professionen rätten att göra en sammanvägd bedömning. Från skolledarhåll vill vi att lärarens professionalitet måste genomsyra bedömningen på ett helt annat sätt än nu.