Annons

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Publicerad 28 augusti 2019

Relaterat

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Att vara pojke har generellt en negativ effekt på betygen – och effekten har blivit större över tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan, går man tillbaka tio år i tiden hade flickor istället 22,1 meritpoäng mer än pojkar. Bland de som gick ut grundskolan 2018 har lite mer än var femte pojke inte blivit behörig till gymnasiet, att jämföra med var åttonde bland flickor. Och 35 procent av pojkarna var inte behöriga att söka till högre utbildning efter studenten, jämfört med drygt 20 procent av flickorna.

Fredrik Zimmerman,– Det är ett demokratiskt problem att det finns en grupp som klarar sig så mycket sämre i skolan och det leder också till en rad sociala problem. Det är alltså väldigt centralt att få till en förändring, men för att vi ska lyckas måste vi förstå varför pojkar agerar som de gör, säger Fredrik Zimmerman som är doktor i barn- och ungdomsvetenskap och på lärarutbildningen vid Högskolan Borås.

Han har i sin forskning undersökt vilka normer som påverkar pojkars syn på studier och kan konstatera att pojkars vilja att bli omtyckta till stor del styr deras handlingar. Om man befinner sig på en skola med en antipluggkultur, där ett avståndstagande från studier är den dominerande normen, kan det vara vad som krävs för att bli socialt accepterad.

Men det går att förändra. I boken ”Pojkar i skolan – Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” tar han med sig sina lärdomar efter att ha tillbringat många månader på en skola där man istället utvecklat en stark pluggkultur – även bland pojkarna.

– Dels så handlar det om en hög vuxennärvaro, lärare och annan personal är där och ser till att det inte uppkommer kränkningar.

En skola med en antipluggkultur definieras nämligen i hög grad av att pojkar retas om de studerar.

– Man visar sin maskulinitet genom att ta avstånd från studier, konstaterar Fredrik Zimmerman.

Här blir det också centralt att man som lärare inte faller in i den jargong som uppstått.

– Det är jätteviktigt att man inte själv ramlar in i att skojretas. Istället bör man föra en mer kritisk diskussion hur pojkar möter varandra och försöka skapa ett öppet klimat.

Ger man sig inte in i tävlingen så kan man inte förlora.

En annan aspekt i skolorna som får till en pluggkultur är att man diskuterar mycket studieteknik och successivt övar upp den. Pojkarna ber varandra om hjälp och förhör varandra.

– Pojkar tänker ofta att man ska ha talang för att vara bra i skolan. Men när man pratar studieteknik får pojkarna in den synen som de flesta flickor har – att man istället blir bra i skolan. På den skola där Fredrik Zimmerman tillbringat mycket tid hade lärarna också instiftat kontrollfunktioner, vilket alla elever upplevde som positivt.

– De tar två, tre minuter, ibland längre om det behövdes, enskilt med eleverna varje vecka och frågar hur det går i skolan. Då märker man direkt om det är något ämne som inte fungerar och kan agera. Det här är också något som pojkar behöver eftersom de har svårare att bli lämnade själva och ta ansvar för sina studier på egen hand.

En problematik som Fredrik Zimmerman beskriver i boken är så kallade självsaboterande handlingar, som är vanligare bland pojkar. Det handlar om de fall där man helt enkelt struntar helt i skolan.

– Ger man sig inte in i tävlingen så kan man inte förlora. Om man struntar i provet så mår man inte dåligt när man får underkänt – för då har man inte ens försökt och har därför inte misslyckats. Det är tydligt att pojkar i högre grad flyr sina problem på det här sättet.

Pojkar lyckas mycket bättre med tydligare uppgifter.

Och på sikt får den här flykten och oviljan att be om hjälp ödesdigra konsekvenser, menar Fredrik Zimmerman.

– Flickor har en mycket högre psykisk ohälsa än pojkar från 11 år och uppåt, men missbruket är mycket större hos pojkar än bland flickorna. Istället för att säga att man mår dåligt som flickor gör så flyr man från problemen under skoltiden. Men efter skoltiden slår den psykiska ohälsan till och bland unga män som har gått ut skolan utan betyg ökar exempelvis självmorden.

Så hur kan man förebygga de självsaborterande handlingarna?

– Från väldigt låg ålder behöver pojkar lära sig prata om hur de mår. Det gäller att ge pojkarna ett språk för detta. Att skapa en miljö där pojkar kan misslyckas utan att de blir retade.

En invändning skulle vara att man aldrig har uppfostrat pojkar mer som flickor än vad man gör idag – samtidigt som skillnaderna i resultaten är större. Vad tänker du om det?

– Jag menar inte att pojkar inte ska visa en styrka och kunna framhäva sig själva, men det måste balanseras mot att när de faktiskt mår dåligt så ska de kunna säga det.

Det handlar om vad Fredrik Zimmerman kallar för en breddad repertoar.

– Flickor har alltid ansetts att de ska visa omsorg, men idag har de har börjat få ta mer plats i klassrummet. Det innebär inte att de har förlorat sitt omsorgstänkande, utan de har breddat sin repertoar. Pojkar behöver också få göra det. De ska inte bara få ha sin aggressivitet att ta till när det kommer till att uttrycka sina känslor.

Så vad förklarar de försämrade resultaten för pojkarna relativt till flickorna?

– Det är svårt att säga men möjligtvis kan det bero på att det har varit en trend sedan 2000-talet att lärarna ska ta ett steg tillbaka för att låta barnen utvecklas mer fritt. Pojkar lyckas mycket bättre med tydligare uppgifter. Så det finns en diskussion om att det kanske inte är kunskapen hos pojkarna som är sämre, men de är sämre på muntlig framställning eller essäfrågor – men då är det inte kunskapen som mäts.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons