betyg_skola_kopia
Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Nu har riksdagen klubbat att skolor som vill ska kunna ge betyg från årskurs 4.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tycker att beslutet har fattats på ett skralt underlag.
– Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet, säger hon.

Under onsdagen röstade riksdagen igenom en lagändring som gör det möjligt att skolor som vill ska få införa betyg i årskurs 4. Det innebär att en rektor får möjlighet att besluta att betyg ska sättas från årskurs 4 i den skola rektorn har ansvar för.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 så att rektorer som vill kan besluta om att införa tidigare betyg från höstterminen 2021. Det nya bestämmelserna omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan.

– I januariavtalet har vi kommit överens om att skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs 4. Förslaget i lagrådsremissen innebär inte att någon skola måste införa tidigare betyg. Det blir upp till rektorn att bedöma om det är lämpligt att införa tidigare betyg på skolan och vilka åtgärder som kan krävas för att minska eventuella negativa effekter, till exempel ökad stress hos eleverna, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i ett pressmeddelande.

Lärarnas Riksförbund (LR) har under en längre tid uttryckt sig kritiskt till förslaget.

– Vi är kritiska till lagändringen utifrån att man avbröt försöksverksamheten kring betyg i årskurs 4 samt att man inte utvärderade och hade det som ett underlag till beslutet, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Riskerar att ge en ökad arbetsbelastning för lärarna”

Sättet som man tänker införa det, att det är upp till rektor på skolan att besluta, tror facket dessutom är dåligt för likvärdigheten i svensk skola.

– Vad man baserar beslutet på brister, men om man nu ändå tror att detta är bra då bör man väl införa det rakt över. Vi är rädda att när det är upp till varje rektor att det blir ytterligare en parameter i skolsegregeringen, säger hon och fortsätter:

– I och med det skrala underlaget känns det mer som om man i det parlamentariska läget som råder byter det ena mot det andra med varandra. Det tycker jag skiner igenom i vissa av de här besluten – oavsett om man har en grund till beslutet eller inte. Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.

Många lärare reagerar negativt på beslutet. Hur ser du på risken för ökad arbetsbelastning för lärare i och med ändringen?

– När man har betyg ska man inte ha skriftliga omdömen så det är jätteviktigt att om man inför tidigare betyg ska man inte göra båda delarna. Dubbeldokumentation riskerar att ge en ökad arbetsbelastning för lärarna.

Hur kommer LR arbeta för att lagändringen inte ska drabba kåren på fel sätt?

– Vi kommer peka på att det är viktigt att man lyssnar på lärarkåren. Den rektor som funderar på att fatta det här beslutet borde kolla med sina lärare och ha en facklig överläggning.

Åsa Fahlén menar att man redan har fått signaler på skolor där man har bestämt sig för att införa tidigare betyg, utan att samtala med lärarna.

– Det är inte bra. Har rektorn en tanke på att införa detta så bör man prata med sina lärare och diskutera innan man fattar beslut.

Skolvärlden har tidigare intervjuat betygsforskaren Christian Lundahl som är kritisk till de nya bestämmelserna och att frågan används som en bricka i det politiska spelet.

– Politikerna visar att man inte tycker det är särskilt viktigt att ta in forskningen. Det är bekymmersamt, när det är tänkt att vi ska ha en skola som vilar på vetenskaplig grund, säger han i en tidigare intervju med Skolvärlden.

År 2017 beslutade riksdagen att införa en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. I samband med beslutet om försöksverksamheten beslutade också regeringen att ge Skolverket i uppdrag att utvärdera resultatet – en utvärdering som görs i detta nu av en grupp forskare. Den utvärderingen ska vara klar i december 2021 – en dryg termin efter att lagändringen föreslås träda i kraft.

– Det blir så uppenbart för mig att man gör betyg i årskurs 4 till en bricka i det politiska spelet – utan att lyssna in vad utredningen kommer fram till, säger Christian Lundahl.

Under onsdagens debatt framhävde Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat att det hade varit passande att invänta utvärderingen innan beslutet.

– Varför vill regeringen och alla andra partier, förutom Vänsterpartiet, fatta dagens beslut utan att ens låta utvärderingen presenteras först? Vad var då ens syftet att ens tillsätta en utvärderingsgrupp? sa han.

Kristdemokraternas Gudrun Brunegård bemötte kritiken, under samma debatt, gällande att man ställer sig bakom lagändringen, trots den skrala forskningsuppbackningen.

– Vi är inte i grunden emot att betyg införs i årskurs 4. Jag har inte läst alla vetenskapliga rapporter ifrån hela världen, men jag vet att det finns många länder där man har betyg betydligt tidigare.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm