”Borde finnas utrymme för högre löner”

Det går bra för flera av de stora friskoleföretagen. Dagens Nyheter och Dagens ETC har i dagarna redovisat företagens omsättningar och rörelseresultat.  Enligt Dagens Nyheter är det totala resultatet för de åtta största skolkoncernerna 640 miljoner kronor. Den i särklass största koncernen, Academedia, omsatte förra räkenskapsåret över sex miljarder kronor. Och man gjorde en rörelsevinst på 432 miljoner kronor.

Skolvärlden ringde upp Andrés Jerez, koncernombud och ordförande för Lärarnas Riksförbund inom Academedia för att höra om de stora vinsterna bidrar till högre löner för friskolelärarna.

– Jag sitter precis just nu med lönesiffrorna framför mig över Stockholm stad. Nu kan jag ju bara utgå ifrån våra medlemmar men om jag tittar på vad Academedias lärare tjänar och jämför med kommunalt anställda lärare i Stockholm stad så diffar det ungefär två, tre tusen kronor efter senaste lönerevisionen till de kommunala lärarnas fördel säger Andrés Jerez

Det har skrivits mycket om de stora vinsterna som friskolorna gör. Vad säger du om era löner i förhållande till företagens vinster?

– Ett problem är att vi inte har inblick i siffrorna, men självklart borde det finnas ett utrymme för högre löner. Vi har till exempel lägre lärartäthet än kommunala skolor, det påverkar kostnaderna och därmed borde det finnas utrymme. För att ta ett exempel.

Andrés Jerez menar att problemet är att man från fackligt håll och från koncernens sida inte har en gemensam bild av hur verkligheten ser ut.

– Vi säger att vi tjänar mindre och då säger ledningen att det kan vi inte se i våra siffror. Vi säger att vi har lägre bemanning och då säger de att det inte stämmer och så tar de fram ett kommunalt skräckexempel att jämföra med för att visa att så dåliga är vi minsann inte och så vidare. 

Academedias koncernförening är ganska ny, berättar han.

– Men vi håller på med en inventering just nu av hur det egentligen ser ut. Koncernen är stor och det är ett gigantiskt jobb. När vi presenterar vår statistik så kommer vi säkert få höra att den inte stämmer, men då kan det kanske tvinga fram att vi behöver gemensam statistik.

Andrés Jerez berättar att han får indikationer från medlemmarna om att det sparas in pengar på elevhälsa, specialpedagoger och andra stödfunktioner.

– Våra medlemmar säger att det läggs ett stort ansvar på dem att se till att elever som inte når upp till E gör det. Självklart har alla lärare ett ansvar för det men på kommunala skolor tar man in ett elevhälsoteam eller specialpedagoger. Här låter man ansvaret ligga kvar på den enskilda läraren mycket längre, säger han och tillägger:

– Vi har också fått många indikationer från våra medlemmar om att de känner ett stort tryck från ledningen om att släppa igenom så många elever som möjligt.

Känner du till begreppet F-skuld?

– Ja, vi är väldigt kritiska till det. Det är ett begrepp som används inom vissa skolor där den enskilda läraren blir ansvarig för de F hen sätter. Återigen läggs allt ansvar på den enskilda pedagogen, man tar inte hänsyn till socioekonomiska faktorer och annat som kan påverka hur det går för eleven. Läraren kan få höra att din F-skuld är större än andras. Det här är något som väldigt många medlemmar är upprörda över.