Lönelistor

Nya siffror: Så mycket tjänar lärarna – yrkesgrupp för yrkesgrupp

Lärare på friskolor har lägre lön än sina offentligt anställda kollegor

Jessica Fryksten, granskning

”Vi anser att det är mycket möjligt för företaget att höja lönerna och framför allt att satsa på erfarna lärare” säger Jessica Fryksten, koncernombud Lärarnas Riksförbund vid Internationella engelska skolan.

Specialpedagoger har högst snittlön bland LR:s medlemmar, medan studie- och yrkesväg­ledare har bland de lägsta.
Privatanställda lärare tjänar i allmänhet sämre än sina offentligt anställda kollegor. Bland förstelärarna i Stockholmsområdet kan det handla om flera tusen kronor i löne­skillnad. Det visar ny statistik.
– Det är ju inte direkt så att de här företagen saknar pengar, men man väljer att lägga dem på annat än högre löner, vilket är olyckligt, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

För ett par månader sedan kom lärarfacken överens med Sveriges kommuner och regioner (SKR) om ett nytt avtal på det kommunala området. Nu är det dags för nästa stora läraravtal. I dagarna väntas Almega Tjänsteföretagen – som organiserar många friskoleföretag – och Lärarnas Samverkansråd (Lärarförbundet och Lärarnas Riks­förbund) växla yrkanden.

Det nuvarande avtalet går ut den 31 augusti i år. Precis som på det kommunala området är lön och arbetsmiljö två viktiga förhandlingsområden.

– Våra medlemmar i privat sektor har tidigare i allmänhet varit mer nöjda med sin arbetssituation än medlemmar som är kommunalt anställda. Inför det här avtalet är det en allt större del av våra ombud i privat sektor som lyfter arbetsmiljön, framför allt arbets­belastningen, som en extra viktig fråga. Jag tolkar det som att lärarnas arbetssituation blir allt tuffare även i privat sektor, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Åsa Fahlén, förbundsordförande LR

– Många är missnöjda med undervisningstiden, men också med att antalet elever i klasserna ökar. Något annat som frestar på är plötsliga omorganisationer, vilka bland annat kan leda till att lärarna mitt i terminen får en ny klass eller kurs. Det sker i högre utsträckning i privat sektor än i offentlig.

Under perioden november 2020 till januari 2021 genomförde LR en enkätundersökning bland sina medlemmar (se grafik här bredvid) som bland annat visar att privatanställda lärare i genomsnitt tjänar mindre än sina offentligt anställda kollegor. En analys av Skolverkets register över hur mycket Sveriges förstelärare tjänade vårterminen 2020 ger en liknande bild. Störst är skillnaderna i Stockholms­området.

– Privat sektor ligger generellt lägre lönemässigt än kommunal och extra lågt ligger Internationella engelska skolan, detta även när hänsyn tas till faktorer som var i Sverige lärarna arbetar och lärarnas ålder, säger Åsa Fahlén.

– Jag tycker att det är svårt att hitta en annan rimlig förklaring än att IES och andra inte vill betala mer. Det är ju inte direkt så att de här företagen saknar pengar, men man väljer att lägga dem på annat än högre löner till personalen, vilket är olyckligt.

Som vad då?

– Vinster. Men det är elevernas rätt till god utbildning, det vill säga våra medlemmars förutsättningar att utföra sitt arbete, som man ska fokusera på, inte vinsterna.

– De privata skolföretagen behöver i större utsträckning bidra till att vi har en bra lärarförsörjning i Sverige. En del i detta är att erbjuda bra löner och goda arbetsvillkor som gör att människor söker sig till lärar­yrket.

Blir det lättare att förhandla med Almega än vad det var med SKR?

– Det brukar vara mer raka rör när vi talar med arbetsgivare i privat sektor, men när det gäller att exempelvis höja lärarlönerna är inte de privata arbetsgivarna villigare än de kommunala, vilket inte minst statistiken visar.

INTERNATIONELLA ENGELSKA SKOLAN (IES) ägs sedan i fjol av bolaget Peutinger AB, vars största ägare är den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital. Koncernen är en kommersiell och ekonomisk framgång. Sedan starten 1993 har antalet skolor ökat kontinuerligt och uppgår i dag till 37 i Sverige och 7 i Spanien.

”Vår strategi är att fortsätta växa med två till tre skolor per år i Sverige. Vi ser också en möjlighet att växa genom att utöka verksamheten med lägre årskurser”, skriver koncernens VD Anna Sörelius Nordenborg i den senaste årsredovisningen.

Jessica Fryksten, ordförande för LR:s förening vid Internationella engelska skolan, beklagar att skolans lärare i allmänhet tjänade mindre än sina kommunalt anställda kollegor.

– Vi i LR-IES anser att det är mycket möjligt för företaget att höja lönerna och framför allt att satsa på erfarna lärare. Att det sistnämnda ska ske är vi dessutom överens med arbetsgivaren om. Två år i rad har det gjorts extra satsningar på erfarna lärare, vilket är jättebra. Vi vill fortsätta med den satsningen, men inväntar att det centrala avtalet ska bli klart innan vi går vidare.

Jessica Fryksten 11:6, IES

”Är lärarnas scheman bra, mår lärarna ofta bra. Vi arbetar därför mycket med att få till stånd bra scheman”, säger Jessica Fryksten, ordförande för LR:s förening vid IES.

| Foto: Anna Svanberg

Varför tjänar ni mindre än kommunalt anställda lärare?

– Jag förstår inte varför vi ska tjäna mindre, men det kan finnas flera förklaringar till att det är så, till exempel att många av dem som flyttar till Sverige för att arbeta på IES inte vet att i Sverige ska man försöka förhandla upp den lön som erbjuds i samband med rekryteringen. De tror att lärare i Sverige, som i många andra länder, har tarifflöner, säger Jessica Fryksten.

– Vi vill att det i rekryteringsannonserna ska finnas med kontaktuppgifter till facket, ungefär som det gör när kommunerna rekryterar. Då skulle de som är på väg att bli anställda på IES enkelt kunna ta kontakt med oss och fråga om lön och liknande. Men det vill inte arbetsgivaren.

Kan ni inte berätta för de sökande ändå?

– Vi vet ju inte vilka de är förrän de kommer hit och då är lönen redan bestämd. Jessica Fryksten säger att arbetsmiljön är en fråga som växer i betydelse inom IES. – Förutom att vi i dag har tre huvudskyddsombud har vi arbetat hårt för att få fler skyddsombud och startat i gång flera skyddskommittéer på allt fler skolor, vilket har förbättrat arbetsmiljöarbetet, men fortfarande är arbetsbelastningen på många håll alldeles för stor.

Hur stor?

– Vi har en maxgräns på 18 lektioner i veckan för lärare som arbetar heltid, vilket är mycket positivt. Det som inte är lika bra är kompensationen för alla extra arbetsuppgifter, till exempel att vara mentor, gå rastvakt och liknande. Det är arbetsuppgifter som bör leda till att antalet lektioner minskas. Så hoppas jag att det också blir i takt med att vi får allt fler lokalombud ute på skolorna som kan förhandla med arbetsgivaren om de extra arbetsuppgifterna.

– En annan fråga som vi drivit hårt är att alla lärare ska ha rast inlagt i schemat, något som vi dessutom är på väg att uppnå. Vi arbetar också mycket med lärarnas möjligheter till paus och att de har rimlig tid för förflyttning mellan lektionerna. Är lärarnas scheman bra, mår lärarna ofta bra. Vi arbetar därför mycket med att få till stånd bra scheman.

 

OM ETT ÅR är det 30 år sedan den dåvarande skol­ministern Beatrice Ask (M) lade fram propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor till riksdagen. Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan på decennier. Vi fick skolpeng, fritt skolval, ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier.

En av arkitekterna bakom förändringen var Anders Hultin (M), då politiskt sakkunnig i utbildningsdepartementet. I dag driver han den växande privatskolekoncernen Watma Group AB med varumärken som Fria Läroverken och Nordic International School.

I Watma Groups senaste årsredovisning konstaterar Anders Hultin att verksamheten utvecklats mycket väl, men ser samtidigt mörka moln torna upp sig i horisonten och skriver bland annat att ”risken för ny lagstiftning som får en direkt negativ effekt på vår verksamhet har ökat till följd av två utredningsförslag som lagts fram: avskaffandet av kösystemet för antagning till grundskolan och risk för lottning samt planekonomisk dimensionering av gymnasieskolan”.

Från att under de första åren ha varit en marginell företeelse med ganska få elever och ofta ideella aktörer, har friskolesektorn vuxit till en industri som omfattar betydande delar av det svenska skolväsendet. Det finns dock stora regionala skillnader. Läsåret 2019/­2020 gick till exempel 25 procent av grundskoleeleverna i Stockholms län i en friskola och 43 procent av gymnasie­eleverna. Motsvarande andel för eleverna i Jönköpings län var 7 respektive 8 procent.

Samma läsår gick nästan hälften av grundskole­eleverna i ekonomiskt attraktiva kommuner som Täby och Upplands Väsby i en friskola, men inga elever i drygt en tredjedel av Sveriges kommuner.

De främsta spelarna på privatskolemarknaden är i dag några få stora koncerner, varav flera har som strategi att växa genom bland annat uppköp av mindre skolföretag. Stordrift i kombination med en långt utvecklad samordning är en viktig förklaring till deras ekonomiska framgångar. Att de ofta har förhållandevis låg lärartäthet, en stor andel elever med välutbildade föräldrar och i allmänhet betalar lägre lärarlöner än kommunala skolor är andra faktorer som bidrar till goda ekonomiska resultat.

”Det går ekonomiskt bra för Academedia”

I EN STORLEKSMÄSSIG klass för sig är utbildningskoncernen Academedia som verksamhetsåret 2019/2020 omsatte nästan 12,3 miljarder kronor, vilket innebar att företagets omsättning på fem år ökat med cirka 42 procent. Störst ägare i Academedia, som bedriver verksamhet i Sverige, Norge och Tyskland, är den förre Trelleborgschefen Rune Anderssons bolag Mellby Gård som därutöver är hel- eller delägare av en rad andra bolag, till exempel servettillverkaren Duni, herrkonfektionsföretaget Oscar Jacobson, modekedjan Kapp Ahl och småhustillverkaren Älvsbyhus.

Andrés Jerez, Academedia

Andrés Jerez, föreningsombud för Lärarnas Riksförbund inom Academedia, menar att det finns goda möjligheter för Academedia att höja lönerna inom koncernen.

| Foto: Julia Sjöberg

Andrés Jerez, föreningsombud för Lärarnas Riksförbund inom Academedia, lyfter fram arbetsmiljö, lön och kompetensutveckling som de viktigaste frågorna
i de kommande förhandlingarna mellan lärarfacken och arbetsgivarna inom den privata sektorn.

– I det nuvarande avtalet har vi inga skrivningar om individuell kompetensutveckling. Det borde stå i avtalet att varje lärare har rätt till ett visst antal timmars individuell kompetensutveckling per år.

– Vi vill också att det införs någon form av USK (reglerad maximal undervisningsskyldighet, reds anm). Jämfört med kommunalt anställda lärare har vi i den privata sektorn mer undervisning, större elevgrupper, mindre kompetensutveckling och lägre lön, men det är väl så huvudmännen tjänar pengar.

Hur mycket mindre tjänar lärare i Academedia jämfört med kommunalt anställda lärare?

– För en legitimerad gymnasielärare i allmänna ämnen i Stockholm handlar det i genomsnitt om en löneskillnad på cirka 2 500 kronor i månaden och för
en grundskolelärare om en skillnad på mellan 700 och 800 kronor. Vi ligger efter lönemässigt även i övriga delar av landet, men inte lika mycket.

– Vi tycker att man borde satsa mer på verksamheten. Det finns det dessutom goda möjligheter till. Det går ekonomiskt bra för Academedia.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm