Annons

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Publicerad 28 augusti 2019

Relaterat

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Att vara pojke har generellt en negativ effekt på betygen – och effekten har blivit större över tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan, går man tillbaka tio år i tiden hade flickor istället 22,1 meritpoäng mer än pojkar. Bland de som gick ut grundskolan 2018 har lite mer än var femte pojke inte blivit behörig till gymnasiet, att jämföra med var åttonde bland flickor. Och 35 procent av pojkarna var inte behöriga att söka till högre utbildning efter studenten, jämfört med drygt 20 procent av flickorna.

Fredrik Zimmerman,– Det är ett demokratiskt problem att det finns en grupp som klarar sig så mycket sämre i skolan och det leder också till en rad sociala problem. Det är alltså väldigt centralt att få till en förändring, men för att vi ska lyckas måste vi förstå varför pojkar agerar som de gör, säger Fredrik Zimmerman som är doktor i barn- och ungdomsvetenskap och på lärarutbildningen vid Högskolan Borås.

Han har i sin forskning undersökt vilka normer som påverkar pojkars syn på studier och kan konstatera att pojkars vilja att bli omtyckta till stor del styr deras handlingar. Om man befinner sig på en skola med en antipluggkultur, där ett avståndstagande från studier är den dominerande normen, kan det vara vad som krävs för att bli socialt accepterad.

Men det går att förändra. I boken ”Pojkar i skolan – Vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan” tar han med sig sina lärdomar efter att ha tillbringat många månader på en skola där man istället utvecklat en stark pluggkultur – även bland pojkarna.

– Dels så handlar det om en hög vuxennärvaro, lärare och annan personal är där och ser till att det inte uppkommer kränkningar.

En skola med en antipluggkultur definieras nämligen i hög grad av att pojkar retas om de studerar.

– Man visar sin maskulinitet genom att ta avstånd från studier, konstaterar Fredrik Zimmerman.

Här blir det också centralt att man som lärare inte faller in i den jargong som uppstått.

– Det är jätteviktigt att man inte själv ramlar in i att skojretas. Istället bör man föra en mer kritisk diskussion hur pojkar möter varandra och försöka skapa ett öppet klimat.

Ger man sig inte in i tävlingen så kan man inte förlora.

En annan aspekt i skolorna som får till en pluggkultur är att man diskuterar mycket studieteknik och successivt övar upp den. Pojkarna ber varandra om hjälp och förhör varandra.

– Pojkar tänker ofta att man ska ha talang för att vara bra i skolan. Men när man pratar studieteknik får pojkarna in den synen som de flesta flickor har – att man istället blir bra i skolan. På den skola där Fredrik Zimmerman tillbringat mycket tid hade lärarna också instiftat kontrollfunktioner, vilket alla elever upplevde som positivt.

– De tar två, tre minuter, ibland längre om det behövdes, enskilt med eleverna varje vecka och frågar hur det går i skolan. Då märker man direkt om det är något ämne som inte fungerar och kan agera. Det här är också något som pojkar behöver eftersom de har svårare att bli lämnade själva och ta ansvar för sina studier på egen hand.

En problematik som Fredrik Zimmerman beskriver i boken är så kallade självsaboterande handlingar, som är vanligare bland pojkar. Det handlar om de fall där man helt enkelt struntar helt i skolan.

– Ger man sig inte in i tävlingen så kan man inte förlora. Om man struntar i provet så mår man inte dåligt när man får underkänt – för då har man inte ens försökt och har därför inte misslyckats. Det är tydligt att pojkar i högre grad flyr sina problem på det här sättet.

Pojkar lyckas mycket bättre med tydligare uppgifter.

Och på sikt får den här flykten och oviljan att be om hjälp ödesdigra konsekvenser, menar Fredrik Zimmerman.

– Flickor har en mycket högre psykisk ohälsa än pojkar från 11 år och uppåt, men missbruket är mycket större hos pojkar än bland flickorna. Istället för att säga att man mår dåligt som flickor gör så flyr man från problemen under skoltiden. Men efter skoltiden slår den psykiska ohälsan till och bland unga män som har gått ut skolan utan betyg ökar exempelvis självmorden.

Så hur kan man förebygga de självsaborterande handlingarna?

– Från väldigt låg ålder behöver pojkar lära sig prata om hur de mår. Det gäller att ge pojkarna ett språk för detta. Att skapa en miljö där pojkar kan misslyckas utan att de blir retade.

En invändning skulle vara att man aldrig har uppfostrat pojkar mer som flickor än vad man gör idag – samtidigt som skillnaderna i resultaten är större. Vad tänker du om det?

– Jag menar inte att pojkar inte ska visa en styrka och kunna framhäva sig själva, men det måste balanseras mot att när de faktiskt mår dåligt så ska de kunna säga det.

Det handlar om vad Fredrik Zimmerman kallar för en breddad repertoar.

– Flickor har alltid ansetts att de ska visa omsorg, men idag har de har börjat få ta mer plats i klassrummet. Det innebär inte att de har förlorat sitt omsorgstänkande, utan de har breddat sin repertoar. Pojkar behöver också få göra det. De ska inte bara få ha sin aggressivitet att ta till när det kommer till att uttrycka sina känslor.

Så vad förklarar de försämrade resultaten för pojkarna relativt till flickorna?

– Det är svårt att säga men möjligtvis kan det bero på att det har varit en trend sedan 2000-talet att lärarna ska ta ett steg tillbaka för att låta barnen utvecklas mer fritt. Pojkar lyckas mycket bättre med tydligare uppgifter. Så det finns en diskussion om att det kanske inte är kunskapen hos pojkarna som är sämre, men de är sämre på muntlig framställning eller essäfrågor – men då är det inte kunskapen som mäts.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons