Statsministern: ”Därför förstärks segregationen i skolan”

Statsminister Magdalena Andersson (S) gick till hård attack mot marknadsskolan på LR:s förbundsmöte.
– Det var ett bra tal som togs emot väl, säger Åsa Fahlén.

Under talet på LR:s förbundsmöte i Stockholm riktade Magdalena Andersson kritik mot aktiebolagsdrivna friskolor och skolkoncerner. Statsministern menade att det bara är att läsa aktiebolagslagen som styr vinstdrivna friskolor.

– Målet för aktiebolag är att skapa vinst. Det står inget där om elevers lärande och likvärdighet och att svenska barn har rätt till en bra utbildning, sade statsministern.

Hon räknade upp de nackdelar hon ser med systemet för etablering av friskolor.

– Vi har skolor som konkurrerar med glädjebetyg och Ipads, vinster som skapas med större klasser och färre behöriga lärare. Och i stället för en skola som bryter segregation så förstärks den, inte minst genom friskolornas kösystem.

”Handlar om hela Sverige”

Åsa Fahlén påminner om LR:s kongressbeslut på att skolor inte ska få drivas av aktiebolag eller riskkapitalbolag.

– Så det ligger helt i den linje med den politik vi för. Statsministern fick också inspel i att LR ser den här problematiken som mycket större. Den bristande likvärdigheten rör ju inte bara offentliga eller fristående skolor utan det handlar om hela Sverige, säger Åsa Fahlén och tillägger:

– Vi har en glesbygd där vi ser hur kunskapsresultaten halkar efter och att det är svårt att hitta legitimerade lärare. Vi ser nödvändigheten i större reformer på skolans område, bland annat med statlig finansiering. Där var statsministern inte riktigt beredd att gå oss till mötes utan tycker att det är lite besvärligt med större reformer.

Magdalena Andersson nämnde regeringens förslag till riksdagen om att göra om skolpengen. Det skulle innebära att kommunala skolor kompenseras för sitt ansvar att erbjuda en skolplats när som helst, även när en friskola avvecklas.

”Inga större förhoppningar”

– Även skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) tog upp det i sitt tal. Regeringen har lagt en mängd olika förslag kring skolan till riksdagen. Många av dessa är direkt tagna från skolkommissionen och olika utredningar som har gjorts. Flera ligger i linje med vad vi anser bör göras för skolan, men regeringen uttrycker att man inte har några större förhoppningar om att förslagen går igenom tyvärr, kommenterar Åsa Fahlén.

Hon påminner om att LR är partipolitiskt obundet och att man egentligen inte bryr sig om vilken sida som vinner valet, men att man ser det som nödvändigt att förändringarna på skolans område faktiskt blir av.

Statsministern framhöll också att friskolornas kösystem måste ändras. Regeringen vill att barn inte ska kunna sållas bort om inte deras föräldrar bokat köplats tidigt. Magdalena Andersson konstaterade dock att förslaget väntas röstas ned i riksdagen.

– Jag hoppas förstås att partier tar sitt förnuft till fånga. Varför ska vi betala utländska riskkapitalister som driver svenska skolor och ger dem ersättning för uppgifter som de inte har, det är ju helt orimligt. Det är ju bara ett sätt att skicka våra skattepengar till skatteparadis när de borde gå till elever och lärare, säger hon till TT.

Inga planer på ett förstatligande

Men regeringen har inga planer på ett förstatligande av skolan. Däremot sade hon att regeringen vill se ett ökat styre av skolan från regering och riksdag.

Vad säger du om kommunernas ambitionsnivå för skolan?

– Ambitionsnivån skiljer sig åt men det handlar också om de ekonomiska möjligheterna. I en del kommuner behöver det satsas mer på skolan men då saknas resurser och politisk vilja. Man vill heller inte vikta det socioekonomiska i någon högre utsträckning. Att kommunerna ens får lov att göra olika prioriteringar när alla lyder under samma styrdokument är märkligt, säger Åsa Fahlén.

Var det något mer statsministern sade som du vill framhålla?

– Hon pratade mycket om behovet av en likvärdig utbildning för landets framtid på ett sätt som verkligen gav råg i ryggen åt de lyssnande lärarna och studie- och yrkesvägledarna. Statsministern nämnde studie- och yrkesvägledarna flera gånger, vilket var bra. De fyller en viktig funktion i skolan.

Gratulerade Sveriges Lärare

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom talade också på förbundsmötet. Hon inledde med att gratulera till bildandet av Sveriges Lärare och förklarade sin ambition att ha en god dialog med det nya fackförbundet från 1 januari.

Skolministern betonade vikten av likvärdighet, sin syn på skolvalet, och hur viktig resursfördelningen är. Liksom Magdalena Andersson kritiserade hon marknadsstyrningen:

– Vi måste komma bort från den men har en lång resa framför oss. På marknaden ska det tävlas, starkast vinner och svagast slås ut. Marknadslogiken drar isär, vi måste säkerställa att skattemedel går till det som det ska. Vi ska ha mer valfrihet och ha bort köerna till friskolorna. Jag har en vision om kommunala och fristående skolor där lärare och rektorer delar med sig av sina bästa knep. En sådan skola måste vi tillbaka till, sade Lina Axelsson Kihlblom.

Åsa Fahlén noterade skolministerns starka engagemang i frågan men också att de konkreta förslagen var ganska få:

– En fråga kvarstår från vårt håll. Det låter som att regeringen redan nu vet att de tio lagda förslagen inte kommer att gå igenom i riksdagen. Är förslagen bara en del i valrörelsen eller vill man verkligen åstadkomma något? Jag är pessimistisk och tror inte det kommer att hända så mycket innan valet. Men naturligtvis måste vi ligga på nu.

Två miljarder flyttas

Skolministern tog också upp det högaktuella likvärdighetsbidraget. Som Skolvärlden tidigare uppmärksammat kan tiotusentals lärarlöner påverkas när två miljarder kronor på två år flyttas från lärarlönelyftet till likvärdighetsbidraget. Lina Axelsson Kihlbloms besked var att det är en sak mellan parterna men att inga lärarlöner ska sänkas. Hon menade också att det finns pengar, att kommunerna gjort överskott.

– Vi fick inget bra svar på den frågan. Hon svarade att det inte blir mindre pengar och att inga löner ska sänkas. Nej, det är inte mindre pengar men de läggs ju under ett helt annat regelverk. Det står i dagens likvärdighetsbidrag att pengarna där inte får användas till löner, medan lärarlönelyftet är ett lärarlönelyft. Pengarna fördelas på olika sätt men vi ser en högst påtaglig risk att det här kommer att drabba lärarlönerna på olika ställen, säger Åsa Fahlén.

Få behöriga studie- och yrkesvägledare

Efter skolministerns anförande fick åhörarna ställa frågor. En studie- och yrkesvägledare tog tillfället i akt att uppmärksamma att 40 procent av landets studie- och yrkesvägledare är obehöriga, att allt för få är utbildade. Skolministern förklarade att hon tar den frågan med sig.

– Vi har beslut på att både verka för rent arbetsmiljömässiga delar och att jobba för att man måste vara behörig för att kunna få en anställning. Dessutom ska vi ta steget mot en legitimation för studie- och yrkesvägledare. Där har vi en tydlig politik men det händer för lite. I en utredning kring studie- och yrkesvägledning för några år sedan tyckte inte vi att man var tillräckligt tydlig på just den punkten, säger Åsa Fahlén.