Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i betygssättningen inom kursen svenska 3 på 28 gymnasieskolor, varav 14 skolor med kommunal huvudman och 14 skolor med enskild huvudman. Anledningen till granskningen är att Skolinspektionen har sett att det funnits betydande avvikelser mellan elevernas betyg på nationella prov och kursbetygen.

Myndigheten menar att betygssättningen behöver utvecklas på de utvalda skolorna. Annars finns det flera risker för att betyg sätts på ett generöst eller icke likvärdigt sätt på skolorna.
 
Bland annat menar Skolsektionen att lärarna i större utsträckning behöver samla in ett tillräckligt brett och varierat underlag under hela kursen i förhållande till ämnesplanen.

– Lärarna på de granskade skolorna har sällan en samsyn kring vad det betyder att ett underlag ska vara brett och varierat, eller hur de ska se till att det sker en allsidig utvärdering vid betygsättning. Det kan innebära att lärarna kommer fram till olika slutsatser. Framgångsfaktorerna vi sett är att lärarna samverkar med varandra och det saknas på många av skolorna, säger Karin Lindqvist utredare på Skolinspektionen, i ett pressmeddelande.

På de utvalda skolorna som Skolinspektionen har granskat är frånvaron omfattande vid de nationella proven. Det tror myndigheten kan bero på att eleverna inte vill riskera att prestera lägre på provet, och därmed få sämre betyg. 

Granskningen pekar på att det leder till lärarna får mindre bredd och variation i sina underlag vid betygsättningen – och det kan innebära att eleverna i förlängningen får oriktiga betyg.

– Elever ska få betyg som bygger på en allsidig bedömning av deras kunskaper. Felaktiga betyg, för höga eller för låga som inte avspeglar elevens faktiska kunskaper kan få en rad genomgripande konsekvenser för elevens framtid, säger Karin Lindqvist.

Jag är helt övertygad om att det är legio i landet.

Robin Smith, gymnasielärare i svenska och engelska på Viktor Rydberg i Stockholm och ledamot i LR:s förbundsstyrelse, känner igen den bild som Skolinspektionen målar upp av betygssättningsprocessen på skolorna.
 
– Det här är någonting som jag tror många lärare känner igen. Som lärare kan man bli rädd för att undersöka vad eleverna inte kan, för då kan man riskera att man får sätta ett lägre betyg – vilket blir jobbigt för lärare, eleven och i förlängningen framförallt för skolan. Det här grundar sig i en rådande marknadssituation, säger han och tillägger: 

 
– Jag tror inte att det är lärare som är den stora boven i situationen, för vi är långt nere i en styrkedja. Det här grundar sig i subtila mekanismer som över väldigt lång tid har gett en effekt. Det har att göra med marknadssituationen inom skolvärlden och att alla på en skola är ansvariga för goda resultat, för god elevnöjdhet och det är klart att det sätter sin prägel.
 
I undersökningen har myndigheten granskat en liten andel gymnasieskolor. Men jag får känslan av att du ser det här som ett utbrett problem. Hur pass vanligt tror du att det här är i dag?
 
– Jag är helt övertygad om att det är legio i landet. Jag ska inte uttala mig om andra ämnen, men jag skulle bli förvånad om det inte var så här även i flera andra ämnen. Att man egentligen inte undersöker vad eleverna inte kan samt att man gör en fragmentiserad bedömning av elevernas kunskaper är ett utbrett problem, säger Robin Smith.
 
Skolinspektionen slår fast i granskningen att skolhuvudmännen och rektorerna på de granskade skolorna behöver nu ta ett större ansvar för att lärarna får förutsättningar att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper. Här spelar mängden elever in väldigt mycket för den enskilda läraren, tror Robin Smith.
 
– Ska man kunna göra en bra allsidig bedömning så fungerar det inte att man som ämneslärare har runt 200 elever. Den mängden elever på veckobasis fungerar inte, man hinner inte utvärdera elevernas kunskaper allsidigt då. Lärare behöver få mer tid för varje elev och sedan måste lärare avlastas så att de inte har någonting annat att tänka på än kärnuppdraget, säger han.