Särskilda behov 

Omognad kan ge adhd-diagnos

Barn födda under årets tre sista månader har 30 procents större sannolikhet att diagnostiseras med adhd.

adhd

Bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter.

• Antalet utredningar av adhd och autismspektrumstörningar har ökat med 55 procent på två år i Stockholms län.

• Cirka 80 procent av de utredda barnen inom BUP får en autism- eller adhd-diagnos.

• Cirka 30 procent av både utredda och diagnosticerade är flickor och 70 procent är pojkar.

Skillnaden mellan barn födda i januari respektive december är 38 procent för flickor och nästan 40 procent för pojkar, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen, tycker att man behöver fundera på om det verkligen är rätt personer som får diagnosen, eller om barn födda sent överdiagnostiseras.

– Det väcker ju en del frågor. Om vi snarare medicinerar omogenhet, att det blir en slags medikalisering av omogenhet. Men det kan också vara så det är personer som har en mild form av adhd, som i kombination med omogenheten blir mer synlig, säger han till Ekot.

Att barn diagnostiseras med adhd när de i själva verket kan vara sent utvecklade, är något som läkarna länge känt till, säger professorn i barnpsykiatri Lars Jakobsson till Sveriges Radios P1-morgon.

Men han presenterar också en annan bild av diagnosläget – det kan vara så att det är för få, snarare än för många, som får diagnosen. Eftersom vanlig adhd-medicin är narkotikaklassad så drar sig läkare för att ställa diagnosen.

– Vore det inte läkemedel av den typen tror jag inte att man skulle tala om övermedicinering som man gör i dag.

Han menar att det moderna samhället är svårt för personer med den typen av besvär som bland annat finns i adhd, och ser en risk att rädslan för mediciner gör att barn som skulle kunna få hjälp blir utan.

– Då riskerar vi att barn används som murbräckor i kampen mot ett alltmer komplicerat samhälle. Det är också ett bekymmer. Om det finns ett läkemedel som kan fungera, varför inte pröva det, säger Lars Jakobsson.

Peter Salmi på Socialstyrelsen konstatetar att kunskaperna om långtidsverkningarna av adhd-medicin är bristfälliga.

– Nu har de här preparaten funnits ganska länge. Men det är sant att bra genomförda långtidsstudier saknas i det här, säger han.

En sak vet man: barn som har adhd men inte får hjälp, löper stor risk att misslyckas i skolan och drabbas av psykosociala problem senare i livet.

Kommentera