Ny friskola dränerar den kommunala skolkassan

Den kommunala skolan dräneras på pengar när hundratals elever byter skola. Nu befarar facket att fler lärare kommer att sjukskrivas eller säga upp sig.
­– Man visste om den här effekten, men har inte tagit höjd för det, säger Christer Berglund på Lärarnas Riksförbund.

Skolvärlden har tidigare rapporterat om hur fler än var fjärde kommun tvingas betala extra pengar till friskoleföretag när de egna skolverksamheterna går back, och att utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att dagens elevpengs-system är orimligt.

I Värmdö kommun har den kommunala för– och grundskolan tappat över 600 elever till fristående alternativ det senaste året, rapporterar Nacka Värmdö Posten. Framför allt är det Internationella engelska skolans nyetablerade grundskola på orten som lockar elever och vårdnadshavare. Med elevflykt följer minskad elevpeng och därmed behov att spara in på verksamheten.

Christer Berglund är föreningsombud för LR Värmdö och han menar att etableringen är dåligt skött av kommunen, som bör ha kunnat räkna ut vilken effekt den nya skolan skulle ha på befintlig verksamhet.

– Om man planerar en ny skola för flera hundra elever på en plats som inte har ett behov av fler skolplatser är ju matematiken relativt enkel. Eleverna som ska gå på den nya skolan kommer att tas från den befintliga. Det har man vetat om men inte tagit höjd för, säger han till Skolvärlden.

Sedan tillägger han:

– Jag utgår från att man visste om den här effekten i alla fall. Gjorde man det inte är det på sätt och vis ännu mer allvarligt.

Han saknar en långsiktig plan som dämpar effekten av tvära kast i elevunderlaget för lärare och andra verksamma i skolan.

– Vi har betydligt längre ledtider i verksamheten än politiken kräver. Anser man sig vara en arbetsgivare som är mån som sina arbetare, och vill betraktas som attraktiv och ansvarstagande borde det här ha hanterats annorlunda, säger han.

I ett längre perspektiv menar Christer Berglund att skolorna på Värmdö har varit underfinansierade under lång tid, och att det i slutändan alltid är lärarna som betalar för det.

– Förra året gick i stort sett alla skolorna back, och de flesta går back år efter år. Det visar ju ganska tydligt att det är underfinansierat. Det slutar ofta med att skolpersonalen betalar med sin egen hälsa. Dessvärre är lärare vana att jobba under konstanta besparingskrav. Men det tär, ingen ska tro någonting annat säger Christer Berglund.