Annons
Ny statistik som Skolvärlden tagit fram visar att fler språklärare går i pension än vad som utbildas.

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Publicerad 9 november 2018

Fakta

Grafik

I botten på artikeln hittar du en karta som visar hur bristen på språklärare ser ut i landet, kommun för kommun.

Relaterat

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Sedan i höstas kan inte längre eleverna på de kommunala grundskolorna i Kristianstad, med drygt 80 000 invånare, läsa franska.

–  När ämnet i fjol erbjöds på våra 13 högstadier var det bara nio procent av eleverna som läste det. Två eller tre av högstadierna hade grupper med fler än tio elever. Typvärdet för en undervisningsgrupp i franska var fyra elever. Det fanns även skolor med franskgrupper med endast en eller två elever. Några skolor saknade helt franskgrupper i vissa årskurser, skriver Ulrika Tollgren (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad i ett mejl till Skolvärlden.

– Huvudskälet till beslutet om indragning av franska som språkval var att det från och med detta läsår ska erbjudas redan från åk 6, vilket vi har på 25 olika skolor. Och om franska erbjuds på någon skola, måste alla kommunens skolor ha ämnet. Det är inte logistiskt möjligt att genomföra vare sig med hjälp av bussning eller med studiehandledare och undervisning på distans.

Många tycker att det räcker med att kunna engelska.

Under flera år har det återkommande rapporterats om en växande brist på språklärare. Läsåret 2017/2018 fanns det, enligt Skolverkets statistik, i 80 kommuner inga legitimerade och behöriga undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Mycket talar för att bristen kommer att öka ytterligare under de kommande åren.

Skolvärldens genomgång av Skolverkets legitimationsregister (mitten på oktober 2018) visar bland annat:

  • Av 3 634 lärare med behörighet att undervisa i franska i grundskolan var drygt en fjärdedel, 28 procent, 60 år eller äldre och mer än hälften 50 år eller äldre. Två procent var under 30 år. 
  • Av 3 963 lärare med behörighet att undervisa i tyska i grundskolan var 27 procent över 60 år och en (1) procent under 30 år.
  • Spansklärarna är i genomsnitt yngre än lärarna i tyska och franska. Av 3 537 spansklärare med behörighet att undervisa i grundskolan, var 27 procent under 40 år. Motsvarande andel bland lärarna i franska och tyska var 12 respektive 14 procent.

Per-Arne Andersson, chef för SKL:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad, säger att skolan har några tuffa år framför sig innan utvecklingen förhoppningsvis vänder.

Per-Arne Andersson– Många språklärare är på väg att gå i pension samtidigt som antalet barn och ungdomar ökar. Till det ska läggas att intresset för språk har minskat under de senaste decennierna, vilket påverkar hur många som vill utbilda sig till språklärare. Många tycker att det räcker med att kunna engelska.

Per-Arne Andersson är kritisk till att alla elever från och med den här terminen ska erbjudas språkval redan i årskurs 6.

– Jag tycker inte att man skulle ha infört det kravet. Tajmingen är mycket dålig. Vi hade redan tidigare ont om språklärare. Skärpningen har förvärrat problemen ytterligare och ställt till med stora problem på många håll, säger Per-Arne Andersson.

– 25 procent av alla skolor i Sverige har mindre än 100 elever. Jag tror att det kan bli svårt att få behöriga lärare att vilja pendla flera mil till små skolor när det kanske bara handlar om en halv tjänst och ibland inte ens det. Kanske leder detta till att behöver vi organisera om skolor och stadier så att vi i stället för årkurs 7–9 har 6–9.

Behöver skolor läggas ner för att kvaliteten på undervisningen ska kunna upprätthållas?  

Vi kommer att få mycket stora problem

– Ja, det kan vara en del av lösningen. Jag tror att man på många håll behöver se över skolorganisationen. Det är dock mycket svårt att lägga ner mindre skolor. Ofta möts politikerna av ett väldigt motstånd när de försöker göra det.

– Ett annat sätt att möta problemen med att rekrytera behöriga lärare till mindre skolor är att öka fjärrundervisningen.  

Men även om man slår samman skolor så är det brist på behöriga språklärare.

– Därför krävs kraftfulla åtgärder, förutom att läraryrket generellt måste bli mer attraktivt. Jag tycker till exempel att det bör vara möjligt för en språklärare att med bibehållen lön gå ner i arbetstid för att läsa in ytterligare ett språk, säger Per-Arne Andersson.

Enligt Skolvärldens analys av Skolverkets legitimationsregister varierar tillgången på språklärare kraftigt mellan olika delar av Sverige. I exempelvis Västerbotten går det 140 barn i åldern 12–16 år på varje legitimerad och behörig grundskollärare i spanska under 60 år medan antalet i Dalarna är 372 och i Blekinge 298. Alla i registret är dock inte verksamma som lärare.

– Även om det finns en generell brist på språklärare, så kan det skilja ganska mycket mellan olika delar av Sverige och mellan olika språk. Störst är bristen på spansklärare, säger Lee Gleichmann Linnarsson som är undervisningsråd på Skolverket.

– Extra svårt kan det vara att rekrytera lärare i moderna språk till skolor på landsbygden. Lärare vill i allmänhet ha kollegor att kunna diskutera och bedöma tillsammans med, och gärna också hela tjänster. En del kommuner har därför börjat ”bussa” in elever till större skolor i centralorten från mindre skolor utanför. Jag tycker att det är ett bättre alternativ än att eleverna undervisas av obehöriga lärare.

Behovet av goda språkkunskaper minskar inte. Det ökar.

Samtidigt som antalet språklärare minskar, väljer många elever i grundskolan bort moderna språk. I dag läser ungefär en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 extra svenska, engelska eller en kombination av svenska och engelska i stället för ett modernt språk som tyska, franska eller spanska.

Det språk som har tappat mest i popularitet är tyskan. Läsåret 2000– 2001 läste 34 procent av eleverna i årskurs nio tyska. Senaste läsåret var motsvarande andel bland flickorna 15 procent och bland pojkarna 20 procent.

Franskan uppvisar ungefär samma utveckling som tyskan, medan spanskan har ökat ordentligt i popularitet. Läsåret 2000–2001 studerade 11 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna i årskurs nio spanska. Läsåret 2017–2018 hade andelen ökat till 44 respektive 35 procent.

Christina Rosén– Jag är mycket frustrerad över utvecklingen för moderna språk, både i grundskolan och gymnasiet. Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö och tidigare grund- och gymnasielärare i engelska och tyska.

– Det är färre som läser moderna språk i grundskolan, färre som gör det på lite mer avancerad nivå på gymnasiet och färre som gör det på universiteten. Det leder i sin tur till ökad andel obehöriga lärare och sämre undervisning vilket i sin tur gör att fler slutar med språk. Vi är inne i en ond cirkel.

Räcker det inte att eleverna lär sig engelska ordentligt?

– Nej. För att exempelvis göra affärer i Tyskland behöver du kunna tyska. I Frankrike behöver du kunna franska. På liknande sätt är det i många andra länder och inom många olika samhällsområden. Behovet av goda språkkunskaper minskar inte. Det ökar. Om inte något görs väldigt snabbt kommer vi att få mycket stora problem.

Staten måste ta ett större ansvar för fortbildningen

För att fler elever ska läsa språk i grundskolan föreslog Skolverket i somras att möjligheterna att välja bort moderna språk till förmån för extra svenska och engelska, ska tas bort. Lärarnas Riksförbund föreslår att förstärkt svenska och engelska tas bort för att göra moderna språk obligatoriskt.

– Det är viktigt att alla elever får utbildning i fler utländska språk än engelska. Det finns dessutom flera EU-överenskommelser om att alla medborgare ska kunna minst två språk utöver sitt modersmål, säger Mikael Bergkrantz som är undervisningsråd på Skolverket.

– Från Skolverkets sida föreslår vi också att det i Sverige, som i Norge och Danmark, utvecklas en nationell politisk språkstrategi och att det skapas ett nationellt centrum för främmande språk.

Leder inte krav på att alla barn ska läsa moderna språk till att bristen på behöriga lärare ökar ytterligare?

– Det finns risk för det. Men det är svårt att veta hur den lokala bristen kommer att se ut i framtiden. Dessutom finns i dag många obehöriga språklärare, framför allt i spanska. Det är viktigt att förbättra möjligheterna för dem och andra språkkunniga personer att bli behöriga lärare. 

En Liknande uppfattning har Markus Alexandersson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sölvesborg. Läsåret 2017–2018 fanns det i kommunen inte några behöriga undervisande grundskollärare i spanska, enligt Skolverkets statistik.

– Det har blivit bättre. Dessutom håller ett par av våra språklärare på att utbilda sig, vilket gör att vi inom kort räknar med att ha full behörighet. Som arbetsgivare har vi försökt göra det möjligt för obehöriga lärare att gå ner i arbetstid för att utbilda sig.

Med bibehållen lön?

– Nej, kommunen bidrar inte ekonomiskt. Ska vi i Sverige klara den ökande bristen på behöriga lärare måste staten ta ett större ansvar för fortbildningen. Det klarar inte kommunerna. Fortbildningen måste både finansieras och organiseras av staten.

Till skillnad från Kristianstad några mil västerut har Sölvesborgs kommun inga planer på att ta bort något modernt språk i grundskolan.

– Jag tycker att det är lite av en ödesfråga att betona språkens ställning. Att minska antalet tycker jag därför är fel väg att gå. Jag vill i stället att vi utökar antalet språk i grundskolan. Ryskan är exempel på ett viktigt språk som det i dag är svårt att studera både i grundskolan och på gymnasiet. Kinesiska är ett annat exempel, säger Markus Alexandersson.

– Goda språkkunskaper är en del av en grund-läggande bildning. Jag tycker därför att man ska ta bort möjligheterna att välja bort moderna språk i grund-skolan. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons
Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons
Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons