Annons
Matematikläraren Mats Leander, 69, har fortsatt att arbeta som lärare efter pensioneringen. Foto: Magnus Glans

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Publicerad 9 augusti 2019

Relaterat

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.
– Man tjänar mer på att köra hjullastare i gruvan än att arbeta som lärare, säger Tomas Mörtberg (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå.

När eleverna i dagarna kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet lär många av dem välkomnas av obehöriga lärare. I en del kommuner är det till och med troligare att det är en obehörig lärare än en behörig som tar emot, åtminstone i en del ämnen.

Och så har det varit under de senaste åren. Enligt Skolverkets statistik var till exempel andelen behöriga lärare i engelska på högstadierna i Ljusnarsbergs och Svenljunga kommuner noll (0) procent i februari i år.

  • I Sävsjö var andelen cirka 17 procent och i Mariestad 20 procent.
  • I matematik var 12,5 procent av högstadielärarna i Mellerud legitimerade och ämnesbehöriga, 16,7 procent i Skinnskatteberg och 18,2 procent i Ronneby.

Statistiken ser ungefär lika dyster ut för många andra ämnen och kommuner. Mycket talar dessutom för att lärarbristen kommer att förvärras ytterligare.

– Det grundläggande problemet är att det i dag inte är lika attraktivt att utbilda sig till och arbeta som lärare som det har varit, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– Det är lågt söktryck till utbildningarna och dess-utom många avhopp. Till det ska läggas att ganska många av dem som har utbildat sig till lärare har valt att arbeta med annat.

Varför är det så?

– Arbetsvillkoren är för dåliga. Många lärare har en mycket tuff och slitsam arbetsmiljö. En del utsätts för både hot och våld. Till det ska läggas att många känner att de inte längre har möjlighet att göra ett bra jobb, de hinner helt enkelt inte.

Bristen kommer sannolikt att öka och det är ett jätteproblem.

I mitten på maj i år fanns det 184 056 personer med grund- eller gymnasielärarlegitimation registrerade i Skolverkets register. Drygt 28 000 av dem kommer att uppnå pensionsålder under de närmaste åren, många har redan gjort det.

Enligt samma register är det betydligt färre personer med lärarlegitimation som är under 30 år – i maj i år var det 7 558 stycken, det vill säga fyra procent – vilket är en tydlig indikation på hur lärarbristen förväntas utvecklas.

– Bristen kommer sannolikt att öka och det är ett jätteproblem. Med hur mycket beror bland annat på befolkningsutvecklingen, säger Lee Gleichmann Linnarsson som är undervisningsråd på Skolverket.

Som tabellen här bredvid visar varierar andelen äldre och yngre lärare mellan olika delar av Sverige.

I exempelvis Gotlands, Jämtlands och Gävleborgs län är cirka 27 procent av alla med grund- eller gymnasielärarlegitimation 60 år eller äldre. I Örebro län är andelen knappt 20 procent.

Av legitimerade lärare med Övertorneå, Ydre, Skinnskatteberg, Sotenäs, Dorotea eller Borgholm som bostadskommun är cirka 40 procent 60 år eller äldre.

I kommuner som Åstorp, Täby, Knivsta, Kävlinge och Svedala är motsvarande andel mindre än 15 procent.

– Med tanke på hur flyttmönstret ser ut – från landsbygden till städerna – kommer det att bli allt svårare att upprätthålla en god skola i hela landet. Redan i dag klarar inte samhället att leverera en kvalitativ skola till alla elever, säger Åsa Fahlén.

Vad ska man göra?

– Staten behöver ta ett större ansvar för skolan. Det är ett nationellt ansvar att se till att det finns legitimerade lärare i alla ämnen överallt i Sverige. 

– Bristen på behöriga lärare gör att man kan tvingas lägga ner skolor. De kommer inte att kunna leverera en kvalitativ undervisning.

Det är en uppfattning som åtminstone delvis delas av Tomas Mörtberg (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå i Norrbotten där det inte bor någon legitimerad lärare som är under 30 år, enligt Skolverkets register.

– Vi har stora rekryteringsbehov. Det kan bli så att lärarbristen gör att vi behöver koncentrera verksamheten till ett färre antal skolor än i dag. Vi, och många andra mindre kommuner, har också svårt att erbjuda heltidstjänster i en del ämnen, till exempel språk, vilket jag tror kommer att leda till att det blir allt vanligare med distansundervisning, säger Tomas Mörtberg.

– För att kunna rekrytera, men även behålla, lärare behöver vi göra yrket mer attraktivt. Jag vet yngre lärare som har lämnat skolan för att börja arbeta i gruvan. Den som kör exempelvis en lastbil eller hjullastare tjänar mer än vad en lärare gör.

Det är väl ingen som vill att lärare inte ska ha friheten att få arbeta där de vill.

Enligt Skolverkets register bor det i Simrishamns kommun, 165 mil söder om Övertorneå, fem personer som yngre än 30 år och har en lärarlegitimation (grund och gymnasieskolan), vilket motsvarar 1,5 procent alla boende i kommunen med en lärarlegitimation. Motsvarande andel bland de som är över 60 år är 38,2 procent.

– Det är många yngre lärare som pendlar in till Simrishamn från andra kommuner. Att bara titta på vilka lärare som bor här ger ingen rättvis bild av situationen, säger Malin Henriksson (L) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Simrishamn.

– Det är klart att det är trevligt om människor bor nära sitt arbete. Men det är väl ingen som vill att lärare inte ska ha friheten att få arbeta där de vill. För oss som arbetsgivare är det viktigt att erbjuda en arbetsmiljö som är tillräckligt attraktiv och utvecklande.

  • I februari i år var 56,3 procent av högstadielärarna i matematik i Simrishamn behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik.
  • Bland lärarna i svenska var 58,6 procent behöriga och bland engelsklärarna 45,5 procent.
  • 65,5 procent av de elever som i fjol – senast tillgängliga statistik – gick ut grundskolan i kommunen uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var en väsentligt lägre andel än riksgenomsnittet (75,6 procent). Bland pojkarna i Simrishamn var andelen 58,3 procent.
  • 23,2 procent klarade inte den lägre gymnasiebehörigheten.

Malin Henriksson säger att kommunen arbetar med att försöka öka andelen behöriga lärare.

– Men vi känner alla av lärarbristen. Det är en jättestor utmaning.

Är det svårt att rekrytera lärare till Simrishamn?

– Det är inte de signaler som jag får. 

– Vi arbetar mycket med att se till att lärarna har tillgång till kollegialt lärande och har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats. Vi tittar också på hur vi kan få andra yrkesgrupper att stötta lärarna så att de kan koncentrera sig på undervisningen. Vi har till exempel många socionomer som arbetar hos oss och undersöker hur vi ska kunna arbeta med lärarassistenter.

Jag tror att det blir vanligare att 65-plussare erbjuds individuellt anpassade tjänster.

I vintras visade Skolvärlden i en granskning att av de lärare som är behöriga att undervisa i franska i grundskolan är drygt en fjärdedel, 28 procent, 60 år eller äldre och mer än hälften 50 år eller äldre. Två procent är under 30 år. Av de som är behöriga att undervisa i tyska är 27 procent över 60 år och en (1) procent under 30 år.

Lee Gleichmann Linnarsson på Skolverket berättar att många skolhuvudmän försöker förmå lärare att arbeta även efter att de har fyllt 65 år, men även locka tillbaka lärare som redan har gått i pension.

– Jag tror att det blir vanligare att 65-plussare erbjuds individuellt anpassade tjänster. Jag har svårt att tro att man inte kommer att vilja dra nytta av deras erfarenhet och kompetens. Detta kommer dock inte att lösa lärarbristen, men kanske dämpa den något.

Mats Leander, 69, har fortsatt att arbeta som matematiklärare efter pensioneringen. Foto: Magnus Glans

En som har fortsatt att arbeta som lärare efter pensioneringen är matematikläraren Mats Leander, 69, på Blackebergs gymnasium i västra Stockholm.

– Jag har stormtrivts med att arbeta som lärare och i princip gått till skolan varje dag med glädje. När jag fyllde 65 år gick jag ner i arbetstid till 80 procent och arbetade så fram tills att jag fyllde 67 år. Tanken var att då gå i pension. 

– Men så slutade plötslig en lärare, och jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig ta två kurser under ett år. Och det kunde jag. Samma sak hände året efter. 

Mats Leander berättar att han under de senaste två åren har arbetat 30 procent av en heltidstjänst.

– För mig har det fungerat mycket bra. Jag har haft ett bra schema och arbetat tisdag–torsdag. Jag har inte behövt vara med på några möten eller haft mentorsuppdrag, utan har helt kunnat fokusera på undervisning och bedömning, vilket har varit skönt. Det har varit helt perfekt att få trappa ner yrkeslivet så här.

Ska du fortsätta att undervisa i höst?

– Nja, inte på någon tjänst. Däremot kan jag tänka mig att gå in och vikariera när kollegor är sjuka, på kurs eller liknande. Men då bestämmer jag själv när jag ska jobba.

– Jag kan också tänka mig att, som många andra pensionärer gör, hjälpa till som skrivvakt i samband med prov.

Att bli lärare borde kunna vara ett karriäralternativ för personer mitt i livet med akademisk bakgrund.

I fjol kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport fram till att antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern kommer att öka med nästan 350 000 fram till 2027. Fram till år 2031 beräknas det totala rekryteringsbehovet av lärare vara motsvarande 187 000 heltidstjänster.

I våras konstaterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att lärarbristen med stor sannolikhet kommer att öka ytterligare. Störst väntas den bli när det gäller högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik samt svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap.

Att täcka behovet enbart genom att utbilda nya lärare går inte. Det skulle kräva att en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörjar lärarstudier.

Häromåret visade Statistiska centralbyrån (SCB) i en undersökning att det finns en dold skatt – de cirka 35 000 utbildade lärare under 65 år som har valt att arbeta med något annat.

– Genom att erbjuda väsentligt bättre arbetsmiljö och attraktivare lönevillkor skulle det förhoppningsvis gå att locka tillbaka åtminstone en del av dem till skolan. Med förbättrade villkor skulle dessutom fler unga söka sig till läraryrket och redan verksamma i större utsträckning stanna kvar, säger Åsa Fahlén.

– Men det behövs även fler vägar in i läraryrket än de traditionella, utan att vi för den delen sänker kraven. Att bli lärare borde till exempel kunna vara ett karriäralternativ för personer mitt i livet med akademisk bakgrund. Möjligheterna för dem att läsa in de ämnen som de saknar bör därför förbättras.

Löser det lärarbristen?

– Nja. Även om lärarnas arbetsvillkor förbättras ordentligt, yrket blir mer attraktivt och fler väljer att utbilda sig till lärare, kommer det att dröja ett bra tag innan vi har kommit ikapp. Så stor är bristen.

Lönen är en komponent, men långt ifrån den enda.

I det gamla brukssamhället Bjuv utanför Helsingborg bor det i dag 75 legitimerade grundskole- och gymnasie-lärare (i kommunen), enligt Skolverkets register.

  • Fyra är under 30 år, det vill säga 5,3 procent. 
  • 28 procent är 60 år eller äldre.
  • I februari i år var 27,3 procent av högstadielärarna i matematik i kommunen behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik. Bland lärarna i svenska var 70 procent behöriga och bland engelsk-lärarna 22 procent.
  • 67,6 procent av de elever som i fjol gick ut grundskolan i Bjuv uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var en väsentligt lägre andel än riksgenomsnittet (75,6 procent). Bland pojkarna var andelen 63,8 procent.
  • 20,1 procent klarade inte den lägre gymnasiebehörigheten.

Kenneth Bolinder (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Bjuv, säger att andelen behöriga lärare behöver öka.

– Vi ligger i en region där det är många kommuner på en förhållandevis liten yta, stor konkurrens om lärarna och goda pendlingsmöjligheter som dessutom kommer att bli ännu bättre. För att kunna locka behöriga lärare behöver vi bli attraktivare som arbetsgivare. Lönen är en komponent, men långt ifrån den enda.

– Det vi nu arbetar mycket med är att attrahera nyexaminerade lärare. Vi söker upp dem och försöker intressera dem för Bjuvs skolor, men också för kommunen som sådan.

Vad erbjuder ni?

– Vi jobbar hårt för att lärarna ska kunna fokusera på att vara just lärare och lägga ner mindre tid på administration. Vi ser också till att exempelvis nyexade får tillgång till en kvalificerad omgivning och bra utvecklingsmöjligheter. Professionell matchning mellan individ och uppdrag.

– Utanför skolan erbjuder vi bra kommunal service, goda fritidsmöjligheter och närhet till natur och rekreation. Till det skall läggas att bostadspriserna är betydligt lägre här än i exempelvis Helsingborg. Dessutom är priserna stigande, vilket gör att den som köper ett hus i kommunen kan räkna med en god värdeökning.

Men det löser väl knappast lärarbristen?

– Nej. För det krävs det framför allt att yrket bli mer attraktivt. En del är att staten minskar på administrationen så att lärarna kan fokusera på sitt kärnuppdrag. Många lärare har valt att lämna skolan, vilket jag tror bland annat beror på att många tycker att de får för lite tid till det som de har utbildat sig till och en gång trodde att de skulle arbeta med, det vill säga att undervisa barn och ungdomar. 

– Dessutom behöver staten utöka antalet platser på lärarutbildningarna.

Men det är ju redan många som hoppar av utbildningen?

– Min uppfattning är att det håller på att svänga.

Jag är mycket bekymrad inför terminsstarten.

I Danderyd norr om Stockholm bor några av Sveriges absolut rikaste personer. Medelinkomsten i kommunen är hög, precis som utbildningsnivån och RUT-användningen. Andelen socialbidragstagare är låg.

Till skillnad mot i exempelvis Simrishamn och Bjuv är nästan alla elever som lämnar grundskolan i Danderyd behöriga att studera på gymnasiet.

96,1 procent av de elever som i fjol gick ut grundskolan i någon av skolorna i kommunen uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. 

Efter att under lång tid ha finansierat en del av kommunens verksamhet genom att sälja tomter, kallade kommunledningen i slutet av maj till presskonferens och förklarade att modellen inte längre fungerar och att man tänker skära hårt i kostnaderna och höja skatten med 1,40 kronor per intjänad hundralapp.

– Skolpengen kommer inte att höjas, vilket innebär besparingar inom skolan. Det är nedskärningar som framför allt kommer att gå ut över skolans resurspersonal. Det arbete som de har utfört kommer att läggas över på lärarna. I budgeten har man heller inte tagit höjd för löneökningar. Jag är mycket bekymrad inför terminsstarten, säger Rasmus Bergström som är LR:s kommunombud i Danderyd.

I februari i år var 81,3 procent av högstadielärarna i matematik i Danderyd behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik. Bland lärarna i svenska var 76,5 procent behöriga och bland engelsklärarna 85,7 procent.

– Behörigheten kan snabbt försämras. Kommunen har inte hängt med lönemässigt, men har hittills klarat rekryteringarna genom att den sociala delen av lärarjobbet har varit mindre här. Men betalar man inte tillräckligt, kommer det även här bli svårare att rekrytera.

Ytterligare ett orosmoment i Danderyd är lärarnas ålder. I kommunen bor det 297 legitimerade grundskole- och gymnasielärare, enligt Skolverkets register. Sju är under 30 år, det vill säga 2,4 procent. 102 stycken, 34,3 procent, är 60 år eller äldre.

Skolvärlden intervjuade Peter Fredriksson, Skolverkets general­direktör, under Almedalsveckan. Se hela intervjun på skolvärlden.se

Politiker måste sluta tävla i vem som kan ge den värsta bilden av svensk skola.

Enligt den internationella enkätundersökningen Talis, vars delresultat publicerades i mitten på juni, har andelen svenska högstadielärare som anser att läraryrket har hög status i samhället fördubblats sedan 2013, då en motsvarande undersökning gjordes.

Uppgången har dock skett från en mycket låg nivå, från fem till elva procent.

– Lärarförsörjningen är svensk skolas kanske största utmaning. Det är därför positivt att vi nu kan se att statusen ökar. Men det är fortfarande en låg nivå i jämförelse med många andra länder. Statusen måste öka ännu mer om vi ska få fler att vilja bli lärare, förklarade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson när undersökningen presenterades.

För att lärarnas status ska öka behöver tilliten och respekten för dem öka, konstaterade han i en intervju med Skolvärlden under Almedalsveckan i somras.

– Men också att politiker slutar att tävla i vem som kan ge den värsta bilden av svensk skola. Ibland kan man tro att det pågår ett världsmästerskap i att förtala den. För 20–30 år sedan möttes lärare av en helt annan respekt än vad som är fallet i dag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Annons
Annons
Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Annons
Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons