Aino Weber är projektledare för språkinitiativet ”Deutsch – Ditt val” på Tysk-svenska handelskammaren.
Debatt Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.
Bristen på lärare i moderna språk blir allt mer akut. Behöriga lärare i tyska, franska eller spanska på högstadiet saknades i hela 80 kommuner under förra läsåret, visar en granskning från Skolvärlden från början av november. Språkutbudet på skolorna krymper på grund av lärarbristen och för små elevgrupper.
Vi på Tysk-svenska handelskammaren ser allvarligt på detta. Vad gäller tyskan har vi under flera decennier sett att antalet elever sjunker. För 20 år sedan läste 42 procent av eleverna i Sverige språket i grundskolan. Idag är den siffran nere på 17 procent. På gymnasiet är det ännu färre, bara drygt 3 procent.
Jämför vi med våra skandinaviska grannar ligger Sverige långt efter.
Bristande språkkunskaper riskerar nu att bli ett problem för det svenska näringslivets utbyte med Tyskland. Med ett språk lär man sig även ett lands kultur. Och det är just bristen på kunskaper om tysk affärskultur och språk som är det största hindret mot att svenska företag lyckas ännu bättre på den tyska marknaden, visar våra undersökningar bland exportföretag.
Det krävs incitament i utbildningssystemet och politiska satsningar för att vända trenden med det sjunkande elevantalet och allt färre kvalificerade tyskalärare. Men det finns också saker som kommunerna, skolorna och lärarna själva kan ta tag i.
Lyft nyttan av att tala flera språk! Det är vi vuxna, även föräldrarna, som bär ansvaret att berätta för barnen varför kunskaper i tyska är viktiga för dem och för vårt lands ekonomi. Exporten står idag för 45 procent av Sveriges BNP och Tyskland är Sveriges överlägset största handelspartner.
Kunskaper i tyska är alltså en kompetens som leder till jobb.
Många av våra medlemsföretag som består av tyska och svenska exportföretag vittnar om hur svårt det är att få tag på tyskspråkig personal i Sverige och att behovet finns. Kunskaper i tyska är alltså en kompetens som leder till jobb. Bjud därför in representanter från ortens exportföretag till skolorna och låt dem berätta för eleverna hur viktigt Tyskland är för företagen och vilka möjligheter som finns för de som talar flera språk.
Skolorna måste också ges möjlighet att satsa mer på språklärare och erbjuda dem bra villkor och vidareutbildning så att detta viktiga yrke äntligen blir mer attraktivt igen.
Det finns många organisationer att ta hjälp av som stödjer satsningar på främmande språk i skolorna. Tyska staten har till exempel en utsänd från den statliga nämnden för tyska utlandsskolor (ZfA) i Sverige som ger stöd till skolor som satsar extra på tyskan. Goethe-Institutet är Tysklands kulturinstitut och erbjuder bland annat vidareutbildning av lärare liksom undervisningsmaterial. UR producerar olika program och tillhörande läromaterial. Och vi på Tysk-svenska handelskammaren drar vårt strå till stacken genom initiativet ”Deutsch – ditt val!” som vi driver tillsammans med tyska ambassaden i Stockholm. Under en treårsperiod ger vi minst 4,5 miljoner till svenska skolor som vill främja tyskan med hjälp av olika aktiviteter. För detta läsår har vi precis delat ut sammanlagt 2 miljoner kronor fördelat på 80 grund- och gymnasieskolor från hela landet.
Tysk-svenska handelskammaren stödjer dessutom skolor som vill sätta mer fokus på tyskan genom att bidra med föredragshållare, förmedla företagsbesök hos lokala medlemsföretag, utbyte med tyska skolor och annat. Det är bara att sätta igång.
Aino Weber, projektledare för språkinitiativet ”Deutsch – Ditt val” på Tysk-svenska handelskammaren