Annons
Eva Lundgren, ansvarig för PISA på Skolverket.

OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar

Publicerad 21 november 2017

Flickor är mycket bättre än pojkar på gemensam problemlösning i grupp, visar en ny Pisa-rapport.
Men jämfört med andra länder placerar sig Sverige en bit ovanför OECD-snittet.
– Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med, säger Eva Lundgren på Skolverket.

Fakta

Mer om OECD-rapporten:

I samband med PISA-provet 2015 fick eleverna även göra ett test som mäter deras förmåga att samarbeta. Testet är uppbyggt som ett simulerat grupparbete där eleven svarar på en rad frågor. Beroende på hur eleven svarat i de olika svarsstegen kan man se hur bra de är på gemensam problemlösning.

Eleverna har också fått svara på frågor och påståenden om hur de värderar samarbete och relationer. Även här syns skillnader mellan pojkar och flickor. Flickor svarar mer positivt på påståenden om samarbete som inte i första hand ger fördelar för dem själva. Pojkar svarar mer positivt på påståenden om samarbete som leder till vinster för dem själva.

Bäst i studien presterar de länder som vanligtvis presterar bäst i PISA. Toppar listan gör Singapore som fick värdet 561, följt av Japan på 552. Bäst bland europeiska länder var Estland på sjätte plats med 535, följt av Finland med 534. Nästa nordiska land blev Danmark med 520 på 14:e plats. Norge och Island hamnade strax efter Sverige, som med 510 poäng, med 502 respektive 499.

Källa: Skolverket

Läs mer på OECD:s webbplats om den nya rapporten.

Relaterat

På onsdagen släpptes det en ny Pisa-mätning där man har mätt elevers förmåga att samarbeta för att lösa problem. Resultatet visar att svenska elever är skapligt duktiga på att lösa problem gemensamt.

Eleverna i Sverige placerar sig en bit över OECD-snittet. Bland de 56 deltagande länderna i rapporten hamnar Sverige på plats 17, med 510 poäng, när det gäller 15-åriga elevers möjlighet att lösa olika uppgifter genom samarbete.

Resultaten visar dock på stora skillnader mellan flickor och pojkar i samtliga undersökta länder. Sverige är ett av de länder där skillnaderna mellan könen är som allra störst. I Sverige är poängskillnaden hela 42 poäng till tjejernas fördel.

Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, konstaterar att flickorna är mycket bättre i skolan än vad pojkarna är.

– Tittar man på resultatet i gemensam problemlösning är flickor överlägset bättre, och det är flickorna i alla länder, men skillnaden är särskilt stor i bland annat Sverige, säger hon till Skolvärlden.

Varför är resultatskillnaderna mellan könen särskilt stora i Sverige?

– Det är svårt att säga. Den här rapporten svarar inte riktigt på det. Vi har i tidigare Pisa-mätningar sett att Sverige sticker ut en del när det gäller visa attitydfrågor mellan pojkar och flickor och att det kan skilja sig mer i Sverige än i andra länder. Men vad det beror på har vi inget svar på. Men det handlar om genusnormer och att det finns olika förväntningar på pojkar och flickor och att man fostras olika, säger Eva Lundgren.

– Vi har kommit långt när det gäller jämställdhet och lagstiftning. Men det här visar att vi är mycket mer traditionella än vad vi faktiskt kanske vill inse att vi är. Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med. 

Att kunna samarbeta för att lösa problem är en viktig förmåga i dagens samhälle, menar Eva Lundgren.

– Bakgrunden till att OECD har testat det här är att arbetslivet har förändrats. Många av rutinuppgifterna i arbetslivet har fått ett ökat inslag av samarbete och man arbetar mycket mer i grupp än tidigare. Att samarbeta och lösa saker i grupp är en allt viktigare kompetens i arbetslivet än vad det var tidigare, säger hon.

Vad kan skolan och landets lärare göra för att jämna ut skillnaderna?

– Skollagen och läroplaner utrycker väldigt tydligt att förskolan och skolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsnormer. Alla som arbetar i förskolan och skolan ska ge möjlighet för alla barn och elever att öva och utveckla förmågor utan begränsningar utifrån sitt kön. Skolan måste aktivt se till att skaffa verktyg för att se till att flickor och pojkar inte begränsas i sin utveckling av olika förmågor utifrån vilket kön man har eller uppfattas ha, säger Eva Lundgren.

Den nya Pisa-mätningen tar även upp att betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund, det vill säga vad eleverna har med sig hemifrån, är mindre för deras resultat i gemensam problemlösning än vad den är i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

– Men Sverige är ett utav de länder där betydelsen av socioekonomisk bakgrund är större än i många andra länder. Det kan man fundera på varför det är så, säger Eva Lundgren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons