Annons
Pax-metoden hjälper lärarna Maria Lychnell och Ann Palmqvist till en bättre arbetsmiljö. Foto: Jennifer Glans

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Publicerad 15 januari 2018

Fakta

Kort om Pax

  • Pax är en modell för lärare att skapa trygghet och arbetsro i klassrummet.
  • Pax introduceras stegvis i klassrummet under cirka tre månader.
  • Den ökade arbetsron gör att det frigörs mer effektiv tid för undervisning.
  • Arbetssättet har positiva effekter på många delar av livet för de elever som gått i ett Pax-klassrum. 
  • Det finns över 50 välgjorda vetenskapliga studier gjorda på Pax.

Pax-rapporten i sin helhet finns att läsa här.

Och här kan du läsa mer om Pax i skolan.

Relaterat

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

– Varsågod att gå in.

En i taget går eleverna lugnt in i det nedsläckta klassrummet och sätter sig på sin bänkplats. Alla sitter knäpptysta och väntar. På whiteboardtavlan står det ”Brons-åldern” med stora bokstäver. Eleverna ska i dag arbeta med faktatexter om tidsepoken och senare under dagen måla egna hällristningar. 

Plötsligt hörs ett ljud. 

Klassläraren Maria Lychnell tar ton med det silvriga munspelet hon har hängandes runt halsen. Hon håller upp den andra armen och två fingrar som bildar V-tecknet, vilket betyder: stanna upp och lyssna.  Eleverna följer hennes order.

Så här går det till varje dag när det är dags för lektion för eleverna i årskurs 2 på Gärdesskolan i Stockholm. Här använder man sig av arbetsmetoden Pax på hela lågstadiet sedan ett år tillbaka. 

Pax-arbetet i klassrummet utgår ifrån en vision som klassen formulerat tillsammans med läraren. Visionen är formulerad av eleverna utifrån vad man vill se, höra, känna och göra mer och mindre av i klassrummet för att få en god arbetsro och känna sig trygg i klassen.

Innan lektionsarbetet drar igång ska läraren Maria Lychnell tillsammans med eleverna komma överens om hur de ska arbeta för att främja en bra arbetsmiljö i klassrummet för den stundande lektionen. 

I dag har man tillsammans bestämt att eleverna ska fokusera på sitt eget arbete, att man bara får använda ”0 cm-rösten” och således vara helt tyst, samt att man sitter på sin egen plats hela lektionen. 

Punkterna skrivs upp tydligt på tavlan.

– Ni vet vad som väntar om ni klarar av att hålla detta i dag, säger Maria Lychnell till klassen och håller upp en liten svart tygpåse.

Maria Lychnell utövar Pax i klassrummet.

Ett av verktygen i Pax kan beskrivas som ett spel. Läraren sätter en tidsgräns för hur länge eleverna ska arbeta i klassrummet och en gräns för hur många regelöverträdelser, så kallade ”bliim”, varje grupp kan göra för att klara omgången. 

Efter att tiden är slut får alla grupper som klarat att hålla sig inom ramen för antalet regelöverträdelser ta del av en kort frivillig fysisk aktivitet, som dras slumpmässigt från ett urval med många olika aktiviteter. 

Aktiviteten ska fungera som ett avbrott för rörelse, en uppmuntran och för att ge barnen tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering, visar forskningen.

 

Det är tyst under hela lektionen och samtliga elever är fokuserade på arbetsuppgiften. Ingen elevgrupp har fått någon ”bliim” och därför kommer de att få sin utlovade fysiska aktivitet. 

Maria Lychnell har dragit upp en lapp där det står att eleverna ska få dansa till sin favoritdansvideo på Youtube med låten ”Can’t stop the feeling”. 

– Så bra, vad ni arbetade koncentrerat nu, du gav dig själv och dina kamrater arbetsro och vilka fina resultat ni fick när ni skrev era texter, säger Maria till hela klassen och trycker igång musikvideon på smartboarden. 

Detta skiljer sig från många andra klassrum runt om i Sverige. Det Pax ska bidra med är ett arbetssätt för hur lärare och elever kontinuerligt kan arbeta för att uppnå visionen – samtidigt som den ordinarie klassrumsverksamheten fortlöper. Nyckeln är att inte ha statiska regler, utan att barnen är delaktiga – och att de själva behöver tänka till mer om vad som behövs för att alla ska få studiero.

Under våren 2017 avslutades den första pilotstudien i Sverige med Pax och forskningsresultaten visar att mängden störande och ofokuserat beteende minskade till hälften – samtidigt som lärarnas stressnivå sjönk till en tredjedel.

Maria Lychnell har arbetat med Pax i ett år efter att ha deltagit i pilotstudien som genomfördes på Karolinska Institutet och hon märker stor skillnad jämfört med hur det var i klassrummet tidigare.

– Eleverna har lättare att fokusera längre pass nu och det har blivit betydligt bättre arbetsro vilket skapar bättre förutsättningar för inlärning. Eftersom eleverna själva är delaktiga i arbetet så motiverar det dem att kämpa. Eleverna är mer medvetna om hela inlärningsprocessen och vilka förutsättningar som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen i skolan, säger Maria Lychnell.

Förutom att få studiero är Pax ett jättebra sätt att få in värdegrunden på skolan, menar hon.

– Skillnaden mellan Pax och andra koncept är att det här genomsyrar hela skoldagen på så sätt att uppdraget med värdegrunden kommer in naturligt. Det är ett konkret och tydligt upplägg med färdig struktur. Dessutom är Pax evidensbaserat vilket är enormt viktigt, skolan behöver verkligen implementera ny forskning i klassrummen och inte hänga kvar vid gamla företeelser som man tror är bra för eleverna, säger Maria Lychnell.

Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning.

Resultaten av metoden på Gärdesskolan är imponerande. Innan Pax kom in i Maria Lychnells arbetsvardag hade hennes klass inte lika bra studiero under lektionerna. 

För hennes egen del har arbetssättet gjort att stressen har minskat och arbetsdagen har blivit mer lätthanterlig och positiv.

– Det har gett mycket fina resultat. Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning och för sin skolmiljö. De visar att de förstår i vilka situationer det är viktigt att lyssna och fokusera. En härlig följd av det är att jag upplever att min egen arbetssituation förbättrats, det är lugnare och mindre stressigt. Det ökar mina möjligheter att göra mitt lärarjobb på bästa sätt och jag kan ägna mer tid till undervisningen, säger Maria Lychnell.

Både elever och läraren Maria Lychnell trivs med Pax-modellen.

Efter lektionen träffar hon kollegorna Ulla-Britt Sirkka, specialpedagog och Pax-instruktör på skolan, och Ann Palmqvist som är speciallärare och sva-lärare. De har i allra högsta grad varit med i införandet av Pax på skolan. 

– Pax har bidragit till ett lägre tonläge bland både personal och elever och det spiller över även i andra miljöer och sammanhang. Eleverna har fått ett ramverk som är tydligt och som har skapat lugn, säger Ann Palmqvist.

 – Alla elever hänger med mycket bättre. Strukturen gör att det gagnar alla och framför allt elever med svårigheter, säger Maria Lychnell.

– I och med att hela klassen hittar arbetsro så vinner alla i klassen på det.  Det bidrar till en positiv inställning till skolarbetet, bättre sammanhållning i klassen och bättre skolresultat, säger Ulla-Britt Sirkka.

Vad tror ni skulle hända om fler skolor i Sverige införde Pax som arbetsmodell? 

– Om man verkligen skulle jobba brett med detta i Sverige så tror jag främst att fler elever skulle lyckas nå bättre skolresultat. Arbetsro i klassrummet är en utmaning på många skolor. För såväl lärarna och eleverna innebär det en förbättrad arbetsmiljö, tror Ulla-Britt Sirkka.

– Fler elever skulle känna sig inkluderade, trivas och lyckas i skolan, säger Ann Palmqvist.   

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons