Annons
Lucy Crehan har besökt och undersökt fem av toppländerna i PISA: Japan, Singapore, Finland, Shanghai och Kanada.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Publicerad 5 oktober 2018

Fakta

Lucy Crehans fem principer för högpresterande och jämlika skolsystem

  • Högkvalitativ, bred förskola som ger stöd i låga åldrar och gör barnen redo för formell utbildning
  • Genuint höga förväntningar på alla elever. Det vill säga tydliga standarder för vad en elev ska kunna göra i en särskild ålder, och ha målet att alla elever ska klara det.
  • En läroplan som talar om vad eleverna ska behärska i varje årskurs, och i vilken ordning. Lämna inte hela den andra biten till lärarna att lista ut.
  • Lärare behandlas som professionella. De har tillgång till all relevant forskning och får utifrån den möta sina elever på det sätt som fungerar bäst.
  • En ansvarsfördelning som stöttar istället för att peka ut. Mindre inspektion och pekpinnar, mer förtroende och uppbackning.

Fakta

Fakta / Så utmärker sig PISA:s toppländer

Finland

  • Högkvalitativ, bred förskola
  • Lärare har mindre undervisningstid
  • Läraryrket har alltjämt hög status
  • Metodinriktad lärarutbildning
  • Mindre frihet för lärare, mer struktur

Japan

  • Fokus på grupp, inte individ
  • Tydliga och höga förväntningar på alla elever
  • Strikt, i högre åldrar
  • Lägger mycket tid på varje moment, för att alla ska hänga med

Singapore

  • Kraftiga ojämlikheter
  • Strukturerad lärarutbildning
  • Tydlig karriärstege för lärare

Shanghai

  • Memorering av fakta tidigt
  • Lärare som utvärderar och lär lärare
  • Lärare samplanerar mycket
  • Tydlig karriärstege för lärare

Kanada

  • Mycket lärarledd undervisning
  • Fokus på relationen mellan lärare och elev
  • Ledarskap som skolämne

Relaterat

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Frustrationen över att verka i ett system som underlättar för skolinspektionen men inte för eleverna ledde Londonläraren Lucy Crehan till en master i Cambridge med inriktning på policy och jämförande av utbildningssystem. Hon ville hitta ett bättre sätt, men de teoretiska studierna räckte inte för att tillfredsställa hennes nyfikenhet.

– Efter att ha läst om hur det fungerar i olika länder började jag fundera på hur det ser ut i praktiken. Hur ser vardagen ut för en lärare i Finland till exempel?

Sagt och gjort. Hon började ta kontakt med lärare runt om i världen, och frågade om hon fick komma och sova på deras soffa ett par veckor, och dessutom följa med till jobbet.

­– Jag erbjöd mig helt enkelt att arbeta i deras skolor gratis. Jag kunde undervisa i engelska, lyssna på barn som läser, kopiera papper eller nästan vad som helst. Många svarade inte ens, men vissa tackade ja.

Första stoppet på hennes världsturné: Finland. Landet har varit Europas lysande exempel i många år, även om de tappat placeringar i PISA på senare tid.

En sak som hon slogs av när hon jämförde Finland och England är hur olika man jobbar med de yngre barnen.

Att börja högstadiet här där som att gå med i armén

– I England börjar barnen i skolan när de är fyra eller fem år gamla, och det ställs ganska höga akademiska krav på dem redan från början. I Finland å andra sidan har de en högkvalitativ förskola med en mycket bredare läroplan som handlar om att utveckla barnen som individer, deras sociala färdigheter och andra förakademiska färdigheter de kommer att behöva längre fram. Man vill få dem att intressera sig för språket och berättelserna snarare än säga att ”när barnet är fem år så ska det kunna stava till katt”. Jag vet att ni jobbar så i Sverige också och jag tycker det är fantastiskt, säger Lucy Crehan.

Desto större kontraster med Sverige fann hon i den finländska lärarutbildningen. I Sverige får lärarutbildningen ofta utstå kritik från såväl politiker som profession och studenterna själva. I Finland är den desto populärare.

– Det är större fokus i Finland på hur barn lär sig saker, metoder för hur du undervisar i ditt specifika ämne, och hur du kan nå ut till barn med särskilda behov. I Sverige verkar det handla mer om att respondera på den individuella eleven. Fokus på individen gör att svenska lärarstudenter ibland inte får lära sig sånt som att det faktiskt finns ett sätt att lära ut bråk som är det bästa.

Efter Finland gick resan till Japan, där de lägger mycket tid på att jobba i grupper. Grupptillhörighet är en viktig del av hela det japanska samhället, och därför är det något man tränar på i skolan. I de lägre åldrarna undviker lärarna tvång, och försöker fostra barnen att själva välja att delta i aktiviteter.

– En japansk kvinna beskrev det för mig som att eftersom Japan är en liten ö, med en stor befolkning, så bor folk på varandra. Därför är det viktigt att lära sig leva med andra, att vara omtänksam och inte störa varandra.

– Jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan i Singapore

Men när de japanska eleverna i 12-årsåldern börjar högstadiet så förändras allt. Då ska man vara klar med den sociala träningen, lärarna blir betydligt strängare och eleverna förväntas göra allt läraren säger åt dem.

– En flicka beskrev högstadiet som att gå med i armén, säger Lucy Crehan.

De använder också eleverna för att påverka varandra att vara flitiga. Till exempel kan läraren säga att ”i den där klassen lämnade alla in sin läxa i tid, men i er klass gjorde bara 75 procent det”. Det ska leda till att eleverna manar på varandra.

Det låter som att det kan leda mobbning?

– Ja, det händer att det tar sig sådana uttryck. Ofta fungerar det, men eftersom det viktigaste för dem är gruppen, inte individen, så kan elever som är väldigt annorlunda drabbas av mobbning. Men jag tror inte att mobbningen i Japan är mer frekvent eller värre än i andra länder.Efter Japan gick resan till Singapore, som kommer på första plats varje år i PISA, i läsning, matematik och naturvetenskap. Men den extrema ojämlikheten i systemet menar Lucy Crehan är ett tydligt exempel på att vi inte blint ska kopiera allt som ger goda PISA-resultat.

– För att vara helt ärligt var jag inte särskilt imponerad av Singapore, och jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan där.

Redan i 12-årsåldern gör eleverna ett test som i praktiken avgör hur resten av deras liv kommer att se ut.

– Om du presterar dåligt så skickas du till en skola tillsammans med andra som misslyckats, och du får inte ens lov att göra det prov i 16-årsålderns som avgör om du kommer in på ett universitet eller inte.

Det skapar en stark stress både för elever och föräldrar, och det blir de vars föräldrar kan betala för extra undervisning utanför skolan som går vinnande ur systemet.

Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning

– Det här gör att toppelevernas resultat blir väldigt höga, och det bidrar till deras framgångar i PISA. Men jag vill inte ha ett sådant system för mitt framtida barn, och när man pratar med föräldrar i Singapore säger de samma sak: ”Vi vill inte ha det så här. Jag önskar att mina barn slapp extra undervisning, men jag måste ge dem det eftersom alla andra gör det”, säger Lucy Crehan.

På den positiva sidan nämner hon en väldigt strukturerad lärarutbildning, och ett tydligt karriärsystem för lärare.

Den sista asiatiska anhalten på Lucy Crehans resa var Shanghai. Utmärkande för skolan i den kinesiska megastaden var fokus på att memorera fakta ­– på ett bra sätt.

– Faktakunskaper har ju blivit otroligt omodernt i vår del av världen. Det är en förståelig motreaktion på en tid då man lärde sig fakta, skrev den faktan i ett prov och det var allt. Men vi har gått för långt åt andra hållet istället, och tänker att vi inte behöver lära oss fakta alls, utan bara förstå sammanhang, säger hon.

Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna

När OECD undersökte hur 15-åriga studenter förberedde sig inför ett matteprov visade det sig att engelska elever lade mer tid på att memorera metoder än eleverna i Shanghai. Enligt Lucy Crehan beror det på att eleverna i Shanghai inte behöver lära sig metoden – de bara ser direkt hur de ska lösa uppgiften, en effekt av den fakta de memorerat sedan tidigare.

– När du har ett komplicerat matematiskt problem är det lätt att tappa fokus på den större bilden om du måste räkna ut varje liten del separat. Om du kan dina gångertabeller utan och innan, alla dina sifferfakta, har tränat mycket, och inte minst plöjt mycket grundläggande matematik om och om igen, så lär du dig att tänka matematiskt. I andra ämnen fungerar det så att om du inte har kunskap lagrad i ditt långtidsminne så kan du inte använda den faktan för att lösa problem på det sätt som vi vill att våra elever ska kunna göra i vår moderna värld. Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning för att kunna vara kreativ, säger hon.

Det sista landet på Lucy Crehans resa var Kanada, som skiljde sig markant från de övriga på listan. Här ligger fokus på relationen mellan lärare och elev.

– Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna, men i Kanada talade man mer om det. En förstelärare i Kanada ser det som en stor del av sitt uppdrag att se till att alla elever mår bra, att det finns en anledning för varje elev att vilja komma till skolan.

De startar små klubbar i ämnen som eleverna tycker är intressanta, hittar på saker utanför kursplanerna och ser till att alla elever ska veta att det finns någon vuxen person på skolan som bryr sig om deras utbildning, eftersom inte alla elever har med sig det hemifrån.

Kanada har betydligt mer invandring än de asiatiska länderna, vilket påverkar hur de jobbar med integration och språk. En annan sak som skiljer dem från övriga på Lucy Crehans lista är att de inte delar in eleverna i grupper efter prestation.

– Något jag verkligen gillar med Kanada är att de jobbar mycket med att utveckla elevernas icke akademiska färdigheter. Till exempel har de ett ämne i gymnasiet som heter ledarskap. Som en del av det ämnet får de organisera evenemang som danser, välgörenhetsgalor och mässor, säger hon.

Lucy Crehan har inte undervisat på några år, men säger att hon planerar att återvända till klassrummet. Bokens engelskspråkiga original ”Cleverlands: the secrets behind the success of the world's education superpowers” utnämndes till Årets bok i prestigefyllda tidskriften The Economist 2016.

Fotnot: Lucy Crehan intervjuades av Maria Bohlin på Lärarnas Riksförbunds scen under Bokmässan i Göteborg i september 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Annons
Annons

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

Annons

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Annons
Annons
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons