Annons
Aino Weber är projektledare för språkinitiativet ”Deutsch – Ditt val” på Tysk-svenska handelskammaren.

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Publicerad 11 december 2018

Fakta

Tio argument varför fler svenskar borde läsa tyska:

  • Omkring 100 miljoner européer har tyska som modersmål.
  • Tyskland är världens fjärde största ekonomi, som Sverige dessutom är granne med.
  • Tyskland är Sveriges största handelspartner och därmed det viktigaste landet för svensk ekonomi.
  • Det finns över 900 tyskägda företag i Sverige som sysselsätter fler människor än bolagen från något annat land i Sverige, ca 70 000.
  • Tyskland väntas få ännu större betydelse för Sverige, både politiskt och ekonomiskt, när brexit blir verklighet.
  • Tyskland har en hög utbildnings- och forskningsnivå och är ett av de länder i världen där det ansöks om flest patent.
  • Tyskland är vårt näst vanligaste semesterland efter Spanien. Tyskarna ligger också på plats två i besöksstatistiken i Sverige, efter norrmännen.
  • Tyskland är ett kulturland med ett stort utbud av högklassig litteratur, musik, konst och teater. Tyskarna är också väldigt öppna för kultur från andra länder.
  • Med språket kommer förståelsen för ett lands kultur. Sverige har mycket att vinna på ett ännu närmare samarbete med Tyskland.
  • Sverige har ett gott rykte i Tyskland. Vi brukar tala om en så kallad ”Schweden-Bonus” som gynnar oss.

Relaterat

Debatt Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Bristen på lärare i moderna språk blir allt mer akut. Behöriga lärare i tyska, franska eller spanska på högstadiet saknades i hela 80 kommuner under förra läsåret, visar en granskning från Skolvärlden från början av november. Språkutbudet på skolorna krymper på grund av lärarbristen och för små elevgrupper.

Vi på Tysk-svenska handelskammaren ser allvarligt på detta. Vad gäller tyskan har vi under flera decennier sett att antalet elever sjunker. För 20 år sedan läste 42 procent av eleverna i Sverige språket i grundskolan. Idag är den siffran nere på 17 procent. På gymnasiet är det ännu färre, bara drygt 3 procent.

Jämför vi med våra skandinaviska grannar ligger Sverige långt efter.

Bristande språkkunskaper riskerar nu att bli ett problem för det svenska näringslivets utbyte med Tyskland. Med ett språk lär man sig även ett lands kultur. Och det är just bristen på kunskaper om tysk affärskultur och språk som är det största hindret mot att svenska företag lyckas ännu bättre på den tyska marknaden, visar våra undersökningar bland exportföretag.

Det krävs incitament i utbildningssystemet och politiska satsningar för att vända trenden med det sjunkande elevantalet och allt färre kvalificerade tyskalärare. Men det finns också saker som kommunerna, skolorna och lärarna själva kan ta tag i.

Lyft nyttan av att tala flera språk! Det är vi vuxna, även föräldrarna, som bär ansvaret att berätta för barnen varför kunskaper i tyska är viktiga för dem och för vårt lands ekonomi. Exporten står idag för 45 procent av Sveriges BNP och Tyskland är Sveriges överlägset största handelspartner.

Kunskaper i tyska är alltså en kompetens som leder till jobb.

Många av våra medlemsföretag som består av tyska och svenska exportföretag vittnar om hur svårt det är att få tag på tyskspråkig personal i Sverige och att behovet finns. Kunskaper i tyska är alltså en kompetens som leder till jobb. Bjud därför in representanter från ortens exportföretag till skolorna och låt dem berätta för eleverna hur viktigt Tyskland är för företagen och vilka möjligheter som finns för de som talar flera språk.

Skolorna måste också ges möjlighet att satsa mer på språklärare och erbjuda dem bra villkor och vidareutbildning så att detta viktiga yrke äntligen blir mer attraktivt igen.

Det finns många organisationer att ta hjälp av som stödjer satsningar på främmande språk i skolorna. Tyska staten har till exempel en utsänd från den statliga nämnden för tyska utlandsskolor (ZfA) i Sverige som ger stöd till skolor som satsar extra på tyskan. Goethe-Institutet är Tysklands kulturinstitut och erbjuder bland annat vidareutbildning av lärare liksom undervisningsmaterial. UR producerar olika program och tillhörande läromaterial. Och vi på Tysk-svenska handelskammaren drar vårt strå till stacken genom initiativet ”Deutsch – ditt val!” som vi driver tillsammans med tyska ambassaden i Stockholm. Under en treårsperiod ger vi minst 4,5 miljoner till svenska skolor som vill främja tyskan med hjälp av olika aktiviteter. För detta läsår har vi precis delat ut sammanlagt 2 miljoner kronor fördelat på 80 grund- och gymnasieskolor från hela landet.

Tysk-svenska handelskammaren stödjer dessutom skolor som vill sätta mer fokus på tyskan genom att bidra med föredragshållare, förmedla företagsbesök hos lokala medlemsföretag, utbyte med tyska skolor och annat. Det är bara att sätta igång.

Aino Weber, projektledare för språkinitiativet ”Deutsch – Ditt val” på Tysk-svenska handelskammaren

    Facebook-kommentarer

    MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

    Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

    Yrkesutbildning

    Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
    – De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

    Annons
    Annons

    Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

    Av lärare för lärare

    Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

    Annons
    Hot och våld

    ”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

    Anmälningar

    Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
    Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

    Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

    Ordning och reda

    Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
    Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

    Annons
    Annons

    ”En skola utan ordning sviker sina elever”

    Debatt

    Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

    Kommentera
    Annons

    Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

    Våld mot lärare

    Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
    – Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

    Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

    Ordning i skolan

    Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
    – När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

    ”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

    Intervju

    Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

    ”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

    Debatt

    ”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

    Kommentera

    Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

    Spara på skolan

    Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
    – Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

    Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

    Skolstrejk

    Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
    Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

    Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

    Lågaffektivt bemötande

    Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
    ”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

    Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

    Särskild begåvning

    Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

    Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

    Nationella prov

    Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
    – Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

    Kommungranskning

    Alla nedskärningar får lärarna att koka

    Spara på skolan

    Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
    Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
     – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

    10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

    Kommunbudget

    Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

    Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

    Spara på skolan

    Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

    Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

    Likvärdighet

    Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
    – Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

    Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

    Fysisk lärmiljö

    På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

    Satsning på elevhälsan höjde resultaten

    Elevhälsa

    I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat. 
    – Vi ser att andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, och andelen med A-E i samtliga ämnen ökar, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för samverkansprojektet.

    ”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

    Debatt

    ”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

    Kommentera

    Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

    Läsarsiffror

    När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
    – Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

    Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

    Särskilt begåvande

    Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
    ­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

    4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

    Arbetsmiljö

    Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
    – Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

    Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

    Arbetsmiljö

    Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
    – Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

    Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

    Sjöbo

    Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
    – Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

    Studie- och yrkesvägledning

    Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

    Syv

    Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

    Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

    Syv

    Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
    – Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

    Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

    Skolutveckling

    Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
    – Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

    Debatt

    ”Höj taket – låt en lärare andas!”

    Debatt

    ”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

    Kommentera

    ”Det skaver så förbannat i mig”

    Blogg

    ”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

    15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

    Läraryrket

    Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
    Här är listan.

    ”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

    Anmälningar

    Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
    – Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

    ”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

    Debatt

    Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

    Kommentera

    ”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

    Juridifiering

    En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
    – Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

    Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

    Ny rapport

    En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
    – Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

    Lärarpris

    Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

    Fysik

    Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
    – Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

    Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

    NO

    Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
    – Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

    Matematiken som en väg in i svenska skolan

    Matematik

    Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
    – Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

    Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

    Kemi

    Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
    – För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

    Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

    Arbetsbelastning

    De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
    – Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

    Så jobbar ”Årets geografilärare”

    Geografilärarpris

    Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
    – Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

    Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

    Nationella prov

    Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

    Lågaffektivt bemötande

    ”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

    Lågaffektivt bemötande

    Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
    – Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

    Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

    Lågaffektivt bemötande

    Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

    Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

    Lågaffektivt bemötande

    Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
    – Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

    ”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

    Debatt

    ”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

    Kommentera

    Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

    Öppet brev

    I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

    Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

    Replik

    Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

    Kommentera

    Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

    Arbetsmiljö

    Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
    Nu blir fallet en riksdagsfråga.

    Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

    Elevhälsa

    Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

    Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

    Disciplinära åtgärder

    Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

    Dyslexi

    ”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

    Slutreplik

    ”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

    Kommentera

    Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

    Replik

    Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

    Kommentera

    ”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

    Debatt

    ”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

    Kommentera
    Lönegranskning

    Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

    Lön

    Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

    Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

    Lön

    Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
    – Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

    Skolvärlden: Ny i yrket

    Nyexaminerad

    Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

    Annons
    Betyg & bedömning

    Samlat

    Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

    Annons
    Annons