lucy_crehan_5lander

Lucy Crehan har besökt och undersökt fem av toppländerna i PISA: Japan, Singapore, Finland, Shanghai och Kanada.

Utbildning

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Läraren Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. 

Lucy Crehans fem principer för högpresterande och jämlika skolsystem
  • Högkvalitativ, bred förskola som ger stöd i låga åldrar och gör barnen redo för formell utbildning
  • Genuint höga förväntningar på alla elever. Det vill säga tydliga standarder för vad en elev ska kunna göra i en särskild ålder, och ha målet att alla elever ska klara det.
  • En läroplan som talar om vad eleverna ska behärska i varje årskurs, och i vilken ordning. Lämna inte hela den andra biten till lärarna att lista ut.
  • Lärare behandlas som professionella. De har tillgång till all relevant forskning och får utifrån den möta sina elever på det sätt som fungerar bäst.
  • En ansvarsfördelning som stöttar istället för att peka ut. Mindre inspektion och pekpinnar, mer förtroende och uppbackning.

Frustrationen över att verka i ett system som underlättar för skolinspektionen men inte för eleverna ledde Londonläraren Lucy Crehan till en master i Cambridge med inriktning på policy och jämförande av utbildningssystem. Hon ville hitta ett bättre sätt, men de teoretiska studierna räckte inte för att tillfredsställa hennes nyfikenhet.

– Efter att ha läst om hur det fungerar i olika länder började jag fundera på hur det ser ut i praktiken. Hur ser vardagen ut för en lärare i Finland till exempel?

Sagt och gjort. Hon började ta kontakt med lärare runt om i världen, och frågade om hon fick komma och sova på deras soffa ett par veckor, och dessutom följa med till jobbet.

­– Jag erbjöd mig helt enkelt att arbeta i deras skolor gratis. Jag kunde undervisa i engelska, lyssna på barn som läser, kopiera papper eller nästan vad som helst. Många svarade inte ens, men vissa tackade ja.

Första stoppet på hennes världsturné: Finland. Landet har varit Europas lysande exempel i många år, även om de tappat placeringar i PISA på senare tid.

En sak som hon slogs av när hon jämförde Finland och England är hur olika man jobbar med de yngre barnen.

”Att börja högstadiet här är som att gå med i armén”

– I England börjar barnen i skolan när de är fyra eller fem år gamla, och det ställs ganska höga akademiska krav på dem redan från början. I Finland å andra sidan har de en högkvalitativ förskola med en mycket bredare läroplan som handlar om att utveckla barnen som individer, deras sociala färdigheter och andra förakademiska färdigheter de kommer att behöva längre fram. Man vill få dem att intressera sig för språket och berättelserna snarare än säga att ”när barnet är fem år så ska det kunna stava till katt”. Jag vet att ni jobbar så i Sverige också och jag tycker det är fantastiskt, säger Lucy Crehan.

Desto större kontraster med Sverige fann hon i den finländska lärarutbildningen. I Sverige får lärarutbildningen ofta utstå kritik från såväl politiker som profession och studenterna själva. I Finland är den desto populärare.

– Det är större fokus i Finland på hur barn lär sig saker, metoder för hur du undervisar i ditt specifika ämne, och hur du kan nå ut till barn med särskilda behov. I Sverige verkar det handla mer om att respondera på den individuella eleven. Fokus på individen gör att svenska lärarstudenter ibland inte får lära sig sånt som att det faktiskt finns ett sätt att lära ut bråk som är det bästa.

Efter Finland gick resan till Japan, där de lägger mycket tid på att jobba i grupper. Grupptillhörighet är en viktig del av hela det japanska samhället, och därför är det något man tränar på i skolan. I de lägre åldrarna undviker lärarna tvång, och försöker fostra barnen att själva välja att delta i aktiviteter.

– En japansk kvinna beskrev det för mig som att eftersom Japan är en liten ö, med en stor befolkning, så bor folk på varandra. Därför är det viktigt att lära sig leva med andra, att vara omtänksam och inte störa varandra.

”Jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan i Singapore”

Men när de japanska eleverna i 12-årsåldern börjar högstadiet så förändras allt. Då ska man vara klar med den sociala träningen, lärarna blir betydligt strängare och eleverna förväntas göra allt läraren säger åt dem.

– En flicka beskrev högstadiet som att gå med i armén, säger Lucy Crehan.

De använder också eleverna för att påverka varandra att vara flitiga. Till exempel kan läraren säga att ”i den där klassen lämnade alla in sin läxa i tid, men i er klass gjorde bara 75 procent det”. Det ska leda till att eleverna manar på varandra.

Det låter som att det kan leda mobbning?

– Ja, det händer att det tar sig sådana uttryck. Ofta fungerar det, men eftersom det viktigaste för dem är gruppen, inte individen, så kan elever som är väldigt annorlunda drabbas av mobbning. Men jag tror inte att mobbningen i Japan är mer frekvent eller värre än i andra länder.Efter Japan gick resan till Singapore, som kommer på första plats varje år i PISA, i läsning, matematik och naturvetenskap. Men den extrema ojämlikheten i systemet menar Lucy Crehan är ett tydligt exempel på att vi inte blint ska kopiera allt som ger goda PISA-resultat.

– För att vara helt ärligt var jag inte särskilt imponerad av Singapore, och jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan där.

Redan i 12-årsåldern gör eleverna ett test som i praktiken avgör hur resten av deras liv kommer att se ut.

– Om du presterar dåligt så skickas du till en skola tillsammans med andra som misslyckats, och du får inte ens lov att göra det prov i 16-årsålderns som avgör om du kommer in på ett universitet eller inte.

Det skapar en stark stress både för elever och föräldrar, och det blir de vars föräldrar kan betala för extra undervisning utanför skolan som går vinnande ur systemet.

– Det här gör att toppelevernas resultat blir väldigt höga, och det bidrar till deras framgångar i PISA. Men jag vill inte ha ett sådant system för mitt framtida barn, och när man pratar med föräldrar i Singapore säger de samma sak: ”Vi vill inte ha det så här. Jag önskar att mina barn slapp extra undervisning, men jag måste ge dem det eftersom alla andra gör det”, säger Lucy Crehan.

På den positiva sidan nämner hon en väldigt strukturerad lärarutbildning, och ett tydligt karriärsystem för lärare.

Den sista asiatiska anhalten på Lucy Crehans resa var Shanghai. Utmärkande för skolan i den kinesiska megastaden var fokus på att memorera fakta ­– på ett bra sätt.

– Faktakunskaper har ju blivit otroligt omodernt i vår del av världen. Det är en förståelig motreaktion på en tid då man lärde sig fakta, skrev den faktan i ett prov och det var allt. Men vi har gått för långt åt andra hållet istället, och tänker att vi inte behöver lära oss fakta alls, utan bara förstå sammanhang, säger hon.

”Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna”

När OECD undersökte hur 15-åriga studenter förberedde sig inför ett matteprov visade det sig att engelska elever lade mer tid på att memorera metoder än eleverna i Shanghai. Enligt Lucy Crehan beror det på att eleverna i Shanghai inte behöver lära sig metoden – de bara ser direkt hur de ska lösa uppgiften, en effekt av den fakta de memorerat sedan tidigare.

– När du har ett komplicerat matematiskt problem är det lätt att tappa fokus på den större bilden om du måste räkna ut varje liten del separat. Om du kan dina gångertabeller utan och innan, alla dina sifferfakta, har tränat mycket, och inte minst plöjt mycket grundläggande matematik om och om igen, så lär du dig att tänka matematiskt. I andra ämnen fungerar det så att om du inte har kunskap lagrad i ditt långtidsminne så kan du inte använda den faktan för att lösa problem på det sätt som vi vill att våra elever ska kunna göra i vår moderna värld. Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning för att kunna vara kreativ, säger hon.

Det sista landet på Lucy Crehans resa var Kanada, som skiljde sig markant från de övriga på listan. Här ligger fokus på relationen mellan lärare och elev.

– Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna, men i Kanada talade man mer om det. En förstelärare i Kanada ser det som en stor del av sitt uppdrag att se till att alla elever mår bra, att det finns en anledning för varje elev att vilja komma till skolan.

De startar små klubbar i ämnen som eleverna tycker är intressanta, hittar på saker utanför kursplanerna och ser till att alla elever ska veta att det finns någon vuxen person på skolan som bryr sig om deras utbildning, eftersom inte alla elever har med sig det hemifrån.

Kanada har betydligt mer invandring än de asiatiska länderna, vilket påverkar hur de jobbar med integration och språk. En annan sak som skiljer dem från övriga på Lucy Crehans lista är att de inte delar in eleverna i grupper efter prestation.

– Något jag verkligen gillar med Kanada är att de jobbar mycket med att utveckla elevernas icke akademiska färdigheter. Till exempel har de ett ämne i gymnasiet som heter ledarskap. Som en del av det ämnet får de organisera evenemang som danser, välgörenhetsgalor och mässor, säger hon.

Lucy Crehan har inte undervisat på några år, men säger att hon planerar att återvända till klassrummet. Hennes bok ”Cleverlands: the secrets behind the success of the world’s education superpowers” utnämndes till Årets bok i prestigefyllda tidskriften The Economist 2016.

Fotnot: Lucy Crehan intervjuades av Maria Bohlin på Lärarnas Riksförbunds scen under Bokmässan i Göteborg i september 2018.

Fakta / Så utmärker sig PISA:s toppländer

Finland

  • Högkvalitativ, bred förskola
  • Lärare har mindre undervisningstid
  • Läraryrket har alltjämt hög status
  • Metodinriktad lärarutbildning
  • Mindre frihet för lärare, mer struktur

Japan

  • Fokus på grupp, inte individ
  • Tydliga och höga förväntningar på alla elever
  • Strikt, i högre åldrar
  • Lägger mycket tid på varje moment, för att alla ska hänga med

Singapore

  • Kraftiga ojämlikheter
  • Strukturerad lärarutbildning
  • Tydlig karriärstege för lärare

Shanghai

  • Memorering av fakta tidigt
  • Lärare som utvärderar och lär lärare
  • Lärare samplanerar mycket
  • Tydlig karriärstege för lärare

Kanada

  • Mycket lärarledd undervisning
  • Fokus på relationen mellan lärare och elev
  • Ledarskap som skolämne
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm