Annons
Matematikläraren Mats Leander, 69, har fortsatt att arbeta som lärare efter pensioneringen. Foto: Magnus Glans

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Publicerad 9 augusti 2019

Relaterat

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.
– Man tjänar mer på att köra hjullastare i gruvan än att arbeta som lärare, säger Tomas Mörtberg (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå.

När eleverna i dagarna kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet lär många av dem välkomnas av obehöriga lärare. I en del kommuner är det till och med troligare att det är en obehörig lärare än en behörig som tar emot, åtminstone i en del ämnen.

Och så har det varit under de senaste åren. Enligt Skolverkets statistik var till exempel andelen behöriga lärare i engelska på högstadierna i Ljusnarsbergs och Svenljunga kommuner noll (0) procent i februari i år.

  • I Sävsjö var andelen cirka 17 procent och i Mariestad 20 procent.
  • I matematik var 12,5 procent av högstadielärarna i Mellerud legitimerade och ämnesbehöriga, 16,7 procent i Skinnskatteberg och 18,2 procent i Ronneby.

Statistiken ser ungefär lika dyster ut för många andra ämnen och kommuner. Mycket talar dessutom för att lärarbristen kommer att förvärras ytterligare.

– Det grundläggande problemet är att det i dag inte är lika attraktivt att utbilda sig till och arbeta som lärare som det har varit, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

– Det är lågt söktryck till utbildningarna och dess-utom många avhopp. Till det ska läggas att ganska många av dem som har utbildat sig till lärare har valt att arbeta med annat.

Varför är det så?

– Arbetsvillkoren är för dåliga. Många lärare har en mycket tuff och slitsam arbetsmiljö. En del utsätts för både hot och våld. Till det ska läggas att många känner att de inte längre har möjlighet att göra ett bra jobb, de hinner helt enkelt inte.

Bristen kommer sannolikt att öka och det är ett jätteproblem.

I mitten på maj i år fanns det 184 056 personer med grund- eller gymnasielärarlegitimation registrerade i Skolverkets register. Drygt 28 000 av dem kommer att uppnå pensionsålder under de närmaste åren, många har redan gjort det.

Enligt samma register är det betydligt färre personer med lärarlegitimation som är under 30 år – i maj i år var det 7 558 stycken, det vill säga fyra procent – vilket är en tydlig indikation på hur lärarbristen förväntas utvecklas.

– Bristen kommer sannolikt att öka och det är ett jätteproblem. Med hur mycket beror bland annat på befolkningsutvecklingen, säger Lee Gleichmann Linnarsson som är undervisningsråd på Skolverket.

Som tabellen här bredvid visar varierar andelen äldre och yngre lärare mellan olika delar av Sverige.

I exempelvis Gotlands, Jämtlands och Gävleborgs län är cirka 27 procent av alla med grund- eller gymnasielärarlegitimation 60 år eller äldre. I Örebro län är andelen knappt 20 procent.

Av legitimerade lärare med Övertorneå, Ydre, Skinnskatteberg, Sotenäs, Dorotea eller Borgholm som bostadskommun är cirka 40 procent 60 år eller äldre.

I kommuner som Åstorp, Täby, Knivsta, Kävlinge och Svedala är motsvarande andel mindre än 15 procent.

– Med tanke på hur flyttmönstret ser ut – från landsbygden till städerna – kommer det att bli allt svårare att upprätthålla en god skola i hela landet. Redan i dag klarar inte samhället att leverera en kvalitativ skola till alla elever, säger Åsa Fahlén.

Vad ska man göra?

– Staten behöver ta ett större ansvar för skolan. Det är ett nationellt ansvar att se till att det finns legitimerade lärare i alla ämnen överallt i Sverige. 

– Bristen på behöriga lärare gör att man kan tvingas lägga ner skolor. De kommer inte att kunna leverera en kvalitativ undervisning.

Det är en uppfattning som åtminstone delvis delas av Tomas Mörtberg (C) som är kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå i Norrbotten där det inte bor någon legitimerad lärare som är under 30 år, enligt Skolverkets register.

– Vi har stora rekryteringsbehov. Det kan bli så att lärarbristen gör att vi behöver koncentrera verksamheten till ett färre antal skolor än i dag. Vi, och många andra mindre kommuner, har också svårt att erbjuda heltidstjänster i en del ämnen, till exempel språk, vilket jag tror kommer att leda till att det blir allt vanligare med distansundervisning, säger Tomas Mörtberg.

– För att kunna rekrytera, men även behålla, lärare behöver vi göra yrket mer attraktivt. Jag vet yngre lärare som har lämnat skolan för att börja arbeta i gruvan. Den som kör exempelvis en lastbil eller hjullastare tjänar mer än vad en lärare gör.

Det är väl ingen som vill att lärare inte ska ha friheten att få arbeta där de vill.

Enligt Skolverkets register bor det i Simrishamns kommun, 165 mil söder om Övertorneå, fem personer som yngre än 30 år och har en lärarlegitimation (grund och gymnasieskolan), vilket motsvarar 1,5 procent alla boende i kommunen med en lärarlegitimation. Motsvarande andel bland de som är över 60 år är 38,2 procent.

– Det är många yngre lärare som pendlar in till Simrishamn från andra kommuner. Att bara titta på vilka lärare som bor här ger ingen rättvis bild av situationen, säger Malin Henriksson (L) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Simrishamn.

– Det är klart att det är trevligt om människor bor nära sitt arbete. Men det är väl ingen som vill att lärare inte ska ha friheten att få arbeta där de vill. För oss som arbetsgivare är det viktigt att erbjuda en arbetsmiljö som är tillräckligt attraktiv och utvecklande.

  • I februari i år var 56,3 procent av högstadielärarna i matematik i Simrishamn behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik.
  • Bland lärarna i svenska var 58,6 procent behöriga och bland engelsklärarna 45,5 procent.
  • 65,5 procent av de elever som i fjol – senast tillgängliga statistik – gick ut grundskolan i kommunen uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var en väsentligt lägre andel än riksgenomsnittet (75,6 procent). Bland pojkarna i Simrishamn var andelen 58,3 procent.
  • 23,2 procent klarade inte den lägre gymnasiebehörigheten.

Malin Henriksson säger att kommunen arbetar med att försöka öka andelen behöriga lärare.

– Men vi känner alla av lärarbristen. Det är en jättestor utmaning.

Är det svårt att rekrytera lärare till Simrishamn?

– Det är inte de signaler som jag får. 

– Vi arbetar mycket med att se till att lärarna har tillgång till kollegialt lärande och har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats. Vi tittar också på hur vi kan få andra yrkesgrupper att stötta lärarna så att de kan koncentrera sig på undervisningen. Vi har till exempel många socionomer som arbetar hos oss och undersöker hur vi ska kunna arbeta med lärarassistenter.

Jag tror att det blir vanligare att 65-plussare erbjuds individuellt anpassade tjänster.

I vintras visade Skolvärlden i en granskning att av de lärare som är behöriga att undervisa i franska i grundskolan är drygt en fjärdedel, 28 procent, 60 år eller äldre och mer än hälften 50 år eller äldre. Två procent är under 30 år. Av de som är behöriga att undervisa i tyska är 27 procent över 60 år och en (1) procent under 30 år.

Lee Gleichmann Linnarsson på Skolverket berättar att många skolhuvudmän försöker förmå lärare att arbeta även efter att de har fyllt 65 år, men även locka tillbaka lärare som redan har gått i pension.

– Jag tror att det blir vanligare att 65-plussare erbjuds individuellt anpassade tjänster. Jag har svårt att tro att man inte kommer att vilja dra nytta av deras erfarenhet och kompetens. Detta kommer dock inte att lösa lärarbristen, men kanske dämpa den något.

Mats Leander, 69, har fortsatt att arbeta som matematiklärare efter pensioneringen. Foto: Magnus Glans

En som har fortsatt att arbeta som lärare efter pensioneringen är matematikläraren Mats Leander, 69, på Blackebergs gymnasium i västra Stockholm.

– Jag har stormtrivts med att arbeta som lärare och i princip gått till skolan varje dag med glädje. När jag fyllde 65 år gick jag ner i arbetstid till 80 procent och arbetade så fram tills att jag fyllde 67 år. Tanken var att då gå i pension. 

– Men så slutade plötslig en lärare, och jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig ta två kurser under ett år. Och det kunde jag. Samma sak hände året efter. 

Mats Leander berättar att han under de senaste två åren har arbetat 30 procent av en heltidstjänst.

– För mig har det fungerat mycket bra. Jag har haft ett bra schema och arbetat tisdag–torsdag. Jag har inte behövt vara med på några möten eller haft mentorsuppdrag, utan har helt kunnat fokusera på undervisning och bedömning, vilket har varit skönt. Det har varit helt perfekt att få trappa ner yrkeslivet så här.

Ska du fortsätta att undervisa i höst?

– Nja, inte på någon tjänst. Däremot kan jag tänka mig att gå in och vikariera när kollegor är sjuka, på kurs eller liknande. Men då bestämmer jag själv när jag ska jobba.

– Jag kan också tänka mig att, som många andra pensionärer gör, hjälpa till som skrivvakt i samband med prov.

Att bli lärare borde kunna vara ett karriäralternativ för personer mitt i livet med akademisk bakgrund.

I fjol kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport fram till att antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern kommer att öka med nästan 350 000 fram till 2027. Fram till år 2031 beräknas det totala rekryteringsbehovet av lärare vara motsvarande 187 000 heltidstjänster.

I våras konstaterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att lärarbristen med stor sannolikhet kommer att öka ytterligare. Störst väntas den bli när det gäller högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik samt svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap.

Att täcka behovet enbart genom att utbilda nya lärare går inte. Det skulle kräva att en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörjar lärarstudier.

Häromåret visade Statistiska centralbyrån (SCB) i en undersökning att det finns en dold skatt – de cirka 35 000 utbildade lärare under 65 år som har valt att arbeta med något annat.

– Genom att erbjuda väsentligt bättre arbetsmiljö och attraktivare lönevillkor skulle det förhoppningsvis gå att locka tillbaka åtminstone en del av dem till skolan. Med förbättrade villkor skulle dessutom fler unga söka sig till läraryrket och redan verksamma i större utsträckning stanna kvar, säger Åsa Fahlén.

– Men det behövs även fler vägar in i läraryrket än de traditionella, utan att vi för den delen sänker kraven. Att bli lärare borde till exempel kunna vara ett karriäralternativ för personer mitt i livet med akademisk bakgrund. Möjligheterna för dem att läsa in de ämnen som de saknar bör därför förbättras.

Löser det lärarbristen?

– Nja. Även om lärarnas arbetsvillkor förbättras ordentligt, yrket blir mer attraktivt och fler väljer att utbilda sig till lärare, kommer det att dröja ett bra tag innan vi har kommit ikapp. Så stor är bristen.

Lönen är en komponent, men långt ifrån den enda.

I det gamla brukssamhället Bjuv utanför Helsingborg bor det i dag 75 legitimerade grundskole- och gymnasie-lärare (i kommunen), enligt Skolverkets register.

  • Fyra är under 30 år, det vill säga 5,3 procent. 
  • 28 procent är 60 år eller äldre.
  • I februari i år var 27,3 procent av högstadielärarna i matematik i kommunen behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik. Bland lärarna i svenska var 70 procent behöriga och bland engelsk-lärarna 22 procent.
  • 67,6 procent av de elever som i fjol gick ut grundskolan i Bjuv uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen, vilket var en väsentligt lägre andel än riksgenomsnittet (75,6 procent). Bland pojkarna var andelen 63,8 procent.
  • 20,1 procent klarade inte den lägre gymnasiebehörigheten.

Kenneth Bolinder (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Bjuv, säger att andelen behöriga lärare behöver öka.

– Vi ligger i en region där det är många kommuner på en förhållandevis liten yta, stor konkurrens om lärarna och goda pendlingsmöjligheter som dessutom kommer att bli ännu bättre. För att kunna locka behöriga lärare behöver vi bli attraktivare som arbetsgivare. Lönen är en komponent, men långt ifrån den enda.

– Det vi nu arbetar mycket med är att attrahera nyexaminerade lärare. Vi söker upp dem och försöker intressera dem för Bjuvs skolor, men också för kommunen som sådan.

Vad erbjuder ni?

– Vi jobbar hårt för att lärarna ska kunna fokusera på att vara just lärare och lägga ner mindre tid på administration. Vi ser också till att exempelvis nyexade får tillgång till en kvalificerad omgivning och bra utvecklingsmöjligheter. Professionell matchning mellan individ och uppdrag.

– Utanför skolan erbjuder vi bra kommunal service, goda fritidsmöjligheter och närhet till natur och rekreation. Till det skall läggas att bostadspriserna är betydligt lägre här än i exempelvis Helsingborg. Dessutom är priserna stigande, vilket gör att den som köper ett hus i kommunen kan räkna med en god värdeökning.

Men det löser väl knappast lärarbristen?

– Nej. För det krävs det framför allt att yrket bli mer attraktivt. En del är att staten minskar på administrationen så att lärarna kan fokusera på sitt kärnuppdrag. Många lärare har valt att lämna skolan, vilket jag tror bland annat beror på att många tycker att de får för lite tid till det som de har utbildat sig till och en gång trodde att de skulle arbeta med, det vill säga att undervisa barn och ungdomar. 

– Dessutom behöver staten utöka antalet platser på lärarutbildningarna.

Men det är ju redan många som hoppar av utbildningen?

– Min uppfattning är att det håller på att svänga.

Jag är mycket bekymrad inför terminsstarten.

I Danderyd norr om Stockholm bor några av Sveriges absolut rikaste personer. Medelinkomsten i kommunen är hög, precis som utbildningsnivån och RUT-användningen. Andelen socialbidragstagare är låg.

Till skillnad mot i exempelvis Simrishamn och Bjuv är nästan alla elever som lämnar grundskolan i Danderyd behöriga att studera på gymnasiet.

96,1 procent av de elever som i fjol gick ut grundskolan i någon av skolorna i kommunen uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen. 

Efter att under lång tid ha finansierat en del av kommunens verksamhet genom att sälja tomter, kallade kommunledningen i slutet av maj till presskonferens och förklarade att modellen inte längre fungerar och att man tänker skära hårt i kostnaderna och höja skatten med 1,40 kronor per intjänad hundralapp.

– Skolpengen kommer inte att höjas, vilket innebär besparingar inom skolan. Det är nedskärningar som framför allt kommer att gå ut över skolans resurspersonal. Det arbete som de har utfört kommer att läggas över på lärarna. I budgeten har man heller inte tagit höjd för löneökningar. Jag är mycket bekymrad inför terminsstarten, säger Rasmus Bergström som är LR:s kommunombud i Danderyd.

I februari i år var 81,3 procent av högstadielärarna i matematik i Danderyd behöriga att undervisa i ämnet, enligt Skolverkets statistik. Bland lärarna i svenska var 76,5 procent behöriga och bland engelsklärarna 85,7 procent.

– Behörigheten kan snabbt försämras. Kommunen har inte hängt med lönemässigt, men har hittills klarat rekryteringarna genom att den sociala delen av lärarjobbet har varit mindre här. Men betalar man inte tillräckligt, kommer det även här bli svårare att rekrytera.

Ytterligare ett orosmoment i Danderyd är lärarnas ålder. I kommunen bor det 297 legitimerade grundskole- och gymnasielärare, enligt Skolverkets register. Sju är under 30 år, det vill säga 2,4 procent. 102 stycken, 34,3 procent, är 60 år eller äldre.

Skolvärlden intervjuade Peter Fredriksson, Skolverkets general­direktör, under Almedalsveckan. Se hela intervjun på skolvärlden.se

Politiker måste sluta tävla i vem som kan ge den värsta bilden av svensk skola.

Enligt den internationella enkätundersökningen Talis, vars delresultat publicerades i mitten på juni, har andelen svenska högstadielärare som anser att läraryrket har hög status i samhället fördubblats sedan 2013, då en motsvarande undersökning gjordes.

Uppgången har dock skett från en mycket låg nivå, från fem till elva procent.

– Lärarförsörjningen är svensk skolas kanske största utmaning. Det är därför positivt att vi nu kan se att statusen ökar. Men det är fortfarande en låg nivå i jämförelse med många andra länder. Statusen måste öka ännu mer om vi ska få fler att vilja bli lärare, förklarade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson när undersökningen presenterades.

För att lärarnas status ska öka behöver tilliten och respekten för dem öka, konstaterade han i en intervju med Skolvärlden under Almedalsveckan i somras.

– Men också att politiker slutar att tävla i vem som kan ge den värsta bilden av svensk skola. Ibland kan man tro att det pågår ett världsmästerskap i att förtala den. För 20–30 år sedan möttes lärare av en helt annan respekt än vad som är fallet i dag.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Annons
Annons

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

När Malmö stad ska spara på skolan är det legitimerade lärare som flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Annons
Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

Annons
Annons
Annons

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons