Annons
Lucy Crehan har besökt och undersökt fem av toppländerna i PISA: Japan, Singapore, Finland, Shanghai och Kanada.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Publicerad 5 oktober 2018

Fakta

Lucy Crehans fem principer för högpresterande och jämlika skolsystem

  • Högkvalitativ, bred förskola som ger stöd i låga åldrar och gör barnen redo för formell utbildning
  • Genuint höga förväntningar på alla elever. Det vill säga tydliga standarder för vad en elev ska kunna göra i en särskild ålder, och ha målet att alla elever ska klara det.
  • En läroplan som talar om vad eleverna ska behärska i varje årskurs, och i vilken ordning. Lämna inte hela den andra biten till lärarna att lista ut.
  • Lärare behandlas som professionella. De har tillgång till all relevant forskning och får utifrån den möta sina elever på det sätt som fungerar bäst.
  • En ansvarsfördelning som stöttar istället för att peka ut. Mindre inspektion och pekpinnar, mer förtroende och uppbackning.

Fakta

Fakta / Så utmärker sig PISA:s toppländer

Finland

  • Högkvalitativ, bred förskola
  • Lärare har mindre undervisningstid
  • Läraryrket har alltjämt hög status
  • Metodinriktad lärarutbildning
  • Mindre frihet för lärare, mer struktur

Japan

  • Fokus på grupp, inte individ
  • Tydliga och höga förväntningar på alla elever
  • Strikt, i högre åldrar
  • Lägger mycket tid på varje moment, för att alla ska hänga med

Singapore

  • Kraftiga ojämlikheter
  • Strukturerad lärarutbildning
  • Tydlig karriärstege för lärare

Shanghai

  • Memorering av fakta tidigt
  • Lärare som utvärderar och lär lärare
  • Lärare samplanerar mycket
  • Tydlig karriärstege för lärare

Kanada

  • Mycket lärarledd undervisning
  • Fokus på relationen mellan lärare och elev
  • Ledarskap som skolämne

Relaterat

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Frustrationen över att verka i ett system som underlättar för skolinspektionen men inte för eleverna ledde Londonläraren Lucy Crehan till en master i Cambridge med inriktning på policy och jämförande av utbildningssystem. Hon ville hitta ett bättre sätt, men de teoretiska studierna räckte inte för att tillfredsställa hennes nyfikenhet.

– Efter att ha läst om hur det fungerar i olika länder började jag fundera på hur det ser ut i praktiken. Hur ser vardagen ut för en lärare i Finland till exempel?

Sagt och gjort. Hon började ta kontakt med lärare runt om i världen, och frågade om hon fick komma och sova på deras soffa ett par veckor, och dessutom följa med till jobbet.

­– Jag erbjöd mig helt enkelt att arbeta i deras skolor gratis. Jag kunde undervisa i engelska, lyssna på barn som läser, kopiera papper eller nästan vad som helst. Många svarade inte ens, men vissa tackade ja.

Första stoppet på hennes världsturné: Finland. Landet har varit Europas lysande exempel i många år, även om de tappat placeringar i PISA på senare tid.

En sak som hon slogs av när hon jämförde Finland och England är hur olika man jobbar med de yngre barnen.

Att börja högstadiet här där som att gå med i armén

– I England börjar barnen i skolan när de är fyra eller fem år gamla, och det ställs ganska höga akademiska krav på dem redan från början. I Finland å andra sidan har de en högkvalitativ förskola med en mycket bredare läroplan som handlar om att utveckla barnen som individer, deras sociala färdigheter och andra förakademiska färdigheter de kommer att behöva längre fram. Man vill få dem att intressera sig för språket och berättelserna snarare än säga att ”när barnet är fem år så ska det kunna stava till katt”. Jag vet att ni jobbar så i Sverige också och jag tycker det är fantastiskt, säger Lucy Crehan.

Desto större kontraster med Sverige fann hon i den finländska lärarutbildningen. I Sverige får lärarutbildningen ofta utstå kritik från såväl politiker som profession och studenterna själva. I Finland är den desto populärare.

– Det är större fokus i Finland på hur barn lär sig saker, metoder för hur du undervisar i ditt specifika ämne, och hur du kan nå ut till barn med särskilda behov. I Sverige verkar det handla mer om att respondera på den individuella eleven. Fokus på individen gör att svenska lärarstudenter ibland inte får lära sig sånt som att det faktiskt finns ett sätt att lära ut bråk som är det bästa.

Efter Finland gick resan till Japan, där de lägger mycket tid på att jobba i grupper. Grupptillhörighet är en viktig del av hela det japanska samhället, och därför är det något man tränar på i skolan. I de lägre åldrarna undviker lärarna tvång, och försöker fostra barnen att själva välja att delta i aktiviteter.

– En japansk kvinna beskrev det för mig som att eftersom Japan är en liten ö, med en stor befolkning, så bor folk på varandra. Därför är det viktigt att lära sig leva med andra, att vara omtänksam och inte störa varandra.

– Jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan i Singapore

Men när de japanska eleverna i 12-årsåldern börjar högstadiet så förändras allt. Då ska man vara klar med den sociala träningen, lärarna blir betydligt strängare och eleverna förväntas göra allt läraren säger åt dem.

– En flicka beskrev högstadiet som att gå med i armén, säger Lucy Crehan.

De använder också eleverna för att påverka varandra att vara flitiga. Till exempel kan läraren säga att ”i den där klassen lämnade alla in sin läxa i tid, men i er klass gjorde bara 75 procent det”. Det ska leda till att eleverna manar på varandra.

Det låter som att det kan leda mobbning?

– Ja, det händer att det tar sig sådana uttryck. Ofta fungerar det, men eftersom det viktigaste för dem är gruppen, inte individen, så kan elever som är väldigt annorlunda drabbas av mobbning. Men jag tror inte att mobbningen i Japan är mer frekvent eller värre än i andra länder.Efter Japan gick resan till Singapore, som kommer på första plats varje år i PISA, i läsning, matematik och naturvetenskap. Men den extrema ojämlikheten i systemet menar Lucy Crehan är ett tydligt exempel på att vi inte blint ska kopiera allt som ger goda PISA-resultat.

– För att vara helt ärligt var jag inte särskilt imponerad av Singapore, och jag skulle inte sätta mitt eget barn i skolan där.

Redan i 12-årsåldern gör eleverna ett test som i praktiken avgör hur resten av deras liv kommer att se ut.

– Om du presterar dåligt så skickas du till en skola tillsammans med andra som misslyckats, och du får inte ens lov att göra det prov i 16-årsålderns som avgör om du kommer in på ett universitet eller inte.

Det skapar en stark stress både för elever och föräldrar, och det blir de vars föräldrar kan betala för extra undervisning utanför skolan som går vinnande ur systemet.

Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning

– Det här gör att toppelevernas resultat blir väldigt höga, och det bidrar till deras framgångar i PISA. Men jag vill inte ha ett sådant system för mitt framtida barn, och när man pratar med föräldrar i Singapore säger de samma sak: ”Vi vill inte ha det så här. Jag önskar att mina barn slapp extra undervisning, men jag måste ge dem det eftersom alla andra gör det”, säger Lucy Crehan.

På den positiva sidan nämner hon en väldigt strukturerad lärarutbildning, och ett tydligt karriärsystem för lärare.

Den sista asiatiska anhalten på Lucy Crehans resa var Shanghai. Utmärkande för skolan i den kinesiska megastaden var fokus på att memorera fakta ­– på ett bra sätt.

– Faktakunskaper har ju blivit otroligt omodernt i vår del av världen. Det är en förståelig motreaktion på en tid då man lärde sig fakta, skrev den faktan i ett prov och det var allt. Men vi har gått för långt åt andra hållet istället, och tänker att vi inte behöver lära oss fakta alls, utan bara förstå sammanhang, säger hon.

Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna

När OECD undersökte hur 15-åriga studenter förberedde sig inför ett matteprov visade det sig att engelska elever lade mer tid på att memorera metoder än eleverna i Shanghai. Enligt Lucy Crehan beror det på att eleverna i Shanghai inte behöver lära sig metoden – de bara ser direkt hur de ska lösa uppgiften, en effekt av den fakta de memorerat sedan tidigare.

– När du har ett komplicerat matematiskt problem är det lätt att tappa fokus på den större bilden om du måste räkna ut varje liten del separat. Om du kan dina gångertabeller utan och innan, alla dina sifferfakta, har tränat mycket, och inte minst plöjt mycket grundläggande matematik om och om igen, så lär du dig att tänka matematiskt. I andra ämnen fungerar det så att om du inte har kunskap lagrad i ditt långtidsminne så kan du inte använda den faktan för att lösa problem på det sätt som vi vill att våra elever ska kunna göra i vår moderna värld. Att veta saker är inte tillräckligt, men det är en förutsättning för att kunna vara kreativ, säger hon.

Det sista landet på Lucy Crehans resa var Kanada, som skiljde sig markant från de övriga på listan. Här ligger fokus på relationen mellan lärare och elev.

– Lärare i alla länderna månade om relationen med eleverna, men i Kanada talade man mer om det. En förstelärare i Kanada ser det som en stor del av sitt uppdrag att se till att alla elever mår bra, att det finns en anledning för varje elev att vilja komma till skolan.

De startar små klubbar i ämnen som eleverna tycker är intressanta, hittar på saker utanför kursplanerna och ser till att alla elever ska veta att det finns någon vuxen person på skolan som bryr sig om deras utbildning, eftersom inte alla elever har med sig det hemifrån.

Kanada har betydligt mer invandring än de asiatiska länderna, vilket påverkar hur de jobbar med integration och språk. En annan sak som skiljer dem från övriga på Lucy Crehans lista är att de inte delar in eleverna i grupper efter prestation.

– Något jag verkligen gillar med Kanada är att de jobbar mycket med att utveckla elevernas icke akademiska färdigheter. Till exempel har de ett ämne i gymnasiet som heter ledarskap. Som en del av det ämnet får de organisera evenemang som danser, välgörenhetsgalor och mässor, säger hon.

Lucy Crehan har inte undervisat på några år, men säger att hon planerar att återvända till klassrummet. Bokens engelskspråkiga original ”Cleverlands: the secrets behind the success of the world's education superpowers” utnämndes till Årets bok i prestigefyllda tidskriften The Economist 2016.

Fotnot: Lucy Crehan intervjuades av Maria Bohlin på Lärarnas Riksförbunds scen under Bokmässan i Göteborg i september 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons