Annons
Foto: Erik Nylund

Så är skolan 2045

Publicerad 24 september 2015

Relaterat

I skolan år 2045 har läran om att lära in en nyckelroll. Lärarna har blivit mer av coacher, datalogiskt tänkande har slagit igenom stort och svarven har bytts mot LED-slöjd. I alla fall om experterna som Skolvärlden intervjuat får rätt i sina framtidsspaningar. 

Varje ämne för sig. Elever indelade efter ålder. Långa korridorer med separata klassrum. Vårt nutida skolsystem bär på ett starkt arv från industrialismen, både organisatoriskt och rent fysiskt. I en komplex och snabbt föränderlig tid, med globalisering, digitalisering, automatisering och en ökad heterogenitet, är det inte så konstigt att skolan och andra samhällsinstitutioner hamnat i en identitetskris, menar Daniel Lindén, seniorkonsult och framtidsstrateg på Kairos Future.

– Vi ser att de börjar knaka i fogarna när de ska hitta sig själva i en ny tid. Det gäller alla möjliga system vi byggt upp under lång tid – inte minst skolan. Det industriella tänkandet har genomsyrat skolan och utvecklingen av hur den ser ut i dag och på många sätt har skola och utbildning inte hängt med vad gäller att förändra sin leverans, säger han och fortsätter:

– Sverige är inte ensamt om att lägga allt mer fokus på skolans funktion i en värld där kunskaper och tankearbete blir en allt viktigare värdeskapande faktor i samhället. Samtidigt märker man att utbildningssystemen inte levererar som förr – det är inte lika enkelt att utbilda unga människor som det varit tidigare.

Om 30 år hoppas Daniel Lindén att skolan har frigjort sig från det industriella arvet och hittat en ny framgångsväg. Men det är inte stora politiska reformer på nationell nivå som kommer ta oss dit, menar han. Det är gräsrötterna, rektorer och inte minst lärarna själva, som ska driva denna förändring. De är verksamheten närmast och ser behoven, resonerar Daniel Lindén.

– Det rådande top down-tänkandet är en utmaning – att en minister ska berätta hur det ska vara och tro att det ska lösa skolans problem i en komplex verklighet med mycket skiftande förutsättningar. Stora delar av lärarkåren, rektorer och till viss del även kommunerna är helt passiviserade i den här utvecklingsrörelsen och där måste det bli en förändring. I stället för att tro att lösningarna ska komma uppifrån och ner måste vi se till lokala förutsättningar. Jag tror att det är skolans aktörer på lägsta nivå, närmast verkligheten, som tillsammans med externa aktörer är krafterna som kommer att hitta det nya i skolan.

År 2045 kommer robotar vara ett betydligt vanligare inslag i vårt samhälle än de är i dag. Ingen som Skolvärlden intervjuat till detta reportage tror att lärarnas arbetsuppgifter kommer att ha övertagits av robotar, mer än möjligen vissa delar som utvärdering och rättning av prov. Däremot kommer en lärare om 30 år att undervisa elever som i sin tur ska ut i ett arbetsliv där robotar är ett självklart inslag. Inom vården växer robotteknologin redan i dag. Industrijobb handlar allt mer om att hantera datorer och robotar än om manuella insatser vid ett löpande band.

Linda Johansson, filosofie doktor i filosofi verksam vid Försvarshögskolan, skriver i sin uppmärksammade bok ”Äkta robotar” att ”förslaget att göra gymnasieskolan obligatorisk kan sägas vara ett försök att se till att ingen står utan den teoretiska utbildning som kommer att krävas för att över huvud taget få jobb i framtiden. Och den tendensen lär inte minska i och med robotarnas ökade intåg på arbetsmarknaden”.

Hon spår också att robotsamhället helt kan komma att förändra vår syn på vad arbete är: ”Det kan bli något mer kreativt för de flesta. Kanske nya sociala mönster uppstår”.

En som brinner för att skolan ska vara i takt med samtiden, inte minst vad gäller datorer och datalogiskt tänkande, är Peter Parnes, professor i distribuerade datasystem vid Luleå tekniska universitet och tidigare utvecklingschef för Google Sverige. Han vill föra in datakunskap som en del av alla skolämnen och är kritisk till att exempelvis fysik och kemi anses viktigare än datateknik, inte minst ur ett framtidsperspektiv.

– Jag menar inte att alla ska bli programmerare, men att ha förståelse för datorer och hur de fungerar är mycket viktigare än kemin runtomkring oss, säger han. Väldigt få kommer att bli kemister eller ens nyttja kemi i sitt yrke, men i princip alla kommer att använda datorer både i sina jobb och i privatlivet. Därför måste datalogiskt tänkande och entreprenöriellt lärande komma in starkare i skolan, säger Peter Parnes.

Om eleverna inte har tillgång till samma verktyg i skolan som på fritiden undergräver man sin egen ställning och tappar i relevans, anser han.

– När samhället utvecklas så måste också skolan utvecklas. Skolan ska givetvis undervisa för ett modernt samhälle – men frågan är för vilket samhälle? Är det samhället som det såg ut för 20–30 år sedan, då många av lärarna själva gick ut skolan? Är det samhället som det ser ut i dag – eller om 20–30 år?

Det är ingen enkel fråga att svara på, konstaterar han själv. Men en förutsättning för att hamna så rätt som möjligt är just att ge eleverna tillgång till samma tekniska utrustning som de använder hemma, menar Peter Parnes.

– Skolan ska inte vara en konstlad värld. Vi ska göra lärandeprocessen så lätt som möjligt och inte komplicera den. Har vi ett annat upplägg i skolan än utanför så gör vi det mer komplicerat än vi behöver.

För lärarna och skolledarna för det med sig ständiga krav på att omvärdera det de gör. Hur väsentligt är det att lära elever att hantera en svarv i en tid när hela beståndsdelar till nya hus kan tas fram ur en 3D-skrivare? Är det bättre att skapa en LED-tiara än att tälja en smörkniv?

– Det handlar om att hela tiden kunna ta till sig nya saker och jobba med dem i klassrummet. Lärarna måste vara framtidsspanare och själva vilja lära sig nya saker. Skolan i dag är väldigt uppdelad i ämnen, man läser ett ämne i taget och sitter i sina bänkar och det är väldigt strukturerat. Eleverna ska lösa uppgifter och lära sig fakta, som man tror att de kommer ha nytta av i sitt arbetsliv. Jag tror inte alls på det. Visst ska skolan ge baskunskaper och en basal allmänbildning, men vissa fakta kommer datorerna att lösa åt oss, säger Peter Parnes.

Om 30 år kommer vi skratta åt debatten om det är okej att ha mobiltelefoner i klassrummet eller inte, tror han.

– Internet och internetverktyg är redan en gigantisk del av vårt samhälle och kommer att växa ytterligare. I princip alla yrken kommer att datoriseras – många har redan gjort det. När vi googlar måste vi bryta ut nyckelord och tänka hur vi ska ställa en fråga så att Google kan besvara den, men det är bara en tidsfråga innan det ändras och vi kan ställa en mening rätt ut och få svar. Vi kommer ha någon med oss hela tiden som lyssnar på det vi säger. Informationen kommer bli mer och mer förädlad och ges efterhand som vi pratar. Den kommer att presenteras på olika sätt, inte som i dag i en mobiltelefon eller på annan skärm, utan vi kanske har linser med en skärm i.

Detta innebär inte att läraren är mindre viktig i skolan år 2045. I ett samhälle som utvecklas snabbt blir förmågan att lära in och lära om högst värdefull, och här har läraren en nyckelroll. Peter Parnes ser framför sig hur läraren blir mer av en coach eller tränare i klassrummet, som styr över olika situationer och vet hur olika elever bäst tar till sig kunskap och kan anpassa undervisningen efter det. Han hoppas också att lärarna i större grad kommer ta hjälp av utomstående specialister och vill bjuda in dem till sina klassrum.

– Redan 2009 gick jag en kurs på Stanford på nätet och lärde mig Iphone-programmering. Liknande saker kommer bli ett komplement till undervisningen i grundskolan, men återigen handlar det om att läraren måste våga släppa ifrån sig saker och bli mer av en coach.

Sharon Rider är professor i filosofi vid Uppsala universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vad ska en svensk kunna?”, som finansieras av Vetenskapsrådet. Inom projektet ryms bland annat frågan om vilken betydelse bildningsidealen har i dagens och morgondagens Sverige. Sverige var länge ett föregångsland vad gäller att ge befolkningen lika chans till utbildning. I dag kan vi inte längre stoltsera med samma höga likvärdighet, men Sharon Rider hoppas att utvecklingen ska gå att vrida tillbaka.

– Jag vill absolut inte se att det blir som i USA. När jag först kom till Sverige var jag så imponerad av likvärdigheten. Hur folk som inte gått på universitet ändå kunde mer om politik och geografi än de flesta amerikaner. Lite hårdraget kan man säga att jag nu börjar känna att ”svenskarna hamnat på samma nivå som vi”. Allmänbildningsnivån har sjunkit kraftigt – en del av det beror på försämringar i utbildningssystemet, säger hon.

Sharon Rider är kritisk till det hon menar är en felaktig idé om vad kunskap är och säger att grund-
läggande kunskapsförmågor inte utvecklas genom att ”på förhand dela upp definierade färdigheter som klistras på varandra och bockas av som uppnådda resultat”.

– I vår vardag är det till exempel inte så att världen är uppdelad i matematiska saker och språkliga saker, utan på denna grundläggande nivå hänger språk och matematiskt tänkande i hög grad ihop. Men i grundskolan behandlar man ämnena som av varandra oberoende områden. Barnen får si och så många timmar matte, si och så många timmar svenska, si och så många timmar engelska och så vidare.

Hon menar också att undervisningen i dag är för anpassad till prov och betygssättning, vilket gör att provresultaten blir summativa. I framtiden hoppas hon att vi har en bedömning som fungerar mer formativt även i praktiken.

– Den enda nyttan med dagens betygssystem är att det ger ett förment objektivt mått till administratörer och politiker som vill känna att de har insikt i och kontroll över utbildningen. Det är ett verktyg för redovisning, inte för undervisning. Jag skulle hellre se en mindre detaljerad styrning av betygssättningen och ett system som gav läraren större möjlighet att använda prov som ett moment bland andra i sin lärargärning.

Om 30 år önskar Rider att vi har lämnat dagens mekaniska syn på kunskap och att bildningstänkandet i högre grad genomsyrar utbildningsväsendet. Hon drar paralleller mellan vår omvälvande tid av globalisering och digitalisering med upplysningens revolutioner, uppror mot ståndssamhället och inledningen på industrialiseringen.

– Skillnaden är att man under upplysningen försökte formulera en koherent idé om vad man ville ha för framtid och hur utbildningen skulle bidra till det – skolan handlar ju om vilken framtid vi vill ha. Men jag ser i dag inget allvarligt försök att formulera en idé om skolan bortom partipolitiska ideologier eller ekonomiska intressen. Det är inte som att någon har bestämt sig för att låta saken bero, men uppgivenheten gör att vi i praktiken låter marknaden styra, säger Sharon Rider.

År 2045 hoppas hon att skolan står under statlig kontroll. Sverige är för litet för att ha så många olika huvudmän, argumenterar hon. Hon önskar också att lärarstudenterna framöver i högre grad läser sina ämnen ihop med andra studenter.

– Det skulle ge en bättre helhetssyn av ämnena de sedan ska undervisa i. Det var bättre när de läste ett huvudämne och ett biämne och sedan kompletterade med andra yrkesrelevanta kurser för att få sin examen. Oavsett om det allmänna lärarkunnandet kallas för pedagogik eller didaktik bör dessa moment utvecklas utifrån, och i samklang med, ämnenas särart.

En som också varnar för att låta marknaden bestämma hur framtidens skolsystem ska se ut är Valerie Hannon, forskare, en av grundarna av Innovation Unit, rådgivare till OECD och flitig föreläsare om framtidens lärande. Det skulle enligt henne skapa stora klyftor och leda till att vi får en grupp som snabbt kommer in i ett transformerat skolsystem medan andra skulle hamna på efterkälken.

Valerie Hannon menar att allt för mycket av den förda skolpolitiken världen över handlar om att lappa och laga befintliga system, när vi i själva verket skulle behöva något helt nytt och komma bort från det industriella skolarvet.

– 1900-talets skola är under press, beroende på faktorer som globalisering, demografi, miljöpåverkan, finansiella kriser och ekonomisk turbulens, sa Valerie Hannon vid en hearing i riksdagen i fjol.

Hon vill se ett helt nytt lärandelandskap, med fokus på det hon kallar ”färdigheter för det 21:a århundradet” där saker som kreativitet, hållbarhet, samarbetsförmåga och analytiskt tänkande tar större plats. I sitt tal i riksdagen poängterade Hannon att skolan självklart även i framtiden måste ge eleverna goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva – men att vi måste bli mycket bättre på att se de stora samtids- och framtidsfrågorna. Hur ska vi någonsin komma tillrätta med klimatförändringar om vi inte låter ett hållbarhetstänk genomsyra utbildningsväsendet? frågar hon sig.

– Vi måste prata om vilka värderingar och färdigheter vi ska rusta våra unga med. Vi måste utbilda människor så att de förstår de utmaningar vi står inför, inte minst vad gäller hoten mot vår planet.

Valerie Hannon lyfter även fram att lärandet i allt större utsträckning kommer fortskrida livet igenom; det är inget vi kommer anse oss vara klara med bara för att vi avlagt examen.

Daniel Lindén på Kairos Future är inne på samma spår:

– Ett mål med en skola och ett utbildningssystem måste vara att lära människor att utveckla sin förmåga att självständigt lära sig saker. Det är viktigt både för utbildningssystemet som sådant, men också för oss människor i ett allt mer rörligt och föränderligt arbetsliv i framtiden. När kognitionsvetenskap och neurovetenskap möter pedagogiken kommer vi få väsentligt bättre nycklar till att hitta individers förmåga och inspiration till att lära sig. Hur får vi människor att vilja utvecklas som individer? Att lära om och lära nytt kommer bli en ny baskunskap.

Kommer vi ha kvar grundskola, gymnasium och läroplaner i liknande former som i dag, tror du?

– Samhällen och nationer kommer alltid att ha ett intresse av att försöka styra vad folk lär sig – det finns en nytta i det. Däremot tror jag att det kommer luckras upp hur man tar sig an läroplanen och i vilken takt skolgången sker. Vissa kommer gå ut grundskola och gymnasium på sex år, andra på 15 år. Det väsentliga är inte hur fort det går utan att man får en grund för ett liv där man kan fortsätta utvecklas. Att tro att alla gör det i samma takt – att vi kan ”batch-producera” elever i ett plats- och tidsbundet gemensamt format – det tror jag att vi kommer överge.

En ökad diversifiering kommer skapa nya karriärvägar för lärarna, tror både Daniel Lindén och Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Att vi är för fast i formerna har jag ofta tänkt på under min långa lärarkarriär. Vi är ju en kår av specialister och inte av allmänlärare. Vi är bra på olika saker och har olika ämnesdjup och eleverna måste få chans att ta del av våra olika förmågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– I framtiden tror jag att lärarna kommer ha ännu större betydelse än i dag. I en mångfacetterad värld så behövs vägledningen som en utbildad och kunnig lärare kan ge. För många elever kommer lärarna vara helt avgörande för hur de lyckas i sina studier och med sina livsval. Det har vi sett hittills, och när vi varit på väg mot en annan utveckling så har vi behövt bryta den.

Bo Jansson är övertygad om att lärarnas löner år 2045 kraftigt har närmat sig jämförbara yrkes-
gruppers. Löneutvecklingen kommer drivas på av lärarbristen, som han poängterar måste lösas i en
betydligt närmare framtid.

– Men visst kommer krisen vi har att sätta fart på löneutvecklingen.

Hur ska facket utvecklas de kommande decennierna?

– Det handlar om att fortsätta vara relevant för medlemmarna. Att människor inom samma profession behöver varandra för att bli starkare är fortfarande en väldigt smart idé. 30 år framåt kommer det inte vara så att ensam är stark – det vore en konstig tanke. Facket är ett fantastiskt nätverk och erbjuder många intressegemenskaper som vi måste bli bättre på att utnyttja. Inte minst våra unga medlemmar efterfrågar mycket mer av professionsutveckling inom facket; ämnesspecialisering och hur andra gör i olika frågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– Vi ska inte ta över arbetsgivarens fortbildningsansvar men jag vet att lärare vill ha ett utvidgat kollegium att diskutera frågor med. Om inte facket är med och tar ansvar för professionsutveckling och pedagogisk utveckling så kommer någon annan att göra det. Vi måste ta tag i den frågan utan att för ett ögonblick släppa lön och villkor. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Annons
Annons

Snacka om SYV – de vägleder med sin podd

SYV

Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

Annons

Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

Modersmål

Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

Orosanmälning

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

Brister i skolledningen vanligt problem vid orosanmälningar

Orosanmälning

Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad. Dessvärre är hennes upplevelse inte unik.

Checklista vid hot och våld i skolan

Hot och våld

Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.

Lärarimport

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Lärarbrist

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

Brexit fick Scott att bli lärare i Skellefteå

Rekrytering

Scott White var en av många missnöjda lärare i det engelska skolsystemet. Biljetten till Skellefteå blev vägen ut.

Digitala verktyg

Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

Forskning

En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven digitaliseras.

4 av 10 lärare upplever teknikkrångel – varje vecka

Digitalisering

Datorerna i skolan ökar – men också teknikkrånglet. Enligt en ny rapport från Skolverket upplever fyra av tio lärare att trassel med tekniken begränsar deras arbete varje vecka.

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera
Skolinspektionen

Rapport: Skolinspektionen brister i uppföljning och jämlikhet

Granskaren granskas

Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en ny rapport.

Nicklas Mörk: ”Juridifiering är inte fake news”

Replik

”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

Kommentera

Skolinspektionen: ”Beskrivningen av oss får inte bygga på missvisande fakta”

Debatt

Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

Kommentera

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på att vidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons