Annons
Matematikläraren Mats Leander, 69, har fortsatt att arbeta som lärare efter pensioneringen. Foto: Magnus Glans

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Publicerad 9 augusti 2019

Relaterat

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.
– Man tjänar mer på att köra hjullastare i gruvan än att arbeta som lärare, säger Tomas Mörtberg (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå.

När eleverna i dagarna kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet lär många av dem välkomnas av obehöriga lärare. I en del kommuner är det till och med troligare att det är en obehörig lärare än en behörig som tar emot, åtminstone i en del ämnen.

Och så har det varit under de senaste åren. Enligt Skolverkets statistik var till exempel andelen behöriga lärare i engelska på högstadierna i Ljusnarsbergs och Svenljunga kommuner noll (0) procent i februari i år.

  • I Sävsjö var andelen cirka 17 procent och i Mariestad 20 procent.
  • I matematik var 12,5 procent av högstadielärarna i Mellerud legitimerade och ämnesbehöriga, 16,7 procent i Skinnskatteberg och 18,2 procent i Ronneby.

Statistiken ser ungefär lika dyster ut för många andra ämnen och kommuner. Mycket talar dessutom för att lärarbristen kommer att förvärras ytterligare.

– Det grundläggande problemet är att det i dag inte är lika attraktivt att utbilda sig till och arbeta som lärare som det har varit, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– Det är lågt söktryck till utbildningarna och dess-utom många avhopp. Till det ska läggas att ganska många av dem som har utbildat sig till lärare har valt att arbeta med annat.

Varför är det så?

– Arbetsvillkoren är för dåliga. Många lärare har en mycket tuff och slitsam arbetsmiljö. En del utsätts för både hot och våld. Till det ska läggas att många känner att de inte längre har möjlighet att göra ett bra jobb, de hinner helt enkelt inte.

Bristen kommer sannolikt att öka och det är ett jätteproblem.

I mitten på maj i år fanns det 184 056 personer med grund- eller gymnasielärarlegitimation registrerade i Skolverkets register. Drygt 28 000 av dem kommer att uppnå pensionsålder under de närmaste åren, många har redan gjort det.

Enligt samma register är det betydligt färre personer med lärarlegitimation som är under 30 år – i maj i år var det 7 558 stycken, det vill säga fyra procent – vilket är en tydlig indikation på hur lärarbristen förväntas utvecklas.

– Bristen kommer sannolikt att öka och det är ett jätteproblem. Med hur mycket beror bland annat på befolkningsutvecklingen, säger Lee Gleichmann Linnarsson som är undervisningsråd på Skolverket.

Som tabellen här bredvid visar varierar andelen äldre och yngre lärare mellan olika delar av Sverige.

I exempelvis Gotlands, Jämtlands och Gävleborgs län är cirka 27 procent av alla med grund- eller gymnasielärarlegitimation 60 år eller äldre. I Örebro län är andelen knappt 20 procent.

Av legitimerade lärare med Övertorneå, Ydre, Skinnskatteberg, Sotenäs, Dorotea eller Borgholm som bostadskommun är cirka 40 procent 60 år eller äldre.

I kommuner som Åstorp, Täby, Knivsta, Kävlinge och Svedala är motsvarande andel mindre än 15 procent.

– Med tanke på hur flyttmönstret ser ut – från landsbygden till städerna – kommer det att bli allt svårare att upprätthålla en god skola i hela landet. Redan i dag klarar inte samhället att leverera en kvalitativ skola till alla elever, säger Åsa Fahlén.

Vad ska man göra?

– Staten behöver ta ett större ansvar för skolan. Det är ett nationellt ansvar att se till att det finns legitimerade lärare i alla ämnen överallt i Sverige. 

– Bristen på behöriga lärare gör att man kan tvingas lägga ner skolor. De kommer inte att kunna leverera en kvalitativ undervisning.

Det är en uppfattning som åtminstone delvis delas av Tomas Mörtberg (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå i Norrbotten där det inte bor någon legitimerad lärare som är under 30 år, enligt Skolverkets register.

– Vi har stora rekryteringsbehov. Det kan bli så att lärarbristen gör att vi behöver koncentrera verksamheten till ett färre antal skolor än i dag. Vi, och många andra mindre kommuner, har också svårt att erbjuda heltidstjänster i en del ämnen, till exempel språk, vilket jag tror kommer att leda till att det blir allt vanligare med distansundervisning, säger Tomas Mörtberg.

– För att kunna rekrytera, men även behålla, lärare behöver vi göra yrket mer attraktivt. Jag vet yngre lärare som har lämnat skolan för att börja arbeta i gruvan. Den som kör exempelvis en lastbil eller hjullastare tjänar mer än vad en lärare gör.

Det är väl ingen som vill att lärare inte ska ha friheten att få arbeta där de vill.

Enligt Skolverkets register bor det i Simrishamns kommun, 165 mil söder om Övertorneå, fem personer som yngre än 30 år och har en lärarlegitimation (grund och gymnasieskolan), vilket motsvarar 1,5 procent alla boende i kommunen med en lärarlegitimation. Motsvarande andel bland de som är över 60 år är 38,2 procent.

– Det är många yngre lärare som pendlar in till Simrishamn från andra kommuner. Att bara titta på vilka lärare som bor här ger ingen rättvis bild av situationen, säger Malin Henriksson (L) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Simrishamn.

– Det är klart att det är trevligt om människor bor nära sitt arbete. Men det är väl ingen som vill att lärare inte ska ha friheten att få arbeta där de vill. För oss som arbetsgivare är det viktigt att erbjuda en arbetsmiljö som är tillräckligt attraktiv och utvecklande.

  • I februari i år var 56,3 procent av högstadielärarna i matematik i Simrishamn behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik.
  • Bland lärarna i svenska var 58,6 procent behöriga och bland engelsklärarna 45,5 procent.
  • 65,5 procent av de elever som i fjol – senast tillgängliga statistik – gick ut grundskolan i kommunen uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var en väsentligt lägre andel än riksgenomsnittet (75,6 procent). Bland pojkarna i Simrishamn var andelen 58,3 procent.
  • 23,2 procent klarade inte den lägre gymnasiebehörigheten.

Malin Henriksson säger att kommunen arbetar med att försöka öka andelen behöriga lärare.

– Men vi känner alla av lärarbristen. Det är en jättestor utmaning.

Är det svårt att rekrytera lärare till Simrishamn?

– Det är inte de signaler som jag får. 

– Vi arbetar mycket med att se till att lärarna har tillgång till kollegialt lärande och har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats. Vi tittar också på hur vi kan få andra yrkesgrupper att stötta lärarna så att de kan koncentrera sig på undervisningen. Vi har till exempel många socionomer som arbetar hos oss och undersöker hur vi ska kunna arbeta med lärarassistenter.

Jag tror att det blir vanligare att 65-plussare erbjuds individuellt anpassade tjänster.

I vintras visade Skolvärlden i en granskning att av de lärare som är behöriga att undervisa i franska i grundskolan är drygt en fjärdedel, 28 procent, 60 år eller äldre och mer än hälften 50 år eller äldre. Två procent är under 30 år. Av de som är behöriga att undervisa i tyska är 27 procent över 60 år och en (1) procent under 30 år.

Lee Gleichmann Linnarsson på Skolverket berättar att många skolhuvudmän försöker förmå lärare att arbeta även efter att de har fyllt 65 år, men även locka tillbaka lärare som redan har gått i pension.

– Jag tror att det blir vanligare att 65-plussare erbjuds individuellt anpassade tjänster. Jag har svårt att tro att man inte kommer att vilja dra nytta av deras erfarenhet och kompetens. Detta kommer dock inte att lösa lärarbristen, men kanske dämpa den något.

Mats Leander, 69, har fortsatt att arbeta som matematiklärare efter pensioneringen. Foto: Magnus Glans

En som har fortsatt att arbeta som lärare efter pensioneringen är matematikläraren Mats Leander, 69, på Blackebergs gymnasium i västra Stockholm.

– Jag har stormtrivts med att arbeta som lärare och i princip gått till skolan varje dag med glädje. När jag fyllde 65 år gick jag ner i arbetstid till 80 procent och arbetade så fram tills att jag fyllde 67 år. Tanken var att då gå i pension. 

– Men så slutade plötslig en lärare, och jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig ta två kurser under ett år. Och det kunde jag. Samma sak hände året efter. 

Mats Leander berättar att han under de senaste två åren har arbetat 30 procent av en heltidstjänst.

– För mig har det fungerat mycket bra. Jag har haft ett bra schema och arbetat tisdag–torsdag. Jag har inte behövt vara med på några möten eller haft mentorsuppdrag, utan har helt kunnat fokusera på undervisning och bedömning, vilket har varit skönt. Det har varit helt perfekt att få trappa ner yrkeslivet så här.

Ska du fortsätta att undervisa i höst?

– Nja, inte på någon tjänst. Däremot kan jag tänka mig att gå in och vikariera när kollegor är sjuka, på kurs eller liknande. Men då bestämmer jag själv när jag ska jobba.

– Jag kan också tänka mig att, som många andra pensionärer gör, hjälpa till som skrivvakt i samband med prov.

Att bli lärare borde kunna vara ett karriäralternativ för personer mitt i livet med akademisk bakgrund.

I fjol kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport fram till att antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern kommer att öka med nästan 350 000 fram till 2027. Fram till år 2031 beräknas det totala rekryteringsbehovet av lärare vara motsvarande 187 000 heltidstjänster.

I våras konstaterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att lärarbristen med stor sannolikhet kommer att öka ytterligare. Störst väntas den bli när det gäller högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik samt svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap.

Att täcka behovet enbart genom att utbilda nya lärare går inte. Det skulle kräva att en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörjar lärarstudier.

Häromåret visade Statistiska centralbyrån (SCB) i en undersökning att det finns en dold skatt – de cirka 35 000 utbildade lärare under 65 år som har valt att arbeta med något annat.

– Genom att erbjuda väsentligt bättre arbetsmiljö och attraktivare lönevillkor skulle det förhoppningsvis gå att locka tillbaka åtminstone en del av dem till skolan. Med förbättrade villkor skulle dessutom fler unga söka sig till läraryrket och redan verksamma i större utsträckning stanna kvar, säger Åsa Fahlén.

– Men det behövs även fler vägar in i läraryrket än de traditionella, utan att vi för den delen sänker kraven. Att bli lärare borde till exempel kunna vara ett karriäralternativ för personer mitt i livet med akademisk bakgrund. Möjligheterna för dem att läsa in de ämnen som de saknar bör därför förbättras.

Löser det lärarbristen?

– Nja. Även om lärarnas arbetsvillkor förbättras ordentligt, yrket blir mer attraktivt och fler väljer att utbilda sig till lärare, kommer det att dröja ett bra tag innan vi har kommit ikapp. Så stor är bristen.

Lönen är en komponent, men långt ifrån den enda.

I det gamla brukssamhället Bjuv utanför Helsingborg bor det i dag 75 legitimerade grundskole- och gymnasie-lärare (i kommunen), enligt Skolverkets register.

  • Fyra är under 30 år, det vill säga 5,3 procent. 
  • 28 procent är 60 år eller äldre.
  • I februari i år var 27,3 procent av högstadielärarna i matematik i kommunen behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik. Bland lärarna i svenska var 70 procent behöriga och bland engelsk-lärarna 22 procent.
  • 67,6 procent av de elever som i fjol gick ut grundskolan i Bjuv uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var en väsentligt lägre andel än riksgenomsnittet (75,6 procent). Bland pojkarna var andelen 63,8 procent.
  • 20,1 procent klarade inte den lägre gymnasiebehörigheten.

Kenneth Bolinder (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Bjuv, säger att andelen behöriga lärare behöver öka.

– Vi ligger i en region där det är många kommuner på en förhållandevis liten yta, stor konkurrens om lärarna och goda pendlingsmöjligheter som dessutom kommer att bli ännu bättre. För att kunna locka behöriga lärare behöver vi bli attraktivare som arbetsgivare. Lönen är en komponent, men långt ifrån den enda.

– Det vi nu arbetar mycket med är att attrahera nyexaminerade lärare. Vi söker upp dem och försöker intressera dem för Bjuvs skolor, men också för kommunen som sådan.

Vad erbjuder ni?

– Vi jobbar hårt för att lärarna ska kunna fokusera på att vara just lärare och lägga ner mindre tid på administration. Vi ser också till att exempelvis nyexade får tillgång till en kvalificerad omgivning och bra utvecklingsmöjligheter. Professionell matchning mellan individ och uppdrag.

– Utanför skolan erbjuder vi bra kommunal service, goda fritidsmöjligheter och närhet till natur och rekreation. Till det skall läggas att bostadspriserna är betydligt lägre här än i exempelvis Helsingborg. Dessutom är priserna stigande, vilket gör att den som köper ett hus i kommunen kan räkna med en god värdeökning.

Men det löser väl knappast lärarbristen?

– Nej. För det krävs det framför allt att yrket bli mer attraktivt. En del är att staten minskar på administrationen så att lärarna kan fokusera på sitt kärnuppdrag. Många lärare har valt att lämna skolan, vilket jag tror bland annat beror på att många tycker att de får för lite tid till det som de har utbildat sig till och en gång trodde att de skulle arbeta med, det vill säga att undervisa barn och ungdomar. 

– Dessutom behöver staten utöka antalet platser på lärarutbildningarna.

Men det är ju redan många som hoppar av utbildningen?

– Min uppfattning är att det håller på att svänga.

Jag är mycket bekymrad inför terminsstarten.

I Danderyd norr om Stockholm bor några av Sveriges absolut rikaste personer. Medelinkomsten i kommunen är hög, precis som utbildningsnivån och RUT-användningen. Andelen socialbidragstagare är låg.

Till skillnad mot i exempelvis Simrishamn och Bjuv är nästan alla elever som lämnar grundskolan i Danderyd behöriga att studera på gymnasiet.

96,1 procent av de elever som i fjol gick ut grundskolan i någon av skolorna i kommunen uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. 

Efter att under lång tid ha finansierat en del av kommunens verksamhet genom att sälja tomter, kallade kommunledningen i slutet av maj till presskonferens och förklarade att modellen inte längre fungerar och att man tänker skära hårt i kostnaderna och höja skatten med 1,40 kronor per intjänad hundralapp.

– Skolpengen kommer inte att höjas, vilket innebär besparingar inom skolan. Det är nedskärningar som framför allt kommer att gå ut över skolans resurspersonal. Det arbete som de har utfört kommer att läggas över på lärarna. I budgeten har man heller inte tagit höjd för löneökningar. Jag är mycket bekymrad inför terminsstarten, säger Rasmus Bergström som är LR:s kommunombud i Danderyd.

I februari i år var 81,3 procent av högstadielärarna i matematik i Danderyd behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik. Bland lärarna i svenska var 76,5 procent behöriga och bland engelsklärarna 85,7 procent.

– Behörigheten kan snabbt försämras. Kommunen har inte hängt med lönemässigt, men har hittills klarat rekryteringarna genom att den sociala delen av lärarjobbet har varit mindre här. Men betalar man inte tillräckligt, kommer det även här bli svårare att rekrytera.

Ytterligare ett orosmoment i Danderyd är lärarnas ålder. I kommunen bor det 297 legitimerade grundskole- och gymnasielärare, enligt Skolverkets register. Sju är under 30 år, det vill säga 2,4 procent. 102 stycken, 34,3 procent, är 60 år eller äldre.

Skolvärlden intervjuade Peter Fredriksson, Skolverkets general­direktör, under Almedalsveckan. Se hela intervjun på skolvärlden.se

Politiker måste sluta tävla i vem som kan ge den värsta bilden av svensk skola.

Enligt den internationella enkätundersökningen Talis, vars delresultat publicerades i mitten på juni, har andelen svenska högstadielärare som anser att läraryrket har hög status i samhället fördubblats sedan 2013, då en motsvarande undersökning gjordes.

Uppgången har dock skett från en mycket låg nivå, från fem till elva procent.

– Lärarförsörjningen är svensk skolas kanske största utmaning. Det är därför positivt att vi nu kan se att statusen ökar. Men det är fortfarande en låg nivå i jämförelse med många andra länder. Statusen måste öka ännu mer om vi ska få fler att vilja bli lärare, förklarade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson när undersökningen presenterades.

För att lärarnas status ska öka behöver tilliten och respekten för dem öka, konstaterade han i en intervju med Skolvärlden under Almedalsveckan i somras.

– Men också att politiker slutar att tävla i vem som kan ge den värsta bilden av svensk skola. Ibland kan man tro att det pågår ett världsmästerskap i att förtala den. För 20–30 år sedan möttes lärare av en helt annan respekt än vad som är fallet i dag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbefogenheter

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Annons
Annons

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Annons
Annons

”Det finns en rädsla för att ingripa”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Annons

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Barn- och elevombudet

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000.

Sex och samlevnad

6 tips till lärare: Så pratar du om sex och relationer i skolan

Undervisning

Många lärare upplever en stor osäkerhet kring sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling är stort. Därför lanserar RFSU en digital metodbank för lärare som vill bli bättre på att prata om kropp och sexualitet.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Kommunbudget

Skola för 425 elever ska rymma 580 – pengar saknas till lokaler

Kommunbudget

Om ett par år planeras antalet elever på kommunala Färsingaskolan vida överstiga vad skolan klarar av. Men politikerna vill inte budgetera för att bygga om.

Arbetsmiljö

Sex av tio gymnasielärare har övervägt att lämna yrket

Undervisningstid

Tung arbetsbörda, sömnsvårigheter och funderingar på att lämna yrket. Det är bilden som målas upp av en majoritet av gymnasielärarna i en ny undersökning.

Särskolan

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Undervisning

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

”Betyg är inget straff”

Debatt

”Betyg måste sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde”, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

Kommentera
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons