Annons
Agnieszka Fransson, 63, är idrottslärare på Vänerparkens skola i Vänersborg. Foto: Kent Eng

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Publicerad 23 april 2018

Fakta

Så stora är skillnaderna

Lärare som anställdes i Lund, Huddinge och Sundbyberg under 2017 fick i genomsnitt nästan 4 000 kronor mer i månadslön än kollegerna som slutade året innan, visar Skolvärldens granskning.

  • Totalt antal lärare i undersökningen: 614 st
  • 272 lärare slutade under 2016
  • 342 lärare anställdes under 2017          

TOTALT

Lärare som slutade

  • Snittålder: 42 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 33 190 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 46 år
  • Snittlön: 37 057 kronor

Löneskillnad: 3 867 kronor.

GRUNDSKOLAN

Lärare som slutade

  • Snittålder: 45 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 32 944 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 42 år
  • Snittlön: 36 950 kronor

Löneskillnad: 4 006 kronor

GYMNASIET

Lärare som slutade

  • Snittålder: 49 år
  • Anställningsår i snitt: 9 år
  • Snittlön: 34 335 kronor

Lärare som anställdes:

  • Snittålder: 45 år
  • Snittlön: 37 618 kronor

Löneskillnad: 3 313 kronor

I undersökningen ingår lärare födda 1952 eller senare, tillsvidareanställda i Huddinge, Lund och Sundbyberg (grund- och gymnasieskola), som inte omfattades av lärarlönelyftet eller karriärlärarreformen och som slutade sin anställning under 2016 eller påbörjade anställning under 2017. I undersökningen ingår inte lärare anställda vid elevhälsa, särskola, SFI, grund- och gymnaseivux, global enhet eller liknande.

    Relaterat

    Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

    Agnieszka Fransson, 63, arbetar som idrottslärare på Vänerparkens skola, en högstadieskola som ligger i de centrala delarna av Vänersborg. Hon har varit anställd i Vänersborgs kommun sedan 1983 och har inga planer på att byta arbetsgivare.

    – Nej, jag trivs bra med mina kollegor, elever och skolan och känner mig bekväm i min roll. En bekväm och trygg lärare gör att eleverna också känner sig trygga. Jag har arbetat så länge på skolan att det bland mina elever numera till och med finns barn till elever som jag tidigare har haft, vilket är roligt.

    – För att höja sin lön är det en del lärare som säger upp sig och flyttar till skolor i bland annat Trollhättan som ligger tio kilometer härifrån. Efter ett tag kommer de tillbaka om lönen de erbjuds är den rätta. Men så har jag aldrig gjort.

    Agnieszka Fransson berättar att hon tjänar 36 280 kronor i månaden.

    – Jag är i dag ensam idrottslärare på skolan. Dessutom är jag klassföreståndare, tar emot studenter som läser till idrottslärare och praoelever från gymnasiet, organiserar idrottsdagar och volleybollturningar mellan elever och lärare och en massa annat som ligger utanför den direkta undervisningen. Jag tar till och med hem och tvättar västarna som vi använder på idrotten. Att då veta att nyanställda lärare kan gå in på betydligt högre lön än vad jag och många andra som har jobbat här länge har, känns inte rätt.

    Agnieszka Fransson säger att hon blev chockad när det blev klart hur lärarlönelyftet skulle fördelas bland lärarna på hennes skola.

    – Jag fick inget, vilket gjorde mig fruktansvärt ledsen. Jag grät. Att jag aldrig har varit sjukskriven, är trogen min skola som en hund och sliter hårt, har alltså ingen betydelse. Det blev inte bättre av att några av dem som fick del av pengarna bara har arbetat här i några få år.

    – Jag känner mig helt enkelt lurad och det gör nog även många andra som inte heller fick del av lärarlönelyftet. Min man säger att jag får skylla mig själv som inte flyttar runt bland skolor. Men det vill jag inte göra. Om barnen vet att de har mig under de tre år som de går på högstadiet känner de sig trygga, vilket jag tror är mycket viktigt.

    Flera äldre lärare som Skolvärlden pratat med vittnar om hur de halkar efter lönemässigt.

    – Vi som arbetat länge prioriteras inte. Vi känner oss inte uppskattade. Det handlar inte om att ledningen ska komma med blommor och diplom, utan om att vår erfarenhet borde synas i lönekuvertet, säger Agnieszka Fransson.

    Varför gör den inte det?

    – Rektorerna tar oss för givna. De vet att risken är liten att vi byter skola.

    Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts.

    Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att syftet med det så kallade lärarlönelyftet är att förbättra lärarnas löner och få igång en bättre löneutveckling.

    –  Så att lärarna får betalt för det ansvar som de tar på sig och de arbetsuppgifter som de utför.

    SCB:s siffror visar lärarnas genomsnittliga månadslön 2016 inom kommunal sektor efter ålder och skolyrke.

    Har karriärlärarsatsningen, till exempel förstelärarsystemet och lärarlönelyftet, varit en framgång?

    – Det huvudsakliga syftet, bättre löneutveckling och tydligare karriärutveckling, har uppfyllts. Men det har tagits emot olika väl på skolor och bland lärare. Många är väldigt vana vid den hoppressade lönestruktur som vi har haft och som har lett till att lönerna för lärare har halkat efter under alldeles för lång tid.

    Finns det inte en risk för att de lärare som inte byter arbetsgivare ofta, och inte får del av karriärtjänsterna eller lärarlönelyftet, blir de stora förlorare?

    – Med dessa reformer har staten inte tagit över ansvaret för vare sig lönesättning eller lönebildning. Det är viktigt att man får till en transparent lönestruktur som är förutsägbar och att de som gör ett jobb på skolan, som bidrar till skolutvecklingen och tar ett större ansvar, ser att det både uppmärksammas och att det ger en extra peng i lönekuvertet, och inte bara till dem som flyttar runt. 

    – Som arbetsgivare är det kanske bättre att belöna de som är kvar och jobbar, för att på det sättet behålla dem, i stället för att tvinga iväg dem.

    Det lär åtminstone vara billigare. Stina Fogel, HR-utvecklare på Norrköpings kommun, har på Skolvärldens uppdrag beräknat vad det kan kosta att anställa en ny lärare.

    – Det är en ganska grov beräkning, men den ger en bild av vilka kostnader det handlar om, säger Stina Fogel.

    I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån en rekrytering av en legitimerad lärare med tre års yrkeserfarenhet och en lön på 32 000 kronor i månaden.

    Trots att ingen extern konsult anlitas, utan kommunen svarar själv för hela rekryteringen, hamnar kostnaden på cirka 234 000 kronor.

    – Kostnaden kan självklart variera beroende på den aktuella medarbetaren och vilken typ av introduktion som krävs. Det tar dock i allmänhet ganska lång tid innan en nyanställd är i full produktion jämfört med en mer erfaren medarbetare. Till det ska läggas risken för felrekryteringar, säger Stina Fogel.

    Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där.

    För att få en bild av i vilken utsträckning kommunerna lönemässigt satsar på att behålla redan anställda lärare i stället för att rekrytera nya, har Skolvärlden undersökt lönerna för de tillsvidareanställda lärare som slutade sina anställningar i Sundbybergs, Lunds och Huddinge kommuner 2016 jämfört med dem som anställdes under 2017, med undantag för förstelärare, lektorer och lärare som fått del av det så kallade lärarlönelyftet.

    • Totalt ingår 614 lärare i undersökningen.
    • De som slutade 2016 var i genomsnitt 46 år gamla, hade varit anställda i nio år och tjänade 33 190 kronor i månaden.
    • Trots att de som anställdes under 2017 var något yngre än de som slutade året innan, fick de i genomsnitt 3 867 kronor mer i månadslön.
    • Störst är skillnaden bland gymnasielärare, både när det gäller ålder och lön.
    • I undersökningen har vi inte tagit hänsyn till ämneskombinationer eller liknande.

    – Lärare som har arbetat länge på samma skola tjänar ofta sämre än de som nyligen börjat där. Det är helt enkelt svårt att få upp sin lön om man är kvar på samma ställe under lång tid. Jag tycker att man i högre utsträckning bör premiera erfarenhet, ansvarstagande och kontinuitet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

    – I tider av lärarbrist går det ganska enkelt att få upp lönen genom att byta huvudman. Vinnare i ett sådant system är de lärare som har möjlighet att flytta eller som bor så att de har många arbetsgivare att välja på inom rimligt pendlingsavstånd. I dag kan det gå att få upp sin lön med upp till 8 000 kronor i månaden bara genom att byta kommun eller göra en så kallad löneloop.

    Vad är det?

    – En löneloop är när man successivt höjer sin lön genom att flytta fram och tillbaka mellan arbetsgivare. Det är en helt onödig flyttkarusell som dessutom inte är bra för vare sig lärarna, eleverna eller skolan. Det är både bättre och billigare om arbetsgivarna från början erbjuder rimliga löneökningar. Då behöver ingen flytta runt.

    Det är väl inte konstigt att man vill byta jobb ibland?

    – Nej, verkligen inte. Det kan till och med vara bra. Problemet är när lärare som egentligen inte vill byta skola tvingas göra det för få upp sin lön. Förlorarna är de som inte kan eller vill flytta. Det är i dag alldeles för många lärare som har alldeles för låga löner. Erfarenhet och kontinuitet behöver premieras.

    Eva Berglöf, tf HR-chef på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun bekräftar att det är dyrare att rekrytera ny personal.

    – Så är det, och så tror jag att det är i de flesta kommuner. Lärarna har haft en bra löneutveckling under senare år, arbetsmarknaden har varit deras.

    Varför höjer man inte lönerna så att lärarna arbetar kvar?

    – För att kunna svara på det måste jag veta varför de slutar och det vet inte jag. Det kan ju vara så att man vill få nya influenser och röra på sig. En viss rörlighet är bra. Vi har också en viss lönestruktur som vi försöker hålla.

    Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    En som har arbetat länge hos samma arbetsgivare är Lars Gottfriedz, 65, musiklärare sedan 40 år tillbaka varav de senaste 15 åren i Täby norr om Stockholm.

    – Jag tjänar i dag 35 000 kronor i månaden. Fram till för fem eller sex år sedan följde min lön ganska väl löneutvecklingen för lärare i Stockholmsområdet. Men plötsligt hände något. Samtidigt som lärarlönerna började stiga, vek min kurva av.

    Lars Gottfriedz.– Och det gäller inte bara för mig. Jag är LR:s kommunombud i Täby och har ganska noga gått igenom lärarnas –  de som är LR-medlemmar –  löner i kommunen. En tydlig tendens är att lärare som är födda på 1950-talet har en sämre löneutveckling än övriga lärare, det gäller även lärarlönelyftet.

    Varför är det så?

    – Det är inte lika enkelt att svara på. Jag tror att en förklaring är att vi äldre lärare är lite mer autonoma än yngre, vilket man inte gillar från ledningens sida. Vi har sett idéer komma och gå och håller oss kanske lite ljumma till nya trender, vilket jag tror kan straffa oss.

    – Många av oss gör ett bra jobb, men skrävlar inte om det och är ganska dåliga på att ta för sig vid lönesamtalet. Men den viktigaste förklaringen är nog att vi i mindre utsträckning än yngre är benägna att röra på oss och byta skola.

    Lars Gottfriedz säger att det inte är ovanligt att nyanställda lärare i Täby med ett eller ett par års erfarenhet erbjuds 38 000–39 000 kronor i lön.

    – Samtidigt tjänar många erfarna lärare betydligt mindre. Jag tror att det skulle bli ett jäkla liv om man skulle glömma lönelistan på bordet i personalrummet. Visserligen känner nog de allra flesta till löneskillnaderna i allmänna ordalag men skulle de få se dem svart på vitt tror jag att det är många som skulle bli ordentligt upprörda.

    Vilka är de största förlorarna?

    – Bland LR-medlemmar i Täby är det kvinnor som är födda på 1950-talet. Häromåret var det till exempel en kvinnlig lärare som gick i pension efter att i nästan hela sitt yrkesliv ha arbetat på Täbys skolor. Det var en lärare som inte var särskilt aktiv i utvecklingsgrupper eller på möten, men som lojalt gjorde sitt jobb i det tysta. Precis före pensionen kom hon upp i 30 000 kronor i lön. Det var genant.

    Det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen.

    Charlotte, som vill vara anonym och egentligen heter något annat, har arbetat som lärare i matematik och fysik i tio år på samma skola.

    – Jag har inte fått del av lärarlönelyftet och tjänar 33 500 kronor i månaden. Det är cirka 1 500 lägre än den kommunala medianlönen för lärare i min åldersgrupp, men ändå bättre än vad en del av mina kollegor har. De har haft en ännu sämre löneutveckling.

    – Nyligen anställdes en ny fysiklärare på skolan. Hen, som har ett års erfarenhet av att arbeta som lärare, fick en lön på 33 000 kronor. Det känns som ett hån mot oss andra fysiklärare. Flera av oss tjänar mellan 31 500 och 33 500 kronor i månaden. Likadant var det under min föräldraledighet. Då togs det in en obehörig vikarie på min tjänst. Hen fick 300 kronor mer i lön än vad jag då hade. Att vikarien privat var kompis med rektorn hade säkert en viss betydelse.

    Vad ska man göra?

    – Problemet är inte dagens ingångslöner, utan löneutvecklingen för lärare som inte vill byta arbetsgivare med jämna mellanrum. Jag trivs på min arbetsplats och tycker att det är tokigt att jag ska behöva byta skola för att få upp lönen. I dag utnyttjar arbetsgivarna att många lärare trots allt trivs på jobbet och inte vill flytta.

    – Dagens individuella lönesättning är både subjektiv och orättvis. Jag tycker att man ska utgå ifrån att de allra flesta lärare gör sitt jobb och blir bättre för varje år de arbetar. Växande erfarenhet bör synas i lönekuvertet. Därutöver kan man ha en extra pott för de lärare som är exceptionellt duktiga eller har ett övergripande ansvar.

    De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag.

    När Timothy Bergfalk i höstas började arbeta som lärare i samhällskunskap och engelska på Vägga gymnasieskola i Karlshamn fick han högre lön än flera av sina mer erfarna kollegor.

    – Det är mitt första lärarjobb. Jag tog min lärarexamen i Uppsala 2015 och läste därefter in en masterexamen i statsvetenskap. När jag var klar med den 2017 funderade jag på att antingen doktorera i statsvetenskap eller arbeta i Bryssel, där jag gjorde min praktik.

    – Men så fick min fru arbete i Karlshamn och då bestämde vi oss för att flytta hit. Jag tyckte också att det skulle vara kul att testa jobbet som lärare.

    Vid löneförhandlingen begärde, och fick, Timothy Bergfalk en lön på 34 000 kronor i månaden, vilket är mer än vad flera betydligt mer erfarna lärare på skolan har.

    – På anställningsintervjun visade jag mitt cv och sa att det här är lite av ”one time offer” för er. Jag har bland annat arbetat som forskningsassistent och samlat på mig erfarenheter som eleverna kan ha nytta av. Precis vad vi behöver, svarade de.

    Var det därför de sa ja till ditt löneanspråk?

    – Jag tror att var en orsak. De frågade hur viktig lönen är för mig. Avgörande, svarade jag. För att få upp sin lön tror jag att det är viktigt, förutom att ha en  ämneskombination som det är brist på, vilket jag dock inte har, att samla på sig erfarenheter som arbetsgivaren verkligen behöver. 

    Facebook-kommentarer

    MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
    Nedläggningshot

    Framgångsrik kommunal skola hotas av nedläggning – för att ge plats åt friskola

    Nedläggningshot

    Kommunen vill lägga ner en 40 år gammal skola med goda resultat och behöriga lärare.

    Annons
    Annons
    Extra anpassningar eller särskilt stöd

    Här får eleverna stöd i tre steg

    Särskilt stöd

    Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över.

    SPSM: ”Det finns ett ständigt behov”

    Stöd

    Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

    Annons
    Intervju

    ”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

    Skoldebatt

    Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna.

    Annons
    Annons
    Debatt

    Skolföräldraupproret: ”Vi kräver förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan”

    Debatt

    ”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

    Kommentera

    ”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

    Debatt

    ”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

    Kommentera
    Annons

    Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

    Blogg

    Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan.

    Här testar lärarna flextid: ”Det är precis den riktningen vi vill gå”

    Avtal

    Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

    Elevassistenter

    Två av tre elevassistenter försvinner: ”Slår mot eleverna”

    Elevassistenter

    75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

    Höstbudgeten

    Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

    Budget

    Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

    Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

    Lärarassistenter

    En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

    Jag är lärare

    David: Därför är jag lärare

    Läraryrket

    David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

    Debatt

    Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

    Debatt

    ”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

    Kommentera
    Läsning

    Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

    Läsning

    Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

    Arbetsmiljö

    Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

    Lokalt

    Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

    Ny organisering av lärare

    Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

    Organisering

    Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

    Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

    Organisering 

    Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

    Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

    Beslut

    Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

    Skolbibliotek

    Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

    Skolbibliotek

    På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

    Skolans dag

    Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

    Modersmål

    Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

    Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

    Skolpolitik

    17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

    Nationella prov

    Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

    Nationella prov

    Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

    Arbetsmiljö

    9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

    VFU

    En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

    Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

    VFU

    I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
    – Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

    Hjärnsmart

    Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

    Hjärnsmart

    Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

    Betyg

    Rektor höjde betyg trots lärarens protest

    Betygsättning

    Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

    Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

    Elever med cancer

    Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

    Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

    Läsning

    Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

    Arbetsmiljö

    Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

    Arbetsmiljö

    Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

    Statsbidrag

    Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

    Statsbidrag

    Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

    Blogg

    Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

    Blogg

    ”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

    BEO-anmälde läraren

    BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

    Lärares befogenheter

    Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

    Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

    Lärarbefogenheter

    Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

    BEO kritiseras inom egna myndigheten

    Lärarbefogenheter

    16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

    Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

    Kritiken mot BEO

    ”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

    Legitimation

    Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

    Legitimation

    Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

    Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

    Blogg

    ”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

    Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

    Värdeskapande lärande

    Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

    Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

    Skolmat

    Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

    Lågaffektivt bemötande

    LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

    Lågaffektivt bemötande

    Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

    Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

    Blogg

    Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

    Likvärdighet

    Så kan fler pojkar lyckas i skolan

    Likvärdighet

    Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

    Lovskola

    ”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

    Bedömning

    Sara Bruun sågar sommarskolan:
    ”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

    Debatt

    Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

    Debatt

    ”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

    Kommentera
    Arbetsmiljö

    Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

    Arbetsmiljö

    När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

    Föräldramöte

    5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

    Föräldramöte

    Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
    Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

    Lärarlöner

    ”Det är bra med stora löneskillnader”

    Lön

    Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
    – Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

    Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

    Friskolelöner

    Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
    Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

    Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

    Löner

    Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

    Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

    Bedömning

    Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

    Forskning

    Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

    Forskning

    I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

    Skola får böta för ansiktsigenkänning

    Dataskydd 

    Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

    Debattera på Skolvärlden

    Debatt: Så gör du

    Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

    Annons
    Skolvärlden: Ny i yrket

    Nyexaminerad

    Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

    Annons
    Betyg & bedömning

    Samlat

    Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

    Annons