Annons
Foto: Shutterstock

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Publicerad 9 januari 2020

Relaterat

”Skickliga lärare som inte längre får samma utdelning i lönekuvertet efter löneöversynen är en av systemets stora utmaningar. Därför handlar det om ökad tydlighet och fokusering. Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling”, skriver Daniel Edenholm och Ulf Gustavsson på Syrsab.

Det har under ett antal år varit mycket dialog om resultaten i den svenska skolan och vad som behöver göras för att åstadkomma en förbättring. Staten tog hjälp av OECD för att få en oberoende syn på vilka problem som kunde ha lett till att Sverige halkade från att vara ledande till att hamna på den undre halvan i olika mätningar av skolresultaten. Rapporten överlämnades 2015 och ett av tre områden i rapporten fokuserade på en långsiktig strategi för att stödja hög kvalitet i undervisning och lärande. 

Regeringens svar på rapporten blev bland annat en långsiktig strategi för att stärka läraryrkets attraktivitet genom att investera i höjda lärarlöner. Det har skett genom satsningarna på karriärtjänster, förstelärare, för att utveckla skolan, och på lärarlönelyftet, för att premiera de lärare som presterar bäst.

I en rapport bedömer Lärarnas Riksförbund att de aktuella statliga satsningarna varit nödvändiga för att stimulera lönenivåerna, men att de lett till oönskade lönestrukturer där erfarenhet minskar i betydelse och äldre lärare många gånger halkar efter. 

LR:s rapport består av fyra delstudier. Vi ger vårt perspektiv på lönebildningen genom att utgå ifrån dessa fyra områden.

LR konstaterar att det senaste decenniets ökade fokus på lärares skicklighet och sambandet mellan resultat, skolutveckling och lön har förstärkt lönespridningen. De statliga reformerna har varit en starkt bidragande orsak till detta, men har samtidigt gjort att sambandet mellan lön och erfarenhet minskat. LR ser detta som ett problem och efterlyser en ny modell för lönebildning, ett lönesystem byggt på meriter.

Vi på Sysarb delar LR:s beskrivning av effekterna av de olika lönesystemen, men konstaterar att  de stämmer väl överens med avtalen mellan parterna. Sambandet mellan resultat och lön är närmast övertydligt i första paragrafen i HÖK: 

”Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten… Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat… Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman…”

Vi menar med eftertryck att om denna princip ska kunna få önskat och utlovat resultat krävs mer av den tydlighet i lönesättningen som lärarna så starkt efterlyser. Aktuella lönekriterier och bedömningsmatriser, som är kopplade till målen i de lokala styrdokumenten och framtagna i process med parterna, är därför första steget för att komma åt de orättvisor i lönesättningen som lärare idag upplever. Med sådant underlag blir det också mer transparent vilka prestationer som premieras. 

LR beskriver i den andra delstudien hur individuella löner tolkas och används. Man talar om ett paradigmskifte där begreppen ”skickliga lärare” och ”rätt lön” blir allt tydligare. Detta har lett till en markant spridning och differentiering av lönerna. 

Den oro LR ger uttryck för är bland annat vad som händer när man fått och nått ”rätt lön”, dvs att lärarens lön är ett uttryck för ansvar och skicklighet. Rapporten talar om ett ”lock” som läggs över många lärares löneutveckling.

Vi delar LR:s beskrivning av processen kring individuell lönesättning, men vi betonar att detta är helt i enlighet med de övergripande principerna för lönesättningen i HÖK. 

Vi instämmer också i att skickliga lärare som inte längre får samma utdelning i lönekuvertet efter löneöversynen är en av systemets stora utmaningar. Därför handlar det om ökad tydlighet och fokusering. Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling. 

LR rapporterar att en enkät visar att medlemmarna är nöjda med löne-processen när det finns tydliga lönekriterier och när chefen med hjälp av dessa kan motivera den nya lönen. Och medlemmar som tycker att deras lön återspeglar deras skicklighet, prestation och yrkeserfarenhet är mer nöjda än övriga. Men tyvärr saknar en tredjedel av LR:s medlemmar lönekriterier. 

Vi menar att en stärkt satsning på den lokala lönebildningen är en förutsättning för att också dessa medlemmar ska få stöd med tydlighet och transparens i lönebildningen.  

Vi delar också i övrigt LR:s beskrivning inom detta område. Efter möte med chefer och medarbetare runt om i landet kan vi säga att allt fler chefer strävar efter att förbättra kvaliteten i dialogen med sina medarbetare genom att i process ta fram lönekriterier och bedömningsmatriser. 

En stor utmaning är hur man i detta arbete ska få med LR:s medlemmars krav på att lönesystemet ska vara meritokratiskt. Rapporten beskriver att medlemmarna anser att det är skickligheten och prestationerna som ska avgöra. Om detta är vi helt överens.  Frågan är hur detta ska kombineras med rapportens förslag om fasta lägstanivåer. Det finns en risk för en oklar blandning av två olika lönesystem, där tariffer blandas med prestationslönesättning.

Den avslutande delstudien handlar om utfallen under de olika lönesystemen. Vi ser fördjupad kvalitetsdialog mellan chef och medarbetare som det alldeles naturliga och självklara lönesystemet utifrån det nuvarande huvudavtalet.

Processen kring arbetstagarens resultat och löneutveckling förutsätter en ”dialog mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön”. Det är arbetsgivares och parternas ansvar att säkerställa att alla lärare får de bästa förutsättningarna för en sådan dialog.

Vi menar att det är på lokal nivå som utvecklingen av lönebildningen ska ske. 

I förtroendefull dialog, med tydlighet och transparens, ska lönekriterier och bedömningsmatriser tas fram, prövas och återkommande utvärderas. Den kontinuerliga dialogen mellan chef och medarbetare, medarbetarsamtalen och lönesamtalen ska alltid föras utifrån denna gemensamma och väl kommunicerade plattform.

Vi vill samtidigt pröva om och hur det kan vara möjligt att komplettera detta prestationslönesystem med respekt för formell kompetens och erfarenhet. Därför bedriver vi ett intensivt arbete för att se hur en sådan modell skulle kunna utformas och kvalitetssäkras utan att frångå att det är den utövade skickligheten som ska ge högre lön. Vi möter gärna marknadens parter i en dialog om detta!

Daniel Edenholm, vd, och Ulf Gustavsson, senior rådgivare, på Sysarb

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons