oecd_pojkar_flickor

Eva Lundgren, ansvarig för PISA på Skolverket.

OECD

OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar

Flickor är mycket bättre än pojkar på gemensam problemlösning i grupp, visar en ny Pisa-rapport.
Men jämfört med andra länder placerar sig Sverige en bit ovanför OECD-snittet.
– Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med, säger Eva Lundgren på Skolverket.

Mer om OECD-rapporten:

I samband med PISA-provet 2015 fick eleverna även göra ett test som mäter deras förmåga att samarbeta. Testet är uppbyggt som ett simulerat grupparbete där eleven svarar på en rad frågor. Beroende på hur eleven svarat i de olika svarsstegen kan man se hur bra de är på gemensam problemlösning.

Eleverna har också fått svara på frågor och påståenden om hur de värderar samarbete och relationer. Även här syns skillnader mellan pojkar och flickor. Flickor svarar mer positivt på påståenden om samarbete som inte i första hand ger fördelar för dem själva. Pojkar svarar mer positivt på påståenden om samarbete som leder till vinster för dem själva.

Bäst i studien presterar de länder som vanligtvis presterar bäst i PISA. Toppar listan gör Singapore som fick värdet 561, följt av Japan på 552. Bäst bland europeiska länder var Estland på sjätte plats med 535, följt av Finland med 534. Nästa nordiska land blev Danmark med 520 på 14:e plats. Norge och Island hamnade strax efter Sverige, som med 510 poäng, med 502 respektive 499.

Källa: Skolverket

Läs mer på OECD:s webbplats om den nya rapporten.

På onsdagen släpptes det en ny Pisa-mätning där man har mätt elevers förmåga att samarbeta för att lösa problem. Resultatet visar att svenska elever är skapligt duktiga på att lösa problem gemensamt.

Eleverna i Sverige placerar sig en bit över OECD-snittet. Bland de 56 deltagande länderna i rapporten hamnar Sverige på plats 17, med 510 poäng, när det gäller 15-åriga elevers möjlighet att lösa olika uppgifter genom samarbete.

Resultaten visar dock på stora skillnader mellan flickor och pojkar i samtliga undersökta länder. Sverige är ett av de länder där skillnaderna mellan könen är som allra störst. I Sverige är poängskillnaden hela 42 poäng till tjejernas fördel.

Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, konstaterar att flickorna är mycket bättre i skolan än vad pojkarna är.

– Tittar man på resultatet i gemensam problemlösning är flickor överlägset bättre, och det är flickorna i alla länder, men skillnaden är särskilt stor i bland annat Sverige, säger hon till Skolvärlden.

Varför är resultatskillnaderna mellan könen särskilt stora i Sverige?

– Det är svårt att säga. Den här rapporten svarar inte riktigt på det. Vi har i tidigare Pisa-mätningar sett att Sverige sticker ut en del när det gäller visa attitydfrågor mellan pojkar och flickor och att det kan skilja sig mer i Sverige än i andra länder. Men vad det beror på har vi inget svar på. Men det handlar om genusnormer och att det finns olika förväntningar på pojkar och flickor och att man fostras olika, säger Eva Lundgren.

– Vi har kommit långt när det gäller jämställdhet och lagstiftning. Men det här visar att vi är mycket mer traditionella än vad vi faktiskt kanske vill inse att vi är. Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med. 

Att kunna samarbeta för att lösa problem är en viktig förmåga i dagens samhälle, menar Eva Lundgren.

– Bakgrunden till att OECD har testat det här är att arbetslivet har förändrats. Många av rutinuppgifterna i arbetslivet har fått ett ökat inslag av samarbete och man arbetar mycket mer i grupp än tidigare. Att samarbeta och lösa saker i grupp är en allt viktigare kompetens i arbetslivet än vad det var tidigare, säger hon.

Vad kan skolan och landets lärare göra för att jämna ut skillnaderna?

– Skollagen och läroplaner utrycker väldigt tydligt att förskolan och skolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsnormer. Alla som arbetar i förskolan och skolan ska ge möjlighet för alla barn och elever att öva och utveckla förmågor utan begränsningar utifrån sitt kön. Skolan måste aktivt se till att skaffa verktyg för att se till att flickor och pojkar inte begränsas i sin utveckling av olika förmågor utifrån vilket kön man har eller uppfattas ha, säger Eva Lundgren.

Den nya Pisa-mätningen tar även upp att betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund, det vill säga vad eleverna har med sig hemifrån, är mindre för deras resultat i gemensam problemlösning än vad den är i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

– Men Sverige är ett utav de länder där betydelsen av socioekonomisk bakgrund är större än i många andra länder. Det kan man fundera på varför det är så, säger Eva Lundgren. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm