Varningen: Fler kommuner skrotar franskan

Lärarnas Riksförbund varnade nyligen i en debattartikel i DN för att andelen elever som läser det som kallas för moderna språk (franska, tyska eller spanska) sjunker. Det blev startskottet för en nationell diskussion om språkets betydelse i svensk skola.

Skolvärlden har tidigare i veckan skrivit om hur språkundervisning läggs ner på grund av bristande elevintresse i Kristianstad kommun och under torsdagen presenterade Liberalerna ett antal förslag för att stärka språkens ställning i skolan. Bland annat att godkänt betyg ska vara inträdeskrav till gymnasieskolans studieförberedande program.

Men nedmonteringen av franskundervisningen sker i fler kommuner än så.

– Det är rätt så vanligt i vår region. Jag har uppfattat att det handlar om ett minskat intresse för språket, i stället har det blivit ett ökat intresse för att läsa spanskan. Tyskan har också ett tillräckligt stort antal elever för att bilda grupper, säger Jessica Jönsson, områdeschef för grundskolan i Osby kommun.

Förändringen kring franskundervisning genomfördes inför läsåret 2010/11 på alla grundskolor i Osby kommun. Helt enkelt på grund av att det var för få som valde att läsa franska.

– Det är såklart tråkigt, men i de små kommunerna är det svårare. För här har vi färre elever från början och det gör ju att det blir mer påverkat. Här har det varit bara en eller två elever som har valt franskan. Det blir omöjligt då att bedriva en kvalitativ undervisning.

Vad finns det för alternativ för eleverna i kommunen som vill läsa franska?

– Jag vet inte om man har tittat på någon samarbetsmöjlighet med närliggande kommuner, men det är en möjlighet man har om man vill bredda och återuppta och erbjuda. Vi kommer att återinföra franskan om det är fler elever som vill läsa i framtiden. Men franskan erbjuds i alla fall på gymnasiet i vår kommun så det finns möjlighet att läsa det senare, säger Jessica Jönsson.

Vi hade inget annat val än att ta de två största språken.

Hur ser du på kritiken om att franskan läggs ner i grundskolan i många kommuner?

– Det stämmer ju att det är bra att börja med språk i tidig ålder, forskning visar ju att det är bra med ett språk tidigt. Vi har bara fått förhålla oss till de förutsättningar vi har, vi har inte kunnat förändra elevintresset, säger hon och tillägger:

– Sedan får man inte glömma bort lärarnas roll i situationen. Att kvalitativt gå in i ett uppdrag som lärare med två elever är någonting som påverkar möjligheten att erbjuda. En lärare ska kunna gå in i ett uppdrag som också de ger dem kvalitativa möjligheter.

Ulrika Olsson arbetar som utvecklingsledare för grundskolorna i Östra Göinge kommun. Under 2012 valde kommunen att ta bort franskundervisning på alla grundskolor. Även i Östra Göinge var det på grund av att det var svårt att fylla elevgruppen.

– Vi hade inget annat val än att ta de två största språken, spanskan och tyskan. Eleverna önskar allra minst att läsa franska just nu.

– Sedan är frågan vad man ska göra med andra starkt växande språk? Det finns ju även andra språk, inte minst kinesiskan, som kanske ska prioriteras i stället? Det är en diskussion som man måste ta och göra en noggrann förundersökning, och inse vad det skulle innebära för oss mindre kommuner.