Ny avhanling

”Ta tillvara utländska lärares erfarenheter”

Utländska lärare lyfter språket som den största utmaningen när de börjar arbeta i den svenska skolan. Det visar Aina Bigestans i sin avhandling, där hon intervjuat lärare om deras erfarenheter av ett nytt skolsystem. I deras berättelser utläser hon också en kritik av skolan.
– Det här är professionella lärare som nu arbetar i den svenska skolan. Deras tankar borde efterfrågas mer, de kan lära oss något.

ULV

Aina Bigestans är universitetsadjunkt vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon lägger fram sin avhandling på fredag 30 januari.

Utländska Lärares Vidareutbildning (ULV) ges vid sex lärosäten i Sverige

Utbildningen vänder sig till den som har en avslutad utländsk lärarexamen på akademisk nivå. Dessutom krävs godkänt betyg från kursen Svenska kurs B/Svenska som andraspråk kurs B alternativt Svenska 3/Svenska som andraspråk 3.

ULV varierar i längd beroende på tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. ULV kan som mest omfattar 120 högskolepoäng.

Här kan du läsa hela avhandlingen.

Lärare med utländsk lärarexamen kan komplettera sin examen, genom Utländska Lärares Vidareutbildning (ULV), och därmed bli behöriga att undervisa i den svenska skolan. Snart disputerar Aina Bigestans på en avhandling där hon intervjuat 21 lärare, som fullföljt ULV och nu är verksamma lärare, om deras erfarenheter. Lärarna har arbetat upp till ett par år efter att de avslutat ULV och undervisar i allt från förskoleklass till gymnasiet.

– Språket är det de själva anger som den största utmaningen, vilket kanske inte är så konstigt. Men jag hade inte riktigt förväntat mig att de så intensivt arbetade med sin språkutveckling även sedan de börjat jobba. De investerar mycket tid och kraft på lektionsförberedelser, på att lära in ämnesord och på att hela tiden förbättra sin uttrycksförmåga. Allt för att vara välförberedda inför lektionerna och kunna bemöta sina elever, berättar Aina Bigestans.

Lärarna upplever att deras yrkesspråk utvecklas väldigt fort när de väl börjat jobba, säger Aina Bigestans. Men det tar mer tid och kraft i början vilket skolledare borde tänka på vid tjänstetillsättning.

Många av lärarna i studien kommer från länder där läraryrket har hög status och där lärare möts med en given respekt av elever och föräldrar. 

– Relationen mellan lärare och elever är något som informanterna ibland lyfter som problematisk. De reagerar på att eleverna inte alltid behöver ta ansvar för hur de agerar i skolmiljön. Och de berättar om elever som behandlar lärare och kamrater på ett sätt som inte är okej. Några tar också upp att de upplever att lärarkollegor tycks undvika att lägga märke till när elever inte uppför sig som det ska. Kanske för att slippa ingripa, säger Aina Bigestans.

Många berättade också om elever som uppförde sig direkt kränkande mot den här gruppen lärare. 

Samtidigt uppskattar lärarna att eleverna är frimodiga och vågar ifrågasätta på ett sätt som de inte mött tidigare. 

Aina Bigestans brukar fråga de skolledare och lärareutbildare hon möter vad som är viktigast på en kompletterande lärarutbildning. De allra flesta svarar att det är kunskaper om skolans värdegrund och respekt för eleverna .

– Jag tycker att det är intressant att de inte i lika hög grad tar upp att de utländska lärarna kanske skulle behöva mer kunskap om det faktiska dilemmat skolan har att hantera.  Vi vill ha en skola präglad av demokrati och frihet, samtidigt har vi svårt att ha grepp om arbetsmiljön i klassrummet. Det är något alla lärare står inför . Varför tar man inte upp det som ett viktigt inslag i förberedelser för lärare från andra skolsystem? 

Hon menar att om vi ska ha en skola med både frihet och ansvar för eleverna – som väl alla vill ha – då måste man få utbildning i ledarskap.

– Detta borde betonas mer i lärarutbildning i allmänhet och för utländska lärare i synnerhet.  Kommer du från ett system där du automatisk varit en auktoritet i klassrummet då kan mötet med vissa skolmiljöer bli en chock. Då räcker det inte att känna till skolans värdegrund, säger Aina Bigestans.

Hon menar att det ibland också finns en tendens bland skolledare, lärarutbildare och lärarhandledare att behandla de utländska lärarna som om de vore nya i yrket.  

– Det är jätteviktigt att betona att det här är kvalificerade lärare som redan har lärarerfarenhet bakom sig när de kommer till skolan. De kan behöva en del stöd i början i egenskap av att vara nyanställda. Men de är sällan oerfarna nybörjare. 

Det de utländska lärarna själva lyfter som en styrka är sina ämneskunskaper. 

– Särskilt ämneslärarna känner att de har mycket på fötterna och det lutar de sig emot. En del av de intervjuade lärarna har reagerat över att man i svensk skola har så många obehöriga lärare. Där de arbetade tidigare var detta otänkbart. 

Vilka lärdomar kan skolledare, skolpolitiker och andra dra av din forskning? 
– Jag utläser en kritik i det de berättar. Det här är professionella lärare som nu börjat arbeta i den svenska skolan. Deras tankar borde efterfrågas mer, de kan lära oss något. Och med den katastrofala situationen vi har med lärarbrist så borde de här lärarna vara mer än välkomna. 

Hon poängterar att precis som nya lärare kan den här gruppen behöva få ta det lite lugnt  i början.

– Ge dem inte de allra tuffaste grupperna i början, något som inte sällan sker. Första året behöver man lite mer tid för att komma in i kurserna och bli säker på ämnesbegrepp. De här lärarna lägger jättemycket tid på lektionsförberedelser i början, de möter helt nytt skolsystem och många gånger nya rutiner. Låt dem få tid att göra det. 

Kommentera