Annons
Anita Norlund forskar om hjärnmyters påverkan på pedagogik. Foto: Suss Wilén / Shutterstock

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Publicerad 5 juli 2019

Fakta

Forskaren och forskningen

Anita Norlund är docent i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning vid Högskolan i Borås.
Tidigare undervisade hon i svenska och engelska på gymnasiet.

Hon studerar vilka konsekvenser myter om hjärnan (neuromyter) kan få för pedagoger och elever.

Syftet med forskningen är att uppmärksamma såväl andra forskare som verksamma lärare, elevhälsoteam och rektorer om problematiken – och förhindra att vidare mytbildning sker. 

Neuromyter är olika felaktiga föreställningar om hur stimulans av hjärnan kan påverka inlärning, att elever har olika inlärningsstilar och att undervisningen behöver anpassas utifrån dessa.

Relaterat

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

Idéer om hjärnans funktioner och hur inlärning fungerar som visat sig felaktiga eller saknar vetenskaplig grund hänger envist kvar i skolans värld. Det visar Anita Norlunds forskning vid Högskolan i Borås.

– Man kan tro att en sådan sak som lärstilar inte längre är ett problem, men jag har nutida exempel på att det och andra felaktiga metoder används ute i verksamheter idag, säger hon.

Hon riktar framför allt in sig på tre myter: Lärstilar, idén om att koppla samman höger och vänster hjärnhalva, och det som kallas puls för lärande (PFL), alltså idén att pulsträning leder till högre meritvärden.

– Det är förstås ingen myt att det är bra att röra på sig, men att det leder till högre betyg finns det inga belägg för. Källorna till idén finns i USA, och där har man inte gjort någon forskning.

Metoden har sitt ursprung på en high school i Naperville i Chicago, USA. Där användes träning för att bekämpa fetma hos eleverna, men när man såg att elevernas studieresultat ökade drogs slutsatsen att pulsträningen stimulerar inlärning. Något som alltså inte bekräftats av vetenskapliga studier.

Att sådana här idéer får fotfäste och inte försvinner menar Anita Norlund beror på flera faktorer. En del av lärarnas uppdrag är att hålla sig à jour med vetenskapliga rön inom pedagogik, men de har ingen tid avsatt för det. Skolledare är ängsliga inför rankinglistor och fenomenet "höjd nåluppfyllelse" och frestas att pröva lite allt möjligt för att uppnå det.

– Jag tycker inte att man ska lägga så mycket ansvar för detta på lärarna. De är ofta kritiska men får propåer uppifrån. Det är andra aktörer med större makt som behöver skärpa till sig.

Aktörerna Anita Norlund pekar ut ingår i det ekosystem runt skolan som har till uppgift att förse lärare med information: Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, förlag bakom kurslitteratur och till och med universiteten har alla gjort sig skyldiga till att sprida hjärnmyter. Dessvärre har även Skolvärlden och flera andra fackliga tidskrifter trampat snett någon gång under årens lopp.

– Sammantaget är vi många som behöver skärpa till oss. Forskningsvärlden behöver också vara med att bidra, säger Anita Norlund.

Hon är även kritiskt till den större trenden att lyfta in vetenskap om hjärnan i klassrummet, eftersom den forskningen sällan är anpassad till anpassad till det som verkligen sker, och ska ske, i skolan. Grit, arbetsminne, namn på hjärnans olika delar och så vidare må vila på vetenskap, men säger inte så mycket värdefullt till lärarna, menar hon.

– Det är klart att forskare som Torkel Klingberg ska ge sin syn på saken, men då måste de vara insatta i pedagogik också. Jag menar att de kommer med väldigt triviala förslag, som att lärare ska ha frågesporter eller upprepa och repetera. Det visar på en ganska smal insikt i vad lärare håller på med.

Skolvärldens läsare är väldigt intresserade av den typen av forskning och böcker. Hur menar du att vi ska förhålla oss till det?

– Man ska vara noga med vilket bidrag man låter dem ge. Filosofen Ian Hacking säger att vi lever i ”hjärnans århundrade”. Den neurologiska blicken tar över och det är massivt från så många håll. Pedagogiska forskare varnar för att barn bara blir sedda som neurologiska varelser som enbart reagerar på hjärnstimuli. Men pedagogik är någonting annat.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons