klassrum_tomt_7

”Även om skolan tar in ersättare så är det väldigt svårt att fullt ut kompensera för kunskapstappet”, säger Björn Öckert, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

| Foto: Shutterstock.com
Corona

Ökad frånvaro riskerar kosta 10 miljarder

Ökad frånvaro och distansundervisning kan kosta 10 miljarder, enligt en ny rapport.
– Tappad kunskap innebär i förlängningen tappad inkomst, säger Björn Öckert, forskare på IFAU.

Frånvaron bland skolpersonal och elever i grundskolan uppskattas ha ökat med 70 procent under pandemins första nio månader. Ökningen kan få allvarliga konsekvenser – inte minst genom risken för ett kunskapstapp där fler elever kommer att behöva insatser.

– Varje dag är viktig. Missar man undervisning så kommer man också tappa i kunskap. Det blir väldigt tydligt i vår forskningsgenomgång om vad ökad frånvaro riskerar att få för konsekvenser, säger Björn Öckert, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Den ökade frånvaron hanteras ofta med hjälp av vikarier eller distansundervisning. Björn Öckert menar dock att åtgärderna ofta inte är tillräckliga för att tillgodose elevers behov.   

– Även om skolan tar in ersättare så är det väldigt svårt att fullt ut kompensera för kunskapstappet. Framför allt har kortare frånvaroperioder negativa konsekvenser för elevernas inlärning, antagligen för att det då är svårt att hitta lämpliga vikarier samtidigt som förberedelsetiden minskar.

En grov uppskattning indikerar att frånvaron kommer att medföra ett framtida produktionsbortfall motsvarande ett värde av 10 miljarder kronor.

– Det eleven lär sig i skolan värdesätts senare på arbetsmarknaden. Tappad kunskap innebär i förlängningen tappad inkomst. Kostnaden för en enskild elev är inte så hög, men för samhället i stort är summan desto högre, säger Björn Öckert.

Björn Öckert.
Björn Öckert.

Kostnaden för att unga lär sig mindre kan enligt honom få stora konsekvenser för samhällsekonomin, och drabbar framför allt dem som redan har det tufft.

– Det finns två skäl att tro att mer utsatta grupper drabbas hårdare. Dels för att vi tror att frånvaron har ökat mer för dem, dels för att forskningen som finns visar att lågpresterande elever påverkas mest av det som händer i skolan.

Genom att utgå från tidigare forskning och färsk statistik har Björn Öckert, tillsammans med sex andra rapportförfattare från IFAU, kartlagt hur spridningen av covid-19 förväntas påverka barn och unga i Sverige.  Resultatet presenteras i en ny IFAU-antologi som redogör för pandemins inledande fas från mars till december 2020.

– Coronasituationen har påverkat hela skolväsendet. Man har stängt ner gymnasieskolor och gått över till distansundervisning. Grundskolorna har huvudsakligen varit öppna, vilket har ökat frånvaron. Vi vill försöka skapa en uppfattning om vad det får för konsekvenser. Både på kort och lång sikt, säger han.

Utöver den ökade skolfrånvarons påverkan på samhällsekonomin visar rapporten att gymnasiets övergång till distansundervisning riskerar att försämra elevernas resultat jämfört med om de haft klassrumsundervisning.

– Det finns faktiskt en oro för att det här ska försämra likvärdigheten. Precis som med den ökade frånvaron riskerar distansundervisningen att få allvarligast konsekvenser för redan utsatta elever. Även elever på högstadiet riskerar att drabbas hårdare än elever på gymnasiet, eftersom de troligen inte har lika bra självdisciplin och studieteknik som äldre elever.

För att kunna utvärdera konsekvenser och dra lärdomar av coronapandemin krävs nationellt insamlad statistik över barns och ungas utveckling samt tillgång till dokumentation om hur samhällsinstitutioner som skolan fungerar och förändras. Avsaknaden av nationell statistik om elevfrånvaro, undervisningsformer och de inställda nationella proven medför dock svårigheter att utvärdera effekterna av pandemin på skolans kvalitet och likvärdighet, säger Björn Öckert.

– Tanken med rapporten är att försöka medvetandegöra att stora samhällsekonomiska värden går förlorande på grund av missad undervisning, och att det finns anledning att försöka motverka de negativa konsekvenserna.

Att den ökade skolfrånvaron kan leda till att samhället går miste om miljarder borde enligt honom vara varningsklocka nog.

– Uppskattningen på hur mycket samhället riskerar att förlora är grov, men signalerar ändå hur mycket det går att spara. Mindre undervisningsgrupper, ökad personaltäthet och lovskolor kan vid första anblick framstå som dyra insatser, men skulle vara kostnadseffektiva verktyg för att motverka de negativa konsekvenserna av ökad frånvaro.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm