jenny-hagg

Jenny Hägg, lärare i Sigtuna, jobbar med att konstruera och testa de skoluppgifter som används i projektet. Foto: Emil Hedman

Pilotprojekt

”21st century skills” i klassrummet

På SETT 2016 presenterades ett konkret klassrumsexempel från SKL:s pilotprojekt om 21st century skills i samarbete med Stockholms universitet.
– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst, säger Jenny Hägg, en av de inblandade lärarna.

21st century skills

Melbourne-definitionen av 21st century skills delar in förmågorna i fyra kategorier:

Ways of thinking

Kreativitet, kritiskt tänkande, metakognition

Ways of working

Kommunikation, samarbete

Tools for working

Informationskompetens, IKT-kompetens

Ways of living in the world

Lokalt och globalt medborgarskap, liv och karriär, personligt och socialt ansvar

  • Genom kollaborativ problemlösning ska eleverna träna de sociala förmågorna självkännedom, självledarskap och social kompetens, samt de kognitiva förmågorna undersökande förhållningssätt, utvecklande arbetssätt och analyserande arbetssätt.

I projektet samarbetar åtta svenska kommuner med att ta fram skoluppgifter inom NO och SO för klass åtta. Ramarna för uppgifterna är satta av forskare vid University of Melbourne i Australien och vid Stockholms universitet. Målet är att de ska användas för att träna och bedöma elevernas så kallade ”21st century skills”.

Begreppet samlar de sociala och kognitiva förmågor som dagens elever förväntas behöva på arbetsmarknaden, men som skolan har svårt att tillgodose: kreativitet, kommunikation, problemlösning, initiativförmåga, samarbetsförmåga med mera.

– Inledningsvis var jag skeptisk och tänkte ”varför ska vi lägga tid och energi på det här?”. Men nu tror jag verkligen på det. Vi lärare pratar mycket om ”vad är det vi utbildar eleverna för”, men kommer inte vidare. Här är ett sätt, säger Jenny Hägg, lärare i NO, MA och teknik på högstadiet och gymnasiet i Sigtuna, och en av de lärare som jobbar med att konstruera och testa de skoluppgifter som används i projektet.

Ramarna som sätts av forskningen säger att uppgifterna ska tvinga eleverna att kommunicera med varandra och lösa problemen tillsammans – trial and error ska inte gå att använda. Detta eftersom kollaborativ problemlösning antas träna rätt förmågor. Lösningen blev ett digitalt verktyg där eleverna jobbar parvis framför varsin dator.

– Vi delar upp informationen som krävs för att lösa uppgiften i två delar. Eleverna får varsin halva av informationen på sin skärm och sedan måste de använda chatverktyget för att kommunicera med varandra och kunna lösa uppgiften tillsammans, säger Jenny Hägg.

I exemplet som visades på SETT-mässan gick uppgiften ut på att med hjälp av pilar på skärmen visa hur kolatomer förflyttar sig i kolets kretslopp på en bild av träd, en bil, en ko samt en fabrik. Eleverna har tillgång till hälften av pilarna var, och kan bara flytta dem ett begränsat antal gånger.

I Jenny Häggs skola tog sig eleverna an uppgiften med oväntad kraft.

– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst! Jag fick några aha-upplevelser om klassen. Till exempel var det ett par elever som brukar ha svårt att koncentrera sig och sitta still som nu fokuserade stenhårt på uppgiften. De slapp ha personer runt omkring som småpratar och stör och då hände något. Och vissa elever som i vanliga fall kan ha lite svårt att kommunicera fann det lättare att samarbeta via chatten. Och alla elever deltog aktivt, säger hon.

Analysen som ligger till grund för uppgiftens upplägg kommer ursprungligen från University of Melbourne i Australien och forskning kring 21st century skills där. Nu samarbetar Stockholms universitet med forskare i Melbourne och på Irland i forskningsprojektet ”Collaborative Assessment Alliance” där varje land utformar uppgifter utifrån tidigare forskning om 21st century skills i kombination med de lokala styrdokumenten.

– Vi jämförde de förmågor som definierats i forskningen med det som står i läroplanen och Svanelids ”big five” och kom till slutsatsen att allt finns med. Jag tror att många är dåliga på de två första kapitlen i läroplanen – man hoppar direkt till det som handlar specifikt om sitt eget ämne. Men i de där två första kapitlen räknas allt det upp som omnämns som 21st century skills. Så vi måste faktiskt göra det här, säger Jenny Hägg.

Hittills har den svenska gruppen två uppgifter klara och två till är under utveckling. En rapport på den svenska studien beräknas komma till årsskiftet.

Kommentera