Nätkränkningar
Varannan lärare ser nätkränkningar på jobbet
Annons
Foto: Gothia Fortbildning
Nätet
Ny guide mot näthat vill ändra hur du tänker
Vuxna måste ändra sitt förhållningssätt till sociala medier för att kunna stötta unga. Det är Elza Dunkels budskap i boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek”, som också ger en del konkreta tips på hur den processen kan gå till.
11 praktiska råd för att skydda sig själv och andra
1. Skapa nödutgångar: Lär barn att man inte måste göra det som andra ber om, och att vita lögner är ok. De kan till exempel skriva ”nu kom mamma in i rummet” om de vill dra sig ur ett samtal.
2. Träna ansvarighet: Träna unga i att stå för sina handlingar. Motsatsen till snabba konsekvenser och straff vid oönskat beteende. Det tar tid att utveckla en riktig ansvarskänsla.
3. Uppmana att anmäla kränkningar: Resonera med unga, visa på positiva exempel där det har haft effekt att anmäla. Lättare och mer effektivt att anmäla som vittne än som offer.
4. Använd nätets öppenhet till din fördel: Den som kränks på nätet kan använda öppenheten för att visa andra vad som sagts. Men vuxna bör vara med och diskutera – kanske var det inte telefonens ägare som skickade ett kränkande sms?
5. Stötta empatisk lyhördhet: Både unga och vuxna kan behöva träna sig i att läsa mellan raderna på nätet, att träna upp sin lyhördhet för hur andra reagerar eller vilka signaler de själva sänder ut.
6. Skriv och läs-träning: Det kan krävas att man är nästan överdrivet tydligt när man skriver samtal, så att budskapet förstås. Och alla kan behöva träna upp sig i att tolka det skrivna positivt.
7. Sköt din google-hygien: Sök är en arena där man kan vara proaktiv. Den som oroar sig för innehåll på nätet som man inte vill att andra ska se kan skriva mycket själv för att påverka vilka sökträffar som dyker upp.
8. Fokusera på kärleken: Många som blir utsatta ignorerar det negativa och läser bara det positiva. Men det fungerar bara om det är ett eget beslut och får inte tvingas på en kränkt person.
9. Läs inte allt: Många undviker både kommentarer och innehåll som de misstänker att de inte vill ta del av. Vi kan hitta allt på internet, men vi kan också avstå. Det är ok att inte vilja se obehagliga saker.
10. Trollkompetens: Nättroll blir lättare att hantera om du vet vad det är. De trålar efter emotionella reaktioner. Unga vet det här och vill visa att de inte går på trollning, vilket kan leda till att de missar någon som verkligen skulle behöva hjälp eller signalerar något på riktigt.
11. Mota paniken: Vuxna får inte ge efter för panikkänslor när de inte förstår. Lyssna aktivt till de unga utan att reagera direkt. Smält det och prata mer i morgon. Barn vill skydda vuxna från att bli upprörda och ledsna, så de slutar berätta om det blir reaktionen.
Källa: ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek” av Elza Dunkels
Titeln på boken – ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek” – är uppbyggd av två välbekanta ord med ett mindre bekant på slutet. Och det finns där av en anledning.
– Jag vill påtala att det är mycket kärleksfullt på nätet också. Redan när vi började forska på ungas aktiviteter på nätet under början av 2000-talet upptäckte vi att kärlek tog oväntat stor plats. ”Näthat” är egentligen ett nyare begrepp än ”nätkärlek”, säger lärarutbildaren och forskaren Elza Dunkels till Skolvärlden.
Att det ändå är hatet på nätet som får den mesta uppmärksamheten beror förstås på att det utgör ett problem. Ett problem som Elza Dunkels vill hjälpa vuxenvärlden att komma tillrätta med, men det handlar inte om någon quick fix. Tvärtom beskriver hon i boken ett långsamt och tålmodigt arbete – något Elza Dunkels menar saknas på många skolor.
– De flesta skolor har verktyg för att hantera akuta situationer, men det långsiktiga perspektivet är ofta helt frånvarande eller inte så väl fungerande, säger hon.
Hon menar att alltför många skolor har låtit teknokrater sätta agendan för internetanvändande, när det istället borde präglas av nyfikna pedagoger som undersöker hur tekniken kan möjliggöra en utveckling av undervisningen. Vuxna utan egna referensramar för sociala medier är illa rustade att möta de kränkningar som sker, och kan piska upp panikkänslor kring saker som egentligen inte utgör ett problem för de unga.
– Det är ett allvarligt misstag att peka ut nätet som någonting separat. Fokus på det tekniska gör att vuxna känner sig mindre kompetenta än de borde. Jag hoppas de som läser min bok ska känna sig stärkta att ”jag fixar det här, jag måste inte gå en kurs”, säger hon.
Rädslan för internets faror sätter käppar i hjulen för konstruktivt arbete mot detsamma, och kan leda till panikreaktioner som att förbjuda och blockera utvalda sajter och tjänster, vilket Elza Dunkels menar är helt fel väg att gå.
– Att stänga ner, blockera och förbjuda kan drabba de elever som inte har någon trygg person i sin närhet att luta sig mot och behöver nätsamvaron för att få stöd. Förbud kan också bli ett vapen i händerna på förövarna: de kan fortsätta sin verksamhet mot de vuxnas vilja – de flesta elever är ju ständigt uppkopplade genom en egen smartphone – men andras vilja att berätta för de vuxna vad som pågår minskar, eftersom aktiviteten i sig är förbjuden.
Elza Dunkels råd är ”tänk bort internet”.
– När det handlar om kränkningar så fråga dig själv: ”hur skulle du ha agerat om det här inte handlade om nätet?”. I de fall du faktiskt behöver ny kunskap, lyssna på de unga. De är jätteintresserade av att berätta för vuxna som inte blir förskräckta eller målar fan på väggen. Men oftast vet ni redan det som behövs. Tänk annorlunda bara.
Boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek” gavs ut den 15 december på Gothia Fortbildning.
