Nya siffror: 5 000 lärare saknas till skolstarten

Skolvärldens bloggare Sara Bruun, som är lärare på Ringsjöskolan i Höör, skrev ett uppmärksammat inlägg på skolvärlden.se om hur rektorer är på desperat jakt efter henne och andra lärare inför skolstarten. Hon beskriver det där som ett ”lärarnas silly season” – en term som ofta används inom sportvärlden under perioder då klubbar budar över varandra för att få de bästa spelarna.

SVT Nyheter lyfter nu också upp problematiken. Enligt siffror från Arbetsförmedlingen fanns det den sista juni 6 410 vakanta lärartjänster i Sverige. En månad senare, den sista juli, med drygt två veckor kvar till skolstart är den siffran fortfarande 5 110.

Enligt Sara Bruun har rektorerna tagit till okonventionella metoder för att rekrytera lärare. Hon beskriver hur hon och andra lärare blivit kontaktade via bland annat Facebook-chatten, Twitter, mejl och telefon.

En rektor som märkt av lärarbristen är Henrik Ahlberg på Skarpnäcksskolan i Stockholm.

– För mig som rektor har det varit en förändring i hur många det är som rör sig från vår skola och andra skolor. Det har påverkat och gjort att jag har behövt rekrytera mer än vad jag brukar göra, säger han till SVT.

SVT: Hur påverkar det förutsättningarna för dig som rektor att utföra ditt uppdrag?

– Risken blir ju, i en stressad situation där man vill ha lärarna på plats när eleverna kommer, att man kan stressas till att ta felaktiga beslut. Vilket inte är bra för eleven, och inte för en själv som arbetsgivare heller.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund, debatterade frågan i Aktuellts studio. Gustav Fridolin pekade på att man skjutit till mer pengar för att stävja lärarbristen. De var överens om att det behövs långvariga satsningar och en bred överenskommelse mellan blocken för att hindra utvecklingen och förbättra situationen för lärarna.

– Vi ser att lärarbristen är ett symptom på att vi har en stor kris i svensk skola. Vi har tre områden som vi anser måste tas tag i: Kompetensförsörjningen, resurserna och resultatet. Det är inte endast utbildningsministern som ska lastas för det här, utan det krävs att det samlade politiska ansvaret i Sverige nationellt kommer överens om en nationell långvarig strategi. Det här är bara början, för nästa år kommer vi se ännu fler tjänster som inte kommer besättas, säger Matz Nilsson i Aktuellt.

Nästa år kommer vi se ännu fler tjänster som inte kommer besättas.

Som en snabb åtgärd föreslår Matz Nilson att det ska bli enklare att kombinera studier med att arbeta som lärare.

– Vi har mängder med akademiker som kan tänka sig att omskola sig till lärare. Ta in dem! Vi har exempelvis Teach for Sweden, som hade 300 behöriga akademiker som sökte till att bli lärare, men man kunde inte ta in dem för det saknas pengar.

Matz Nilsson efterfrågar en förändring i lönepolitiken till läsårsstarten 2017, där det inte ska löna sig att byta skola – utan att stanna kvar på sin arbetsplats.

Sara Bruun skriver också i sitt blogginlägg om att det måste satsas på de lärare som stannar kvar på sin arbetsplats.

”Många lärare som erbjudits ett nytt jobb har gått tillbaka till sin arbetsplats och sagt att de kan tänka sig att stanna kvar om arbetsgivaren på den befintliga skolan kan matcha den nya lönen. Hittills har jag aldrig hört att någon rektor betalt sin lärare för att faktiskt stanna kvar. Händer det? Att få högre lön på ett nytt jobb är så klart bra, men verkligen inte allt. En dräglig arbetsmiljö där du får uppskattning är minst lika viktigt. En arbetsmiljö där slagsmål inte är vardagsmat och det finns ett fungerande elevhälsoarbete som kan avlasta läraren är också av vikt. En skola utan ett fungerande elevhälsoteam är ett sjunkande skepp. En arbetsmiljö där du har förutsättningar att bedriva en fullgod undervisning är det viktigaste”, skriver hon bland annat.

Hon påpekar också vikten av att befintlig personal måste få nedsättning i tid om de också ska sköta handledning och betygsättning för icke behöriga lärare.