Per Kornhall: ”Så har evolutionen format ledarskap i skolan”

Författaren och ledarskapsutbildaren Per Kornhall har djupdykt i ämnet naturligt ledarskap och hur det har formats genom evolutionen.
– Det finns någonting i hur vi agerar när vi undervisar som… vi beter oss annorlunda än annars. Beteendena tycks inbyggda i oss, säger han.

I sin nya bok ”Naturligt ledarskap – vad evolutionen kan lära om ledarskap i skolan” drar Per Kornhall nytta av sina kompetenser ledarskap och biologi när han söker efter ledarskapets ursprung.

– Vi har många lärare som leder sina kollegor i egenskap av förstelärare eller samtalsledare vid sidan av själva lärarrollen.

Genom åren har han arbetat mycket med, och läst om, ledarskap i skolan och skrivit för rektorer. I arbetet med boken var en av utgångspunkterna att undersöka om undervisning är någonting evolutionärt.

– Det finns någonting i hur vi agerar när vi undervisar som… vi beter oss annorlunda än vi gör annars. Beteendena tycks inbyggda i oss. Undervisning är också ledarskap så jag tänker mig att lärare har nytta av att förstå att det finns en evolutionär grund till relationer och att få acceptans för sitt ledarskap av dem man leder.

”Påverkar starkt”

Boken inleds med ”vad vi vet finns det ingen mänsklig gemenskap någonstans utan ledarskap och alla dessa ledare påverkar våra liv starkt”.

Han menar att det därför finns skäl att tro att ledarskap utgör en viktig del i hur evolutionen format människan. Under resans gång fann han starka likheter mellan forskning om skolledarskap och antropologisk forskning om ledarskap i naturliga grupper.

– Vad som inom forskning beskrivs som viktigt för ledarskap i skolan rimmar rätt väl med hur ledarskap gestaltar sig hos naturfolk.

Per Kornhall noterar hur människan blev till i små grupper som vandrade omkring, grupper där folk kände varandra. Det ställer helt andra krav på ledarskap än i stora, hierarkiska, organisationer.

– I skolans värld är betydelsen av relationer tydlig, samtalet används som ett sätt att både förflytta saker och leda framåt.

Konkurrens och mätbarhet

Styrformer som började ta plats på 1970-talet och som sätter fokus på konkurrens och mätbarhet i mål, new public management, lirar inte särskilt väl med hur ledarskap utvecklas i naturliga grupper, framhåller han.

–  Det är ganska främmande för oss som människor. Forskning visar att duktiga skolledare inte drivs av yttre faktorer, utan precis som lärare motiveras de av sin upplevelse av mening och att skapa något som är bra för andra. Att göra en samhällsinsats.

Beskriv det naturliga ledarskapet.

– Det handlar mycket om att bygga relationer och att vara modig och kliva fram. ”Vi låter dig vara ledare, men då kräver vi av dig att du tar ansvar. Vi kommer också att hålla dig ansvarig för ditt ledarskap”. Detta bygger på en relation och en omedveten förhandling mellan oss som följer och den vi tillåter leda oss.

Passar inte alltid ihop

Han är noggrann med att påpeka att boken inte är ett evangelium.

– Vi måste inse att det naturliga ledarskapet och våra organisationer inte alltid passar ihop. Du blir inte rektor för att du blivit vald till rektor eller för att skolan tycker det, utan för att någon annan utsett dig. Man behöver tänka på att den underliggande psykologin finns där.

Han konstaterar att en stor majoritet av rektorerna har lärarbakgrund och att det är den vanligaste vägen att gå. Men fram till 1980-talet var lärarerfarenhet ett absolut krav.

– Generellt var inte förändringen av godo. Du behöver ha en förståelse för hur det är att vara i klassrummet och vad som står i läroplanen. Utan lärarerfarenhet kan det vara svårt att förstå lärarna. Vi gick ifrån en reglering som sade att en rektor för högstadiet måste ha lärarerfarenhet från högstadiet till en reglering som sade att ”till rektor kan den anställas som har visat pedagogisk insikt”.

”Vi är alla födda till ledare”

Lämpar sig fler än vi tror som ledare?

– Vi är alla födda till ledare. Det är svårt att hitta någon som inte är det. Sedan pekar en del forskning på vissa egenskaper som finns hos alla som faktiskt blir ledare. Ska du bli en bra ledare måste du vara lite modig. Vi vill ju ha en ledare som gör det vi annars inte skulle göra, eller hur? En person som inte är så beroende av vad vi tänker och tycker och som kan peka ut en riktning vi annars inte hade kunnat tänka oss.

Enligt Per Kornhall handlar det om sekunder innan en grupp etablerat vem som är/blir ledare. Han nämner forskning på grupper där man medvetet försökt undvika att tillsätta ledarskap.

– När man tittat på hur samtalen förts utkristalliserar sig ett ledarskap direkt. Det är helt naturligt att vara ledare – och följare. Vi är ledare i olika sammanhang, du kanske är löneslav på jobbet men ungdomsledare på fritiden.

Det utmärker en bra ledare

– Jag tror att många som hamnar i ledarställning förvånas över hur lätt andra följer. I grunden är det bra för oss som grupp om vi har en ledare. Då slipper vi tänka på allting. Att fördela arbetsuppgifter är effektivt, inte bara bland människor utan även bland djur.

Vad utmärker en bra ledare?

– Jag måste ha modet att våga säga att jag gjorde tokfel, att vara modig också i förhållande till mina egna brister. Just det har jag sett hos skickliga ledare, men texterna har styrkt mig i varför det är så. Har jag en ärlig ledare som står beredd att ta smällen känner jag som följare stor tillit. Den personen har visat att vårt gemensamma mål är större än hans eller hennes eget.