larare_klassrum_12

Endast en svensk matematiklärarutbildning för högstadiet håller god kvalitet enligt UKÄ.

| Foto: Shutterstock
Granskning

Rapport: Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Rapporten i korthet

I utvärderingen ingår 27 universitet och högskolor. Sammanlagt har 103 utbildningar granskats.
Av dessa får 59 hög kvalitet och 44 ifrågasatt kvalitet

  • Bild: 8 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
  • Dans: 1 utbildning får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
  • Idrott och hälsa: 6 utbildningar får hög kvalitet och 4 ifrågasatt kvalitet
  • Matematik: 9 utbildningar får hög kvalitet och 13 ifrågasatt kvalitet
  • Musik: 6 utbildningar får hög kvalitet och 2 ifrågasatt kvalitet
  • Samhällskunskap: 16 utbildningar får hög kvalitet och 6 ifrågasatt kvalitet
  • Svenska: 13 utbildningar får hög kvalitet och 15 ifrågasatt kvalitet

Hösten 2018 påbörjade UKÄ sin utvärdering av kvaliteten på ämneslärarutbildningar för grund- och gymnasieskolan. När rapporten släpps på onsdagen står klart att strax över hälften av de utvärderade utbildningarna får omdömet hög kvalitet och resterande får omdömet ”ifrågasatt kvalitet”.

– Det varierar lite mellan lärosätena vad det är som brister, men gemensamt är att det handlar om personal och kompetens. Framför allt vad det gäller didaktik och ämnesdidaktisk och utbildningsvetenskaplig kompetens, säger Emma Wimmerstedt, senior utredare på UKÄ.

För inriktningarna matematik och svenska är resultatet än mer nedslående, då merparten av utbildningarna brister. I synnerhet på utbildningarna till ämneslärare i årskurs 7–9, där hela sju av nio svensklärarutbildningar och fyra av fem matematiklärarutbildningar uppvisar brister.

Det är uppenbart att något måste göras

– Det är där man har störst utmaningar. Båda ämnesinriktningarna finns på många lärosäten och det finns en hel del att jobba med, särskilt vad gäller ämnesdidaktisk kompetens, säger Emma Wimmerstedt.

Är det här ett misslyckande?

– Vi har inte värderat det på det sättet. De har ett år på sig att rätta till bristerna, och efter det kan vi återkalla deras rätt att utfärda examina om bristerna kvarstår.

Rebecca Roth, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening (LR Stud), tycker att resultatet av UKÄ:s granskning var väntat. LR Stud har länge haft inställningen att det vore bättre att koncentrera lärarutbildningen till ett mindre antal lärosäten och på så sätt säkra kvaliteten.

| MISSING https://skolvarlden.se/sites/default/files/blog/rebecca_roth2.jpg |– Jag är inte så förvånad. Motsvarande undersökning av grundläraritbildningen gav ungefär hälften underkända så jag förväntade mig något liknandes. Men det är oroväckande, säger hon.

Hur vill du se att ämneslärarutbildningarnas kvalitet säkras?

– Jag såg att Matilda Ernkrans (S, minister för högre utbildning /red) sagt att det är viktigt att lärarutbildningen finns på många platser i landet för att vara tillgänglig överallt. Vi håller inte med om det. Vi driver ju frågan att samla kompetensen genom att samla lärarutbildningen. Det är orimligt att vi har 28 lärosäten som ska bedriva 103 lärarutbildningar när UKÄ säger att resurserna inte är tillräckliga. Då vore det bättre med mer kompetens på färre lärosäten, säger Rebecca Roth.

Emma Wimmerstedt på UKÄ menar att ett utökat samarbete mellan olika lärosäten skulle kunna vara en väg framåt.

– Det finns kompetens på vissa lärosäten. De lärosäten som lyckas satsar på ämneslärarutbildningen och knyter forskning till den. Man skulle kunna samarbeta mer för att på så sätt sprida den kompetensen, säger hon.

Åsa Fahlén
Åsa Fahlén

Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas Riksförbund, vill se fler yrkesverksamma lärare inblandade i lärarutbildningen för att på så sätt få in mer didaktik och metodik.

– Reformeringen av lärarutbildningarna som aviseras i Januariöverenskommelsen måste nu verkligen leverera skarpa förslag. Det handlar inte minst om att stärka metodikinslagen i utbildningarna men också om bättre möjligheter för yrkesverksamma lärare att bidra aktivt genom att undervisa i till exempel ämnesmetodik eller som VFU-handledare, säger hon.

Hon är också inne på att minska antalet lärosäten som bedriver lärarutbildning.

– Det är uppenbart att något måste göras för att säkerställa att det endast är de lärosäten som kan leverera hög kvalitet är de som får bedriva lärarutbildning. Regeringen behöver dessutom tillskjuta mer resurser så att lärosätena får förutsättningar att höja kvaliteten, inte minst för att kunna rekrytera och behålla kompetenta lärarutbildare med förankring i skolverkligheten, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm