Annons
Agnieszka Fransson, 63, är idrottslärare på Vänerparkens skola i Vänersborg. Foto: Kent Eng

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Så stora är skillnaderna

Lärare som anställdes i Lund, Huddinge och Sundbyberg under 2017 fick i genomsnitt nästan 4 000 kronor mer i månadslön än kollegerna som slutade året innan, visar Skolvärldens granskning.

  • Totalt antal lärare i undersökningen: 614 st
  • 272 lärare slutade under 2016
  • 342 lärare anställdes under 2017          

TOTALT

Lärare som slutade

  • Snittålder: 42 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 33 190 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 46 år
  • Snittlön: 37 057 kronor

Löneskillnad: 3 867 kronor.

GRUNDSKOLAN

Lärare som slutade

  • Snittålder: 45 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 32 944 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 42 år
  • Snittlön: 36 950 kronor

Löneskillnad: 4 006 kronor

GYMNASIET

Lärare som slutade

  • Snittålder: 49 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 34 335 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 45 år
  • Snittlön: 37 618 kronor

Löneskillnad: 3 313 kronor

I undersökningen ingår lärare födda 1952 eller senare, tillsvidareanställda i Huddinge, Lund och Sundbyberg (grund- och gymnasieskola), som inte omfattades av lärarlönelyftet eller karriärlärarreformen och som slutade sin anställning under 2016 eller påbörjade anställning under 2017. I undersökningen ingår inte lärare anställda vid elevhälsa, särskola, SFI, grund- och gymnaseivux, global enhet eller liknande.

    Relaterat

    Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

    Agnieszka Fransson, 63, arbetar som idrottslärare på Vänerparkens skola, en högstadieskola som ligger i de centrala delarna av Vänersborg. Hon har varit anställd i Vänersborgs kommun sedan 1983 och har inga planer på att byta arbetsgivare.

    – Nej, jag trivs bra med mina kollegor, elever och skolan och känner mig bekväm i min roll. En bekväm och trygg lärare gör att eleverna också känner sig trygga. Jag har arbetat så länge på skolan att det bland mina elever numera till och med finns barn till elever som jag tidigare har haft, vilket är roligt.

    – För att höja sin lön är det en del lärare som säger upp sig och flyttar till skolor i bland annat Trollhättan som ligger tio kilometer härifrån. Efter ett tag kommer de tillbaka om lönen de erbjuds är den rätta. Men så har jag aldrig gjort.

    Agnieszka Fransson berättar att hon tjänar 36 280 kronor i månaden.

    – Jag är i dag ensam idrottslärare på skolan. Dessutom är jag klassföreståndare, tar emot studenter som läser till idrottslärare och praoelever från gymnasiet, organiserar idrottsdagar och volleybollturningar mellan elever och lärare och en massa annat som ligger utanför den direkta undervisningen. Jag tar till och med hem och tvättar västarna som vi använder på idrotten. Att då veta att nyanställda lärare kan gå in på betydligt högre lön än vad jag och många andra som har jobbat här länge har, känns inte rätt.

    Agnieszka Fransson säger att hon blev chockad när det blev klart hur lärarlönelyftet skulle fördelas bland lärarna på hennes skola.

    – Jag fick inget, vilket gjorde mig fruktansvärt ledsen. Jag grät. Att jag aldrig har varit sjukskriven, är trogen min skola som en hund och sliter hårt, har alltså ingen betydelse. Det blev inte bättre av att några av dem som fick del av pengarna bara har arbetat här i några få år.

    – Jag känner mig helt enkelt lurad och det gör nog även många andra som inte heller fick del av lärarlönelyftet. Min man säger att jag får skylla mig själv som inte flyttar runt bland skolor. Men det vill jag inte göra. Om barnen vet att de har mig under de tre år som de går på högstadiet känner de sig trygga, vilket jag tror är mycket viktigt.

    Flera äldre lärare som Skolvärlden pratat med vittnar om hur de halkar efter lönemässigt.

    – Vi som arbetat länge prioriteras inte. Vi känner oss inte uppskattade. Det handlar inte om att ledningen ska komma med blommor och diplom, utan om att vår erfarenhet borde synas i lönekuvertet, säger Agnieszka Fransson.

    Varför gör den inte det?

    – Rektorerna tar oss för givna. De vet att risken är liten att vi byter skola.

    Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts.

    Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att syftet med det så kallade lärarlönelyftet är att förbättra lärarnas löner och få igång en bättre löneutveckling.

    –  Så att lärarna får betalt för det ansvar som de tar på sig och de arbetsuppgifter som de utför.

    SCB:s siffror visar lärarnas genomsnittliga månadslön 2016 inom kommunal sektor efter ålder och skolyrke.

    Har karriärlärarsatsningen, till exempel förstelärarsystemet och lärarlönelyftet, varit en framgång?

    – Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts. Men det har tagits emot olika väl på skolor och bland lärare. Många är väldigt vana vid den hoppressade lönestruktur som vi har haft och som har lett till att lönerna för lärare har halkat efter under alldeles för lång tid.

    Finns det inte en risk för att de lärare som inte byter arbetsgivare ofta, och inte får del av karriärtjänsterna eller lärarlönelyftet, blir de stora förlorare?

    – Med dessa reformer har staten inte tagit över ansvaret för vare sig lönesättning eller lönebildning. Det är viktigt att man får till en transparent lönestruktur som är förutsägbar och att de som gör ett jobb på skolan, som bidrar till skolutvecklingen och tar ett större ansvar, ser att det både uppmärksammas och att det ger en extra peng i lönekuvertet, och inte bara till dem som flyttar runt. 

    – Som arbetsgivare är det kanske bättre att belöna de som är kvar och jobbar, för att på det sättet behålla dem, i stället för att tvinga iväg dem.

    Det lär åtminstone vara billigare. Stina Fogel, HR-utvecklare på Norrköpings kommun, har på Skolvärldens uppdrag beräknat vad det kan kosta att anställa en ny lärare.

    – Det är en ganska grov beräkning, men den ger en bild av vilka kostnader det handlar om, säger Stina Fogel.

    I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån en rekrytering av en legitimerad lärare med tre års yrkeserfarenhet och en lön på 32 000 kronor i månaden.

    Trots att ingen extern konsult anlitas, utan kommunen svarar själv för hela rekryteringen, hamnar kostnaden på cirka 234 000 kronor.

    – Kostnaden kan självklart variera beroende på den aktuella medarbetaren och vilken typ av introduktion som krävs. Det tar dock i allmänhet ganska lång tid innan en nyanställd är i full produktion jämfört med en mer erfaren medarbetare. Till det ska läggas risken för felrekryteringar, säger Stina Fogel.

    Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där.

    För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna lönemässigt satsar på att behålla redan anställda lärare i stället för att rekrytera nya, har Skolvärlden undersökt lönerna för de tillsvidareanställda lärare som slutade sina anställningar i Sundbybergs, Lunds och Huddinge kommuner 2016 jämfört med dem som anställdes under 2017, med undantag för förstelärare, lektorer och lärare som fått del av det så kallade lärarlönelyftet.

    • Totalt ingår 614 lärare i undersökningen.
    • De som slutade 2016 var i genomsnitt 46 år gamla, hade varit anställda i nio år och tjänade 33 190 kronor i månaden.
    • Trots att de som anställdes under 2017 var något yngre än de som slutade året innan, fick de i genomsnitt 3 867 kronor mer i månadslön.
    • Störst är skillnaden bland gymnasielärare, både när det gäller ålder och lön.
    • I undersökningen har vi inte tagit hänsyn till ämneskombinationer eller liknande.

    – Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där. Det är helt enkelt svårt att få upp sin lön om man är kvar på samma ställe under lång tid. Jag tycker att man i högre utsträckning bör premiera erfarenhet, ansvarstagande och kontinuitet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

    – I tider av lärarbrist går det ganska enkelt att få upp lönen genom att byta huvudman. Vinnare i ett sådant system är de lärare som har möjlighet att flytta eller som bor så att de har många arbetsgivare att välja på inom rimligt pendlingsavstånd. I dag kan det gå att få upp sin lön med upp till 8 000 kronor i månaden bara genom att byta kommun eller göra en så kallad löneloop.

    Vad är det?

    – En löneloop är när man successivt höjer sin lön genom att flytta fram och tillbaka mellan arbetsgivare. Det är en helt onödig flyttkarusell som dessutom inte är bra för vare sig lärarna, eleverna eller skolan. Det är både bättre och billigare om arbetsgivarna från början erbjuder rimliga löneökningar. Då behöver ingen flytta runt.

    Det är väl inte konstigt att man vill byta jobb ibland?

    – Nej, verkligen inte. Det kan till och med vara bra. Problemet är när lärare som egentligen inte vill byta skola tvingas göra det för få upp sin lön. Förlorarna är de som inte kan eller vill flytta. Det är i dag alldeles för många lärare som har alldeles för låga löner. Erfarenhet och kontinuitet behöver premieras.

    Eva Berglöf, tf HR-chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun bekräftar att det är dyrare att rekrytera ny personal.

    – Så är det, och så tror jag att det är i de flesta kommuner. Lärarna har haft en bra löneutveckling under senare år, arbetsmarknaden har varit deras.

    Varför höjer man inte lönerna så att lärarna arbetar kvar?

    – För att kunna svara på det måste jag veta varför de slutar och det vet inte jag. Det kan ju vara så att man vill få nya influenser och röra på sig. En viss rörlighet är bra. Vi har också en viss lönestruktur som vi försöker hålla.

    Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    En som har arbetat länge hos samma arbetsgivare är Lars Gottfriedz, 65, musiklärare sedan 40 år tillbaka varav de senaste 15 åren i Täby norr om Stockholm.

    – Jag tjänar i dag 35 000 kronor i månaden. Fram till för fem eller sex år sedan följde min lön ganska väl löneutvecklingen för lärare i Stockholmsområdet. Men plötsligt hände något. Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    Lars Gottfriedz.– Och det gäller inte bara för mig. Jag är LR:s kommunombud i Täby och har ganska noga gått igenom lärarnas –  de som är LR-medlemmar –  löner i kommunen. En tydlig tendens är att lärare som är födda på 1950-talet har en sämre löneutveckling än övriga lärare, det gäller även lärarlönelyftet.

    Varför är det så?

    – Det är inte lika enkelt att svara på. Jag tror att en förklaring är att vi äldre lärare är lite mer autonoma än yngre, vilket man inte gillar från ledningens sida. Vi har sett idéer komma och gå och håller oss kanske lite ljumma till nya trender, vilket jag tror kan straffa oss.

    – Många av oss gör ett bra jobb, men skrävlar inte om det och är ganska dåliga på att ta för sig vid lönesamtalet. Men den viktigaste förklaringen är nog att vi i mindre utsträckning än yngre är benägna att röra på oss och byta skola.

    Lars Gottfriedz säger att det inte är ovanligt att nyanställda lärare i Täby med ett eller ett par års erfarenhet erbjuds 38 000–39 000 kronor i lön.

    – Samtidigt tjänar många erfarna lärare betydligt mindre. Jag tror att det skulle bli ett jäkla liv om man skulle glömma lönelistan på bordet i personalrummet. Visserligen känner nog de allra flesta till löneskillnaderna i allmänna ordalag men skulle de få se dem svart på vitt tror jag att det är många som skulle bli ordentligt upprörda.

    Vilka är de största förlorarna?

    – Bland LR-medlemmar i Täby är det kvinnor som är födda på 1950-talet. Häromåret var det till exempel en kvinnlig lärare som gick i pension efter att i nästan hela sitt yrkesliv ha arbetat på Täbys skolor. Det var en lärare som inte var särskilt aktiv i utvecklingsgrupper eller på möten, men som lojalt gjorde sitt jobb i det tysta. Precis före pensionen kom hon upp i 30 000 kronor i lön. Det var genant.

    Det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen.

    Charlotte, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, har arbetat som lärare i matematik och fysik i tio år på samma skola.

    – Jag har inte fått del av lärarlönelyftet och tjänar 33 500 kronor i månaden. Det är cirka 1 500 lägre än den kommunala medianlönen för lärare i min åldersgrupp, men ändå bättre än vad en del av mina kollegor har. De har haft en ännu sämre löneutveckling.

    – Nyligen anställdes en ny fysiklärare på skolan. Hen, som har ett års erfarenhet av att arbeta som lärare, fick en lön på 33 000 kronor. Det känns som ett hån mot oss andra fysiklärare. Flera av oss tjänar mellan 31 500 och 33 500 kronor i månaden. Likadant var det under min föräldraledighet. Då togs det in en obehörig vikarie på min tjänst. Hen fick 300 kronor mer i lön än vad jag då hade. Att vikarien privat var kompis med rektorn hade säkert en viss betydelse.

    Vad ska man göra?

    – Problemet är inte dagens ingångslöner, utan löneutvecklingen för lärare som inte vill byta arbetsgivare med jämna mellanrum. Jag trivs på min arbetsplats och tycker att det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen. I dag utnyttjar arbetsgivarna att många lärare trots allt trivs på jobbet och inte vill flytta.

    – Dagens individuella lönesättning är både subjektiv och orättvis. Jag tycker att man ska utgå ifrån att de allra flesta lärare gör sitt jobb och blir bättre för varje år de arbetar. Växande erfarenhet bör synas i lönekuvertet. Därutöver kan man ha en extra pott för de lärare som är exceptionellt duktiga eller har ett övergripande ansvar.

    De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag.

    När Timothy Bergfalk i höstas började arbeta som lärare i samhällskunskap och engelska på Vägga gymnasieskola i Karlshamn fick han högre lön än flera av sina mer erfarna kollegor.

    – Det är mitt första lärarjobb. Jag tog min lärarexamen i Uppsala 2015 och läste därefter in en masterexamen i statsvetenskap. När jag var klar med den 2017 funderade jag på att antingen doktorera i statsvetenskap eller arbeta i Bryssel, där jag gjorde min praktik.

    – Men så fick min fru arbete i Karlshamn och då bestämde vi oss för att flytta hit. Jag tyckte också att det skulle vara kul att testa jobbet som lärare.

    Vid löneförhandlingen begärde, och fick, Timothy Bergfalk en lön på 34 000 kronor i månaden, vilket är mer än vad flera betydligt mer erfarna lärare på skolan har.

    – På anställningsintervjun visade jag mitt cv och sa att det här är lite av ”one time offer” för er. Jag har bland annat arbetat som forskningsassistent och samlat på mig erfarenheter som eleverna kan ha nytta av. Precis vad vi behöver, svarade de.

    Var det därför de sa ja till ditt löneanspråk?

    – Jag tror att var en orsak. De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag. För att få upp sin lön tror jag att det är viktigt, förutom att ha en  ämneskombination som det är brist på, vilket jag dock inte har, att samla på sig erfarenheter som arbetsgivaren verkligen behöver. 

    Facebook-kommentarer

    MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

    Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

    Lågaffektivt bemötande

    Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
    – Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

    Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

    Lågaffektivt bemötande

    Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

    Annons
    Annons
    Annons
    Lönegranskning

    Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

    Lön

    Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

    Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

    Lön

    Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
    – Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

    Annons
    Annons

    Snacka om SYV – de vägleder med sin podd

    SYV

    Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
    I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

    Annons

    Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

    Modersmål

    Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

    Orosanmälning

    Rebecca hotades till livet av förälder

    Hot mot lärare

    2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
    – Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

    Brister i skolledningen vanligt problem vid orosanmälningar

    Orosanmälning

    Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad. Dessvärre är hennes upplevelse inte unik.

    Checklista vid hot och våld i skolan

    Hot och våld

    Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.

    Lärarimport

    Kommunerna jagar lärare över hela Europa

    Lärarbrist

    Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

    Brexit fick Scott att bli lärare i Skellefteå

    Rekrytering

    Scott White var en av många missnöjda lärare i det engelska skolsystemet. Biljetten till Skellefteå blev vägen ut.

    Digitala verktyg

    Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

    Forskning

    En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven digitaliseras.

    4 av 10 lärare upplever teknikkrångel – varje vecka

    Digitalisering

    Datorerna i skolan ökar – men också teknikkrånglet. Enligt en ny rapport från Skolverket upplever fyra av tio lärare att trassel med tekniken begränsar deras arbete varje vecka.

    ”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

    Debatt

    ”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

    Kommentera

    Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

    Replik

    Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

    Kommentera
    Skolinspektionen

    Rapport: Skolinspektionen brister i uppföljning och jämlikhet

    Granskaren granskas

    Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en ny rapport.

    Nicklas Mörk: ”Juridifiering är inte fake news”

    Replik

    ”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

    Kommentera

    Skolinspektionen: ”Beskrivningen av oss får inte bygga på missvisande fakta”

    Debatt

    Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

    Kommentera

    Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

    Undervisning

    På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
    – Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

    Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

    Likvärdighet

    Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

    Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

    Pedagogisk måltid

    En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

    Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

    Elevhälsa

    Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

    Arbetsmiljö

    Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

    Arbetsmiljö

    Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

    Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

    Arbetsmiljö

    Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

    Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

    Fysisk lärmiljö

    På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
    – De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

     

    Digital guide ska locka fler till läraryrket

    Lärarbristen

    Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
    – Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

    Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

    Lärarutbildning

    Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
    – Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

    Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

    Specialpedagogik

    Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på att vidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
     

    Friskolor

    Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

    Lärare som delägare

    Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
    – Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

    ”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

    Debatt

    Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

    Kommentera

    Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

    S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
    – Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

    Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

    Nedskärning

    I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
    – Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

    Debatt

    ”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

    Debatt

    ”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

    Kommentera

    ”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

    Debatt

    ”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

    Kommentera

    ”För svaga skrivningar i utredningen”

    Syv-utredning

    Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

    Betyg

    Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

    Betyg

    Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

    Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

    Betyg

    Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

    Extra stöd på vux gav alla elever jobb

    Specialpedagogik

    I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

    Pension

    Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

    Lön

    Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
    – Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

    Många fördelar för den som vill jobba efter 65

    Pension

    Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

    Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

    Politik

    Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
    – Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

    Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

    På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
    – Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

    Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

    Nyanlända

    Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
    – Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

    Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

    Skolval

    Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

    LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

    Fackligt

    Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
    – De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

    OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

    Integration

    Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

    Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

    Adminstration

    Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
    – Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

    Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

    Blogg

    Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

    Arbetsmiljö

    Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

    Arbetsmiljö

    Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
    Nu blir fallet en riksdagsfråga.

    Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

    Disciplinära åtgärder

    Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

    ”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

    Debatt

    ”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

    Kommentera

    ”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

    Replik

    ”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

    Kommentera
    Studie- och yrkesvägledning

    Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

    Syv

    Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

    ”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

    Debatt

    ”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

    Kommentera

    Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

    Replik

    Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

    Kommentera

    Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

    Segregation

    Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
    – Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

    Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

    Debatt

    Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

    Kommentera

    ”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

    Debatt

    ”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

    Kommentera
    Granskning: Fortbildning

    Stora skillnader i lärares fortbildning

    Granskning

    Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
    – Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

    Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

    Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
    – Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

    ”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

    Fortbildning

    En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
    – Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

    Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

    Statistik

    Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

    Fysisk lärmiljö

    Katarina blev hörselskadad av jobbet

    Arbetsmiljö

    Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

    Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

    Arbetsmiljö

    Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
    Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

    Skolverkets kravlista inför digitala prov

    Digitalisering

    Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
    – Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

    Heltidsmentorer

    Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

    Arbetsmiljö

    Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

    Så lyckades de med satsningen

    Arbetsmiljö

    Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
     

    Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

    Blogg

    ”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

    Skolvärlden: Ny i yrket

    Nyexaminerad

    Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

    Annons
    Betyg & bedömning

    Samlat

    Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

    Annons
    Annons