Annons
Lucy Crehan har besökt och undersökt fem av toppländerna i PISA: Japan, Singapore, Finland, Shanghai och Kanada.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Publicerad 5 oktober 2018

Fakta

Lucy Crehans fem principer för högpresterande och jämlika skolsystem

  • Högkvalitativ, bred förskola som ger stöd i låga åldrar och gör barnen redo för formell utbildning
  • Genuint höga förväntningar på alla elever. Det vill säga tydliga standarder för vad en elev ska kunna göra i en särskild ålder, och ha målet att alla elever ska klara det.
  • En läroplan som talar om vad eleverna ska behärska i varje årskurs, och i vilken ordning. Lämna inte hela den andra biten till lärarna att lista ut.
  • Lärare behandlas som professionella. De har tillgång till all relevant forskning och får utifrån den möta sina elever på det sätt som fungerar bäst.
  • En ansvarsfördelning som stöttar istället för att peka ut. Mindre inspektion och pekpinnar, mer förtroende och uppbackning.

Fakta

Fakta / Så utmärker sig PISA:s toppländer

Finland

  • Högkvalitativ, bred förskola
  • Lärare har mindre undervisningstid
  • Läraryrket har alltjämt hög status
  • Metodinriktad lärarutbildning
  • Mindre frihet för lärare, mer struktur

Japan

  • Fokus på grupp, inte individ
  • Tydliga och höga förväntningar på alla elever
  • Strikt, i högre åldrar
  • Lägger mycket tid på varje moment, för att alla ska hänga med

Singapore

  • Kraftiga ojämlikheter
  • Strukturerad lärarutbildning
  • Tydlig karriärstege för lärare

Shanghai

  • Memorering av fakta tidigt
  • Lärare som utvärderar och lär lärare
  • Lärare samplanerar mycket
  • Tydlig karriärstege för lärare

Kanada

  • Mycket lärarledd undervisning
  • Fokus på relationen mellan lärare och elev
  • Ledarskap som skolämne

Relaterat

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Frustrationen över att verka i ett system som underlättar för skolinspektionen men inte för eleverna ledde Londonläraren Lucy Crehan till en master i Cambridge med inriktning på policy och jämförande av utbildningssystem. Hon ville hitta ett bättre sätt, men de teoretiska studierna räckte inte för att tillfredsställa hennes nyfikenhet.

– Efter att ha läst om hur det fungerar i olika länder började jag fundera på hur det ser ut i praktiken. Hur ser vardagen ut för en lärare i Finland till exempel?

Sagt och gjort. Hon började ta kontakt med lärare runt om i världen, och frågade om hon fick komma och sova på deras soffa ett par veckor, och dessutom följa med till jobbet.

­– Jag erbjöd mig helt enkelt att arbeta i deras skolor gratis. Jag kunde undervisa i engelska, lyssna på barn som läser, kopiera papper eller nästan vad som helst. Många svarade inte ens, men vissa tackade ja.

Första stoppet på hennes världsturné: Finland. Landet har varit Europas lysande exempel i många år, även om de tappat placeringar i PISA på senare tid.

En sak som hon slogs av när hon jämförde Finland och England är hur olika man jobbar med de yngre barnen.

Att börja högstadiet här där som att gå med i armén

– I England börjar barnen i skolan när de är fyra eller fem år gamla, och det ställs ganska höga akademiska krav på dem redan från början. I Finland å andra sidan har de en högkvalitativ förskola med en mycket bredare läroplan som handlar om att utveckla barnen som individer, deras sociala färdigheter och andra förakademiska färdigheter de kommer att behöva längre fram. Man vill få dem att intressera sig för språket och berättelserna snarare än säga att ”när barnet är fem år så ska det kunna stava till katt”. Jag vet att ni jobbar så i Sverige också och jag tycker det är fantastiskt, säger Lucy Crehan.

Desto större kontraster med Sverige fann hon i den finländska lärarutbildningen. I Sverige får lärarutbildningen ofta utstå kritik från såväl politiker som profession och studenterna själva. I Finland är den desto populärare.

– Det är större fokus i Finland på hur barn lär sig saker, metoder för hur du undervisar i ditt specifika ämne, och hur du kan nå ut till barn med särskilda behov. I Sverige verkar det handla mer om att respondera på den individuella eleven. Fokus på individen gör att svenska lärarstudenter ibland inte får lära sig sånt som att det faktiskt finns ett sätt att lära ut bråk som är det bästa.

Efter Finland gick resan till Japan, där de lägger mycket tid på att jobba i grupper. Grupptillhörighet är en viktig del av hela det japanska samhället, och därför är det något man tränar på i skolan. I de lägre åldrarna undviker lärarna tvång, och försöker fostra barnen att själva välja att delta i aktiviteter.

– En japansk kvinna beskrev det för mig som att eftersom Japan är en liten ö, med en stor befolkning, så bor folk på varandra. Därför är det viktigt att lära sig leva med andra, att vara omtänksam och inte störa varandra.

– Jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan i Singapore

Men när de japanska eleverna i 12-årsåldern börjar högstadiet så förändras allt. Då ska man vara klar med den sociala träningen, lärarna blir betydligt strängare och eleverna förväntas göra allt läraren säger åt dem.

– En flicka beskrev högstadiet som att gå med i armén, säger Lucy Crehan.

De använder också eleverna för att påverka varandra att vara flitiga. Till exempel kan läraren säga att ”i den där klassen lämnade alla in sin läxa i tid, men i er klass gjorde bara 75 procent det”. Det ska leda till att eleverna manar på varandra.

Det låter som att det kan leda mobbning?

– Ja, det händer att det tar sig sådana uttryck. Ofta fungerar det, men eftersom det viktigaste för dem är gruppen, inte individen, så kan elever som är väldigt annorlunda drabbas av mobbning. Men jag tror inte att mobbningen i Japan är mer frekvent eller värre än i andra länder.Efter Japan gick resan till Singapore, som kommer på första plats varje år i PISA, i läsning, matematik och naturvetenskap. Men den extrema ojämlikheten i systemet menar Lucy Crehan är ett tydligt exempel på att vi inte blint ska kopiera allt som ger goda PISA-resultat.

– För att vara helt ärligt var jag inte särskilt imponerad av Singapore, och jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan där.

Redan i 12-årsåldern gör eleverna ett test som i praktiken avgör hur resten av deras liv kommer att se ut.

– Om du presterar dåligt så skickas du till en skola tillsammans med andra som misslyckats, och du får inte ens lov att göra det prov i 16-årsålderns som avgör om du kommer in på ett universitet eller inte.

Det skapar en stark stress både för elever och föräldrar, och det blir de vars föräldrar kan betala för extra undervisning utanför skolan som går vinnande ur systemet.

Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning

– Det här gör att toppelevernas resultat blir väldigt höga, och det bidrar till deras framgångar i PISA. Men jag vill inte ha ett sådant system för mitt framtida barn, och när man pratar med föräldrar i Singapore säger de samma sak: ”Vi vill inte ha det så här. Jag önskar att mina barn slapp extra undervisning, men jag måste ge dem det eftersom alla andra gör det”, säger Lucy Crehan.

På den positiva sidan nämner hon en väldigt strukturerad lärarutbildning, och ett tydligt karriärsystem för lärare.

Den sista asiatiska anhalten på Lucy Crehans resa var Shanghai. Utmärkande för skolan i den kinesiska megastaden var fokus på att memorera fakta ­– på ett bra sätt.

– Faktakunskaper har ju blivit otroligt omodernt i vår del av världen. Det är en förståelig motreaktion på en tid då man lärde sig fakta, skrev den faktan i ett prov och det var allt. Men vi har gått för långt åt andra hållet istället, och tänker att vi inte behöver lära oss fakta alls, utan bara förstå sammanhang, säger hon.

Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna

När OECD undersökte hur 15-åriga studenter förberedde sig inför ett matteprov visade det sig att engelska elever lade mer tid på att memorera metoder än eleverna i Shanghai. Enligt Lucy Crehan beror det på att eleverna i Shanghai inte behöver lära sig metoden – de bara ser direkt hur de ska lösa uppgiften, en effekt av den fakta de memorerat sedan tidigare.

– När du har ett komplicerat matematiskt problem är det lätt att tappa fokus på den större bilden om du måste räkna ut varje liten del separat. Om du kan dina gångertabeller utan och innan, alla dina sifferfakta, har tränat mycket, och inte minst plöjt mycket grundläggande matematik om och om igen, så lär du dig att tänka matematiskt. I andra ämnen fungerar det så att om du inte har kunskap lagrad i ditt långtidsminne så kan du inte använda den faktan för att lösa problem på det sätt som vi vill att våra elever ska kunna göra i vår moderna värld. Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning för att kunna vara kreativ, säger hon.

Det sista landet på Lucy Crehans resa var Kanada, som skiljde sig markant från de övriga på listan. Här ligger fokus på relationen mellan lärare och elev.

– Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna, men i Kanada talade man mer om det. En förstelärare i Kanada ser det som en stor del av sitt uppdrag att se till att alla elever mår bra, att det finns en anledning för varje elev att vilja komma till skolan.

De startar små klubbar i ämnen som eleverna tycker är intressanta, hittar på saker utanför kursplanerna och ser till att alla elever ska veta att det finns någon vuxen person på skolan som bryr sig om deras utbildning, eftersom inte alla elever har med sig det hemifrån.

Kanada har betydligt mer invandring än de asiatiska länderna, vilket påverkar hur de jobbar med integration och språk. En annan sak som skiljer dem från övriga på Lucy Crehans lista är att de inte delar in eleverna i grupper efter prestation.

– Något jag verkligen gillar med Kanada är att de jobbar mycket med att utveckla elevernas icke akademiska färdigheter. Till exempel har de ett ämne i gymnasiet som heter ledarskap. Som en del av det ämnet får de organisera evenemang som danser, välgörenhetsgalor och mässor, säger hon.

Lucy Crehan har inte undervisat på några år, men säger att hon planerar att återvända till klassrummet. Bokens engelskspråkiga original ”Cleverlands: the secrets behind the success of the world's education superpowers” utnämndes till Årets bok i prestigefyllda tidskriften The Economist 2016.

Fotnot: Lucy Crehan intervjuades av Maria Bohlin på Lärarnas Riksförbunds scen under Bokmässan i Göteborg i september 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons