Annons
Ny statistik som Skolvärlden tagit fram visar att fler språklärare går i pension än vad som utbildas.

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Publicerad 9 november 2018

Fakta

Grafik

I botten på artikeln hittar du en karta som visar hur bristen på språklärare ser ut i landet, kommun för kommun.

Relaterat

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Sedan i höstas kan inte längre eleverna på de kommunala grundskolorna i Kristianstad, med drygt 80 000 invånare, läsa franska.

–  När ämnet i fjol erbjöds på våra 13 högstadier var det bara nio procent av eleverna som läste det. Två eller tre av högstadierna hade grupper med fler än tio elever. Typvärdet för en undervisningsgrupp i franska var fyra elever. Det fanns även skolor med franskgrupper med endast en eller två elever. Några skolor saknade helt franskgrupper i vissa årskurser, skriver Ulrika Tollgren (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad i ett mejl till Skolvärlden.

– Huvudskälet till beslutet om indragning av franska som språkval var att det från och med detta läsår ska erbjudas redan från åk 6, vilket vi har på 25 olika skolor. Och om franska erbjuds på någon skola, måste alla kommunens skolor ha ämnet. Det är inte logistiskt möjligt att genomföra vare sig med hjälp av bussning eller med studiehandledare och undervisning på distans.

Många tycker att det räcker med att kunna engelska.

Under flera år har det återkommande rapporterats om en växande brist på språklärare. Läsåret 2017/2018 fanns det, enligt Skolverkets statistik, i 80 kommuner inga legitimerade och behöriga undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Mycket talar för att bristen kommer att öka ytterligare under de kommande åren.

Skolvärldens genomgång av Skolverkets legitimationsregister (mitten på oktober 2018) visar bland annat:

  • Av 3 634 lärare med behörighet att undervisa i franska i grundskolan var drygt en fjärdedel, 28 procent, 60 år eller äldre och mer än hälften 50 år eller äldre. Två procent var under 30 år. 
  • Av 3 963 lärare med behörighet att undervisa i tyska i grundskolan var 27 procent över 60 år och en (1) procent under 30 år.
  • Spansklärarna är i genomsnitt yngre än lärarna i tyska och franska. Av 3 537 spansklärare med behörighet att undervisa i grundskolan, var 27 procent under 40 år. Motsvarande andel bland lärarna i franska och tyska var 12 respektive 14 procent.

Per-Arne Andersson, chef för SKL:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad, säger att skolan har några tuffa år framför sig innan utvecklingen förhoppningsvis vänder.

Per-Arne Andersson– Många språklärare är på väg att gå i pension samtidigt som antalet barn och ungdomar ökar. Till det ska läggas att intresset för språk har minskat under de senaste decennierna, vilket påverkar hur många som vill utbilda sig till språklärare. Många tycker att det räcker med att kunna engelska.

Per-Arne Andersson är kritisk till att alla elever från och med den här terminen ska erbjudas språkval redan i årskurs 6.

– Jag tycker inte att man skulle ha infört det kravet. Tajmingen är mycket dålig. Vi hade redan tidigare ont om språklärare. Skärpningen har förvärrat problemen ytterligare och ställt till med stora problem på många håll, säger Per-Arne Andersson.

– 25 procent av alla skolor i Sverige har mindre än 100 elever. Jag tror att det kan bli svårt att få behöriga lärare att vilja pendla flera mil till små skolor när det kanske bara handlar om en halv tjänst och ibland inte ens det. Kanske leder detta till att behöver vi organisera om skolor och stadier så att vi i stället för årkurs 7–9 har 6–9.

Behöver skolor läggas ner för att kvaliteten på undervisningen ska kunna upprätthållas?  

Vi kommer att få mycket stora problem

– Ja, det kan vara en del av lösningen. Jag tror att man på många håll behöver se över skolorganisationen. Det är dock mycket svårt att lägga ner mindre skolor. Ofta möts politikerna av ett väldigt motstånd när de försöker göra det.

– Ett annat sätt att möta problemen med att rekrytera behöriga lärare till mindre skolor är att öka fjärrundervisningen.  

Men även om man slår samman skolor så är det brist på behöriga språklärare.

– Därför krävs kraftfulla åtgärder, förutom att läraryrket generellt måste bli mer attraktivt. Jag tycker till exempel att det bör vara möjligt för en språklärare att med bibehållen lön gå ner i arbetstid för att läsa in ytterligare ett språk, säger Per-Arne Andersson.

Enligt Skolvärldens analys av Skolverkets legitimationsregister varierar tillgången på språklärare kraftigt mellan olika delar av Sverige. I exempelvis Västerbotten går det 140 barn i åldern 12–16 år på varje legitimerad och behörig grundskollärare i spanska under 60 år medan antalet i Dalarna är 372 och i Blekinge 298. Alla i registret är dock inte verksamma som lärare.

– Även om det finns en generell brist på språklärare, så kan det skilja ganska mycket mellan olika delar av Sverige och mellan olika språk. Störst är bristen på spansklärare, säger Lee Gleichmann Linnarsson som är undervisningsråd på Skolverket.

– Extra svårt kan det vara att rekrytera lärare i moderna språk till skolor på landsbygden. Lärare vill i allmänhet ha kollegor att kunna diskutera och bedöma tillsammans med, och gärna också hela tjänster. En del kommuner har därför börjat ”bussa” in elever till större skolor i centralorten från mindre skolor utanför. Jag tycker att det är ett bättre alternativ än att eleverna undervisas av obehöriga lärare.

Behovet av goda språkkunskaper minskar inte. Det ökar.

Samtidigt som antalet språklärare minskar, väljer många elever i grundskolan bort moderna språk. I dag läser ungefär en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 extra svenska, engelska eller en kombination av svenska och engelska i stället för ett modernt språk som tyska, franska eller spanska.

Det språk som har tappat mest i popularitet är tyskan. Läsåret 2000– 2001 läste 34 procent av eleverna i årskurs nio tyska. Senaste läsåret var motsvarande andel bland flickorna 15 procent och bland pojkarna 20 procent.

Franskan uppvisar ungefär samma utveckling som tyskan, medan spanskan har ökat ordentligt i popularitet. Läsåret 2000–2001 studerade 11 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna i årskurs nio spanska. Läsåret 2017–2018 hade andelen ökat till 44 respektive 35 procent.

Christina Rosén– Jag är mycket frustrerad över utvecklingen för moderna språk, både i grundskolan och gymnasiet. Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö och tidigare grund- och gymnasielärare i engelska och tyska.

– Det är färre som läser moderna språk i grundskolan, färre som gör det på lite mer avancerad nivå på gymnasiet och färre som gör det på universiteten. Det leder i sin tur till ökad andel obehöriga lärare och sämre undervisning vilket i sin tur gör att fler slutar med språk. Vi är inne i en ond cirkel.

Räcker det inte att eleverna lär sig engelska ordentligt?

– Nej. För att exempelvis göra affärer i Tyskland behöver du kunna tyska. I Frankrike behöver du kunna franska. På liknande sätt är det i många andra länder och inom många olika samhällsområden. Behovet av goda språkkunskaper minskar inte. Det ökar. Om inte något görs väldigt snabbt kommer vi att få mycket stora problem.

Staten måste ta ett större ansvar för fortbildningen

För att fler elever ska läsa språk i grundskolan föreslog Skolverket i somras att möjligheterna att välja bort moderna språk till förmån för extra svenska och engelska, ska tas bort. Lärarnas Riksförbund föreslår att förstärkt svenska och engelska tas bort för att göra moderna språk obligatoriskt.

– Det är viktigt att alla elever får utbildning i fler utländska språk än engelska. Det finns dessutom flera EU-överenskommelser om att alla medborgare ska kunna minst två språk utöver sitt modersmål, säger Mikael Bergkrantz som är undervisningsråd på Skolverket.

– Från Skolverkets sida föreslår vi också att det i Sverige, som i Norge och Danmark, utvecklas en nationell politisk språkstrategi och att det skapas ett nationellt centrum för främmande språk.

Leder inte krav på att alla barn ska läsa moderna språk till att bristen på behöriga lärare ökar ytterligare?

– Det finns risk för det. Men det är svårt att veta hur den lokala bristen kommer att se ut i framtiden. Dessutom finns i dag många obehöriga språklärare, framför allt i spanska. Det är viktigt att förbättra möjligheterna för dem och andra språkkunniga personer att bli behöriga lärare. 

En Liknande uppfattning har Markus Alexandersson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sölvesborg. Läsåret 2017–2018 fanns det i kommunen inte några behöriga undervisande grundskollärare i spanska, enligt Skolverkets statistik.

– Det har blivit bättre. Dessutom håller ett par av våra språklärare på att utbilda sig, vilket gör att vi inom kort räknar med att ha full behörighet. Som arbetsgivare har vi försökt göra det möjligt för obehöriga lärare att gå ner i arbetstid för att utbilda sig.

Med bibehållen lön?

– Nej, kommunen bidrar inte ekonomiskt. Ska vi i Sverige klara den ökande bristen på behöriga lärare måste staten ta ett större ansvar för fortbildningen. Det klarar inte kommunerna. Fortbildningen måste både finansieras och organiseras av staten.

Till skillnad från Kristianstad några mil västerut har Sölvesborgs kommun inga planer på att ta bort något modernt språk i grundskolan.

– Jag tycker att det är lite av en ödesfråga att betona språkens ställning. Att minska antalet tycker jag därför är fel väg att gå. Jag vill i stället att vi utökar antalet språk i grundskolan. Ryskan är exempel på ett viktigt språk som det i dag är svårt att studera både i grundskolan och på gymnasiet. Kinesiska är ett annat exempel, säger Markus Alexandersson.

– Goda språkkunskaper är en del av en grund-läggande bildning. Jag tycker därför att man ska ta bort möjligheterna att välja bort moderna språk i grund-skolan. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons