Skolverket: Lärarbristen minskar

Fram till år 2033 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 160 000 behöriga lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då rekryteringsbehovet uppgår till motsvarande 69 000 heltidstjänster. Det största rekryteringsbehovet finns i högstadiet.

– Alla med ansvar för skolan är medvetna om problemets allvar. Det krävs handlingskraft från många aktörer och utifrån många olika perspektiv, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Det är minskad migration som ligger bakom merparten av nedskrivningen. Men även faktorer som en större ökning av personal i skolan, färre som lämnar läraryrket och fler som går tillbaka till det efter att ha jobbat med annat spelar in.

– Det är också en större andel nyexaminerade som faktiskt påbörjar läraryrket än tidigare. Det är alltid en andel som tar examen men som sedan börjar jobba i ett annat yrke, säger Therese Landerholm, sakkunnig på Lärarnas Riksförbund.

Om alla som idag påbörjar en lärarutbildning skulle fullfölja den, ta examen, och sedan börja jobba som lärare, skulle det då täcka behovet?

– Det tror jag inte. Examinationsbehoven överstiger kraftigt vad vi faktiskt får ut. Det är fortfarande en mycket stor brist. Men det är ett större problem att redan yrkesverksamma lärare hoppar av yrket, säger Therese Landerholm.

Rekryteringsbehovet skiljer sig åt geografiskt. Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i de tre storstadslänen. Enligt Skolverket beror skillnaderna främst på befolkningsutvecklingen, lärarnas ålder och behörighetsnivå.

– Stora skillnader i tillgången till behöriga lärare innebär att alla elever inte ges samma förutsättningar. Lärarbristen riskerar att spä på den bristande likvärdigheten i skolan, säger Peter Fredriksson.

Bristen väntas bli störst på ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9, grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 samt yrkeslärare. Och de största rekryteringsbehoven kommer de närmaste fem åren.